med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet
Motion 1999/2000:Fi5 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1999/2000:46
- Tilldelat
- Finansutskottet
Händelser
- Inlämning
- 2000-02-09
- Bordläggning
- 2000-02-10
- Hänvisning
- 2000-02-11
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
1 Propositionens huvudsakliga innehåll
I det nya ålderspensionssystemet kommer AP-fonderna att inneha en ny funktion i form av buffertfonder. De skall utjämna under- och överskott i nettot mellan avgiftsintäkter och pensionsutgifter, som kan uppstå vid vissa svängningar i samhällsekonomin eller åldersstrukturen. I propositionen föreslås därför en omorganisation av Allmänna pensionsfonden där nuvarande fondstyrelser delas upp i fyra lika stora buffertfonder. Förutom förändringar av fondernas organisation föreslås justeringar av placeringsreglerna och att en överföring av medel till statskassan görs, med 155 miljarder kronor per den 1 januari 2001. Överföringen sker för att kompensera den försvagning av statsbudgeten som den nya pensionsreformen ger upphov till.
2 Inledning
Förslagen i propositionen utgår ifrån en uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet. De bygger på en departementspromemoria (Ds 1999:38 AP-fondernas organisation och placeringsregler i det reformerade pensionssystemet) som skrevs 1999 av de fem partierna som står bakom det reformerade pensionssystemet.
Sedan hösten 1998 har Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet samarbetat om bl a statsbudgetens ramar och innehåll. Vänsterpartiet konstaterar att förändringarna i pensionssystemet och AP- fonderna påverkar statsbudgeten, och dessutom har hanteringen av placeringsreglerna konsekvenser för möjligheten av en hög och uthållig sysselsättningstillväxt i svensk ekonomi. Detta är områden av stor betydelse för det pågående samarbetet mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
3 Överföring av medel från AP-fonden till Riksgäldskontoret
Regeringen föreslår att 155 miljarder kronor överförs från AP-fonden den 1 januari 2001. Regeringen föreslår även att en ny analys av pensionssystemets ekonomiska ställning skall göras 2004 för att pröva om ytterligare medel skall överföras den 1 januari 2005.
Förändringarna av det allmänna ålderspensionssystemet försvagar statsbudgeten finansiellt, jämfört med dagens system. För att kompensera detta så har riksdagen beslutat om att en överföring av medel skall ske från AP-fonden. Däremot så har det totala beloppet tidigare inte fastställts. Samtidigt som överföringen till statsbudgeten sker bildas fyra stycken buffertfonder av de nuvarande AP-fonderna.
Storleken på buffertfonderna kan få betydelse för hur stora pensionsutbetalningarna blir ett enskilt år. Om vi får en dålig ekonomisk utveckling, samtidigt som vi har stora pensionärsgenerationer som skall få pension och en befolkningsutveckling som gör att allt färre betalar in till pensionssystemet, så sätts pensionssystemet under stor press. Om buffertfonderna då inte är tillräckligt stora kan en s k broms slå till som ger sänkta pensioner för att utbetalningarna inte totalt sett skall bli för stora. Det är därför viktigt att buffertfonderna inte berövas alltför mycket av AP- fondernas nuvarande medel. Ju mer pengar som överförs till statsbudgeten, desto större risk för att framtida pensionärer någon gång skall drabbas av en lägre pension än vad man borde ha fått ut om man ser det i förhållande till hur mycket pensionsavgifter som man betalat in.
Innan man beslutar om någon ytterligare överföring bör därför oberoende svenska experter under några år följa och studera systemet, så att riskerna för att den s k bromsen skall utlösas minimeras. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
4 Mål för förvaltningen
Många av de justeringar som nu föreslås i placeringsreglerna ökar möjligheterna att placera i aktier och utländska värdepapper. Exempelvis måste nu minst 30 procent av tillgångarna placeras i räntebärande papper, och högst 40 procent av en fonds tillgångar får exponeras mot valutarisk.
Utgångspunkterna bakom de föreslagna förändringarna är uteslutande att underlätta möjligheterna att realisera avkastningsmålen. I propositionen betonas att näringspolitiska eller andra ekonomisk-politiska uppgifter inte skall finnas. För att begränsa risken för ett ökat statligt ägande i spåren av utvidgade möjligheter att placera fondmedel i aktier föreslår gruppen dessutom att AP-fondens ägarandel inte får överstiga ett röstetal motsvarande 10 procent i ett enskilt börsnoterat bolag.
