med anledning av prop. 2000/01:61 Förfalskade fångeshandlingar vid ansökan om lagfart

Motion 2000/01:L7 av Krister Örnfjäder (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen nogsamt följer utvecklingen och vid
behov återkommer med förslag till åtgärder för att förhindra en ökning av
förfalskade fångeshandlingar.
Motivering

Propositionen behandlar situationen då lagfart på en
fastighet har beviljats med stöd av en fångeshandling som är
förfalskad. I propositionen föreslås att fastighetens rätte
ägare skall ha rätt till ersättning av staten för sina kostnader
för att få tillbaka lagfarten. Vidare föreslås att den som köpt
en fastighet i god tro kan få ersättning från staten för att
betala rättegångskostnaderna till fastighetens rätte ägare.
Dessa förslag tycker jag är bra. Det är inte meningen att
människor som oskyldigt drabbas dessutom skall behöva stå
för de ekonomiska konsekvenserna.

För den som drabbas av att någon okänd person sökt och fått lagfart på den
egna fastigheten innebär det stora konsekvenser både ekonomiskt och
känslomässigt. Att köpa eller ärva en fastighet är ofta det ekonomiskt största
en familj gör under sin livstid och de flesta ägare lägger ner mycket kraft och
pengar på sin fastighet. Om en familj plötsligt, utan förvarning, får
underrättelse om att någon annan köpt den egna fastigheten, och dessutom i
god tro, kan det innebära stora känslomässiga konsekvenser.

Förutom att det tar tid att reda ut situationen så kan fastighetens rätte ägare
inte under utredningstiden använda sin fastighet t.ex. för belåning och hindras
därmed i sina levnadsvillkor trots att han/hon själv inte på något sätt är
vållande till detta.

Det måste vara den svenska lagstiftningens grundprincip att se till att
möjligheterna att orättfärdigt tillskansa sig en lagfart över en fastighet
minimeras. Vi måste därför nogsamt följa utvecklingen på detta område.

Stockholm den 7 februari 2001

Krister Örnfjäder (s)