med anledning av prop. 1999/2000:105 Vissa punktskattefrågor

Motion 1999/2000:Sk25 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)

1 Inledning

Propositionen behandlar flera områden såsom exportbutiker och
proviantering, skatter på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, punktskatte-
verksamhetens organisatoriska inlacering i skatteförvaltningen,
trafikbeskattning samt omläggning av energibeskattning.
Punktskatter är ett för konsumenterna kostnadsdrivande skattesystem.
Momsen läggs ovanpå punktskatten vilket medför att kostnaderna drar iväg
på ett ogynnsamt sätt. Även om vi haft denna beskattningsmodell i många år
finns det inget värde i sig att behålla och utöka dessa skatter på ett orimligt
sätt.

2 Justering i regelsystemet för exportbutiker

Effekterna av lagstiftningen som gjordes under 1999 angående
taxfreehandel blev något märkliga. Det är därför rimligt med en
korrigering av regelverket. Vad som är värt att notera är att regeringens
propositioner borde vara så pass väl förberedda att man inte tvingas till
rättande propositioner inom så kort tid som detta exempel givit vid
handen. Kristdemokraterna anser att regeringen skall påminnas om
värdet av väl beredda förslag som blir möjliga att följa även i en
kommersiell marknadsekonomi.

I propositionen redovisas två olika alternativ för hur man ska ta ut punkt-
skatten. Problem uppstår när man ska sälja varor till EU-resenärer. Krist-
demokraterna anser i likhet med regeringen att alternativ 1 är det mest
realistiska, med hänsyn till att alternativ 2 kan skapa svåra likviditetsproblem
för exportbutiksinnehavaren. I alternativ 2 inträder nämligen skattskyldig-
heten när en vara flyttas från upplaget till butiken medan rätten till avdrag
föreligger först när varan levereras till tredjelandsresenär.

3 Omläggning till energiskatt

I propositionen föreslås att den nuvarande produktionsskatten på
kärnkraftsel läggs om till en effektskatt. Skatt skall tas ut för den högsta
tillåtna effekten.

Regeringen menar att kostnaderna för kärnkraftsföretagen i stort skall bli
oförändrade. Detta är en lovvärd avsikt, men producenterna kommer att
tvingas leva med en teoretisk maxtaxa baserad på maximal produktion. Även
om kapaciteten inte skulle tillåta hög effekt, kommer kravet att framstå om
en hög beskattning baserad på möjlig maxproduktion. När kärnkrafts-
aggregaten åldras, kommer effekten att minskas påtagligt, vilket får till följd
att skatten skulle ligga kvar på tidigare nivå.

Det är märkligt, men Sverige är då ensamt om att ta ut en effektskatt
månadsvis per megawatt. Det blir betydande skatteintäkter, närmare 2
miljarder per år. Det blir en hög skatt som till och med kan bli permanentad
eftersom ett kärnkraftverk kan bli bestående. Vidare skulle denna effektskatt
mötas av en ofördelaktig tröskeleffekt i händelse av oplanerade avställningar.

Regeringen borde få i uppdrag att se över om detta är förenligt med
grundlagsskyddet. Det är inte självklart att det stämmer överens med lag-
stiftningen.

Alltså bör riksdagen ge regeringen till känna vad som ovan sagts om att
effektskatten kan komma att missa sitt syfte och avvisa förslaget.

4 Trafikbeskattning

Kristdemokraterna anser att bilparken ständigt bör förnyas och därmed
skapa förutsättningar för en bättre miljö. Nyproducerade fordon har en
lägre miljöpåverkan och detta skall uppmuntras. Därför är det naturligt
med någon form av ekonomisk kompensation eller styrmedel för att
såväl utveckla som att lansera miljövänliga fordon.

I propositionen föreslås att det för vissa fordon i miljöklass 1 införs
skattelättnader i fordonsskattelagen. Det talas om två alternativa vägar att ta
ut skatten: via skattelättnader i fordonsskatten eller via en försäljningsskatt.

Kristdemokraterna delar regeringens syn att en differentiering av befintlig
fordonsskatt torde vara en effektivare modell som bör vara enkel att
administrera och därmed mer kostnadseffektiv än en försäljningsskatt.

5 Omläggning av jordbrukets energibeskattning

5.1 Regeringen bör stå för sina löften

I budgetpropositionen för år 2000 utlovade regeringen att
jordbruksnäringen skulle likställas med tillverkningsindustrin ur
energibeskattningshänseende. Det skulle enligt regeringens egna
beräkningar innebära en skattelättnad för jordbruksnäringen med 330
miljoner kronor. Detta är något som senare har bekräftats av
jordbruksministern och regeringspartiets representanter i de
jordbruksdebatter som förevarit sedan budgetpropositionen
presenterades.

Att som regeringen nu föreslår minska den utlovade skattesänkningen med
1/3 till 220 miljoner kronor är otillständigt. Det är nu nödvändigt att uppfylla
de löften som jordbruksnäringen fått innebärande en skattelättnad med 330
miljoner räknat på helår.