Vänsterpartiet delar inte den ideologiska och principiella uppfattning som ligger bakom placeringsreglernas utformning. AP-fondsmedlen bör i större utsträckning utnyttjas för att möjliggöra en högre och uthållig tillväxt i svensk ekonomi. Den avgörande förutsättningen för att vi ska kunna klara de pensionskostnader som följer i framtiden, och som påverkas av en oförmånlig åldersstruktur, är att vi kan upprätthålla en hög sysselsättning och en låg arbetslöshet. Det förutsätter framgångsrika små och stora svenska företag, en fortsatt utveckling i kunskapsintensiv och högförädlande riktning samt en väl fungerande offentlig sektor. Ett starkt svenskt näringsliv förutsätter en aktiv och målmedveten näringspolitik. AP-fondsmedlen skulle i större utsträckning än i dag kunna utnyttjas för att möjliggöra en sådan näringspolitik.
Det finns idag ett utbrett missnöje med de utpräglat kortsiktiga avkastningskrav som styr mycket av investeringarna. Under senare år har vi kunnat se en rad exempel på hur snäva avkastningsmotiv bidrar till oro på finansiella marknader med negativa återverkningar på sysselsättning och produktion. Vänsterpartiets uppfattning är att AP-fondsmedlen inte bör utnyttjas i snävt spekulativa syften utan snarast bör förvaltas utifrån långsiktiga samhällsekonomiska kriterier, för att tillgodose sysselsättnings- och tillväxtmål. Självklart skall pensionärernas pengar tryggas, det görs bäst genom en långsiktig inriktning och ett långsiktigt ägaransvar. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I propositionen föreslås också att hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten, dock utan att avkall ska göras på det övergripande målet om hög avkastning. Någon definition av vad detta innebär redovisas inte, utan regeringen överlåter till styrelserna i buffertfonderna att närmare ange hur dessa mål skall nås. Vänsterpartiet anser att en definition av miljö och etikhänsyn bör göras. Innebär hänsyn till miljö och etik att fonderna inte bör placera i t ex miljöfientliga industrier, vapenindustrin, porrindustrin etc eller syftar man på någonting annat. Utan ett resonemang om begreppen miljö och etik finns risken att de olika styrelserna definierar målen olika och att skrivningen om miljö och etik inte får den effekt som är tänkt. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
5 Lokalisering av AP-fonderna
Nuvarande fondstyrelsers kanslier är, förutom 6:e AP-fondens, belägna i Stockholm. Någon förändring av lokaliseringen föreslås ej i propositionen.
En utlokalisering av en eller flera fondstyrelser skulle kunna få en positiv effekt för den regionala utvecklingen i Sverige. Genom att placera den 6:e AP-fonden i Göteborg har man kunnat se en in/återflyttning av ekonomisk kompetens till regionen. Detta trots att fonden är den klart minsta av nuvarande AP-fonder. Därmed har också dessa fondmedel förts närmare de kunskaper om produktionen som är betydligt bättre spridda över landet än vad finanskapitalet är idag. Genom att utlokalisera en eller flera av fondstyrelserna skulle man på det här sättet kunna öka den långsiktiga samhällsekonomiska effektiviteten i fondernas placeringar. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om en utlokalisering av tre fondstyrelser, en i norra Sverige, en i södra Sverige och ytterligare en i västra Sverige. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
6 Styrelsen
Enligt regeringens förslag skall varje AP-fonds styrelse bestå av nio ledamöter utan suppleanter. Ledamöterna skall utses på grundval av sin personliga kompetens för att främja fondförvaltningen. Två av ledamöterna föreslås av organisationer som företräder arbetstagarintressen och två av organisationer som företräder arbetsgivarintressen.
På grund av att förslagssystemet till styrelsen begränsar regeringens inflytande över styrelsens sammansättning, väljer man att inte föreslå att styrelsen skall ha en jämn könsfördelning. Vänsterpartiet anser att man trots begränsningen bör ange att målet är en jämn könsfördelning och att en miniminivå av fördelningen skrivs in. Ett regionalt fackligt inflytande bör garanteras i de olika fonderna. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
7 Hemställan
7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare överföringar av AP-fondsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om näringspolitisk placeringshänsyn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etik- och miljöhänsyn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att placera ytterligare tre fondstyrelser utanför Stockholm,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en jämn könsfördelning i fondstyrelserna.
Stockholm den 9 februari 2000
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Stig Eriksson (v)
Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Ulla Hoffmann (v)
Siv Holma (v)
Johan Lönnroth (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Yrkanden (10)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare överföring av AP-fondsmedel
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare överföring av AP-fondsmedel
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om näringspolitisk placeringshänsyn
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om näringspolitisk placeringshänsyn
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etik- och miljöhänsyn
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etik- och miljöhänsyn
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om placera ytterligare tre fondstyrelser utanför Stockholm
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om placera ytterligare tre fondstyrelser utanför Stockholm
- Behandlas i
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en jämn könsfördelning i fondstyrelserna.
- Behandlas i
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en jämn könsfördelning i fondstyrelserna.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.