5.2 Begreppet jordbruksnäringen m.m.

Propositionen tar ej hänsyn till de kooperativa företagsformer som finns
inom trädgårdsnäringen. Detta kan leda till ett missgynnande av vissa
företag vilket inte kan vara avsikten. Regeringen bör i denna del snarast
återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att de här avsedda
kooperativa företagen ej missgynnas ur energiskattehänseende. Och att
verksamhet i jordbruks- och trädgårdsföretag som är
energiskattenedsättningsberättigad också skall vara
nedsättningsberättigad när den sker i kooperativa samverkansföretag eller
i motsvarande företag innan produkten sätts i omlopp i reguljär handel.

5.3 Valet mellan försäkranssystem och återbetalningssystem

Regeringen väljer att införa ett återbetalningssystem för de föreslagna
skattelättnaderna. För de berörda företagarna måste det dock vara en
fördel med ett försäkranssystem och lagstiftningen bör i allt väsentligt
utgå från vad som är bäst och enklast för medborgarna och företagarna.
Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett försäkranssystem i denna del.

5.4 Närmare regler för återbetalning av skatt på bränslen som
förbrukats inom jordbruket

I det fall riksdagen beslutar om en modell med återbetalningssystem har
vi synpunkter också i denna del. Regeringen föreslår en begränsning i
rätten till skattelättnad liksom i rätten att återfå inbetald skatt kvartalsvis.
Detta missgynnar uppenbart de mindre jordbruksföretagen vilket inte kan
anses vara till gagn för bibehållande av lantbruksproduktion i hela vårt
land. Vi föreslår att ingen beloppsgräns ska gälla och att de som så
önskar ska få återbetalning varje kvartal.

5.5 Skattelättnaderna på el och val av system för
skatteåterföringen

Ett problem som propositionen tar upp är fördelningen mellan hushålls-
förbrukningen av el och den el som förbrukas i näringsverksamheten.
Här vore det mest naturliga att företag som vill komma i åtnjutande av
skattelättnaden installerar en mätare för hushållet och en för näringsverk-
samheten. Här borde lantbruksnäringens organisationer och
elleverantörerna hitta en modell för att enkelt genomföra effektiv
mätning.

5.6 Regler för återbetalning av energiskatten på el som
förbrukats inom jordbruket

Propositionstexten har här på ett tydligt sätt helt fel utgångspunkt. Istället
för att utgå från vad som är bäst för myndigheterna måste lagen skrivas
utifrån vad som är bäst för medborgarna och företagen. Här frångår nu
också regeringen vad man sagt om likställighet med
tillverkningsindustrin och föreslår en beloppsgräns på 1 000 kronor innan
skattebefrielse medges. Dessutom föreslås en väldigt hög gräns för att få
kvartalsvis återbetalning. Utöver detta aviserar man också redan nu en
höjning av beloppsgränsen på el-sidan. Vi föreslår här att beloppsgräns ej
ska finnas och att de som så önskar ska få återbetalning kvartalsvis. Om
riksdagen beslutar om beloppsgräns avvisar vi redan nu tänkta höjningar
av denna gräns.

6 Den övriga skatteryggsäcken för jordbruket

El- och bränslebeskattningen är en liten del av lantbrukarnas s k skatte-
ryggsäck. I enlighet med vad vi framfört tidigare bör riksdagen besluta
om att snarast ta bort övriga delar i denna skatteryggsäck, d v s diesel-
beskattningen och avgiften på handelsgödsel i det fall återföringssystem
för avgiften ej införs. Sammantaget bör skatteryggsäcken helårsvis
utöver nu föreslagen skattesänkning lättas med ytterligare 110 miljoner
kronor i el- och bränslebeskattning, ca 1,2 miljarder kronor i minskad
dieselbeskattning och de 360 miljoner kronor som tas in i avgift för
handelsgödsel föreslår vi skall återgå till jordbruksnäringen. Totalt
föreslår Kristdemokraterna i en motion med anledning av 2000 års
ekonomiska vårproposition en skattelättnad utöver regeringen med 1,6
miljarder kronor. Lagförslag i denna del bör utarbetas av ansvarigt
riksdagsutskott.

7 Hemställan

7 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avvisa förslaget om effektskatt på kärn-
kraftsel,

2. att riksdagen beslutar om en skattelättnad för jordbruksnäringen
med 330 miljoner räknat på helår avseende el- och eldningsolje-
beskattningen i enlighet med beräkningarna i budgetpropositionen för
år 2000,

3. att riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag i
syfte att kooperativa företag inom trädgårdsnäringen ej skall miss-
gynnas ur energiskattehänseende,

4. att riksdagen, med avseende på skattelättnader på bränslen,
beslutar om ett försäkranssystem i stället för det föreslagna återbetal-
ningssystemet,

5. att riksdagen, i det fall återbetalningssystem införs, beslutar i
enlighet med vad som anförts i motionen att ej införa någon belopps-
gräns och att de som så önskar skall få återbetalning kvartalsvis,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beloppsgräns,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att lätta på lantbrukets övriga skatteryggsäck.
8.

Stockholm den 28 april 2000

Kenneth Lantz (kd)

Per Landgren (kd)

Mats Odell (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Göran Hägglund (kd)

Desirée Pethrus Engström (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Stefan Attefall (kd)

Maria Larsson (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Inger Strömbom (kd)

Harald Bergström (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Dan Ericsson (kd)