med anledning av prop. 1998/99:81 Statens invandrarverk och gränskontroll
Motion 1998/99:Sf14 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1998/99:81
- Tilldelat
- Socialförsäkringsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1999-03-31
- Bordläggning
- 1999-04-12
- Hänvisning
- 1999-04-13
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Bakgrund
I propositionen 1998/99:81 Statens invandrarverk och gränskontroll föreslår regeringen att Invandrarverket ges befogenhet att, efter överenskommelse med polismyndigheten, bistå polisen vid personkontroll i samband med inresa eller utresa. Invandrarverkets funktion föreslås bli att komplettera polisen vid gränskontrollen. För att befästa detta förhållande föreslås förändringar i utlänningslagen.
Invandrarverket ger i sina remissvar uttryck för att detta vore en välkomnad förändring då det skulle innebära en större möjlighet till kontroll i verkets handläggning och agerande kring avvisningsärenden. Man uppger att man redan vid gränsen kan identifiera de inresande som senare söker asyl och ha kännedom om deras inresehistoria.
Miljöpartiet de gröna anser att resonemanget är riktigt och att det finns mycket gott att hämta från en kompetensförstärkning vid gränskontrollerna samt att det innebär att mycket personlig oro och ovisshet kan undvikas för den asylsökande som tillhör de solklara fallen att ej komma i fråga för asyl. Men det finns anledning att varna för risken att Invandrarverkets roll kommer att förändras i ett alltför effektiviserat tänkande endast kring avvisningsfrågan. I sitt nit att höja denna effektivitet riskerar vi att sätta humaniteten på undantag, och detta är en allvarligt negativ utveckling i vårt flyktingmottagande. Risken är också stor att Invandrarverkets personal kommer att associeras med den polisiära verksamheten och förlora i förtroende gentemot de asylsökande.
Effektivitet får inte endast innebära att fler blir avvisade, effektivitet måste även finnas när det gäller att agera i positiv riktning för den asylsökande. Det vill säga att det går snabbare att få sitt ärende handlagt och få vetskap om ifall man får stanna i Sverige.
Beslut rörande avvisning
Att huvudansvaret för verkställighet av beslut rörande avvisning och utvisning skall utföras av Invandrarverket känns riktigt så länge man inte skall agera med tvångsmedel. Förhoppningsvis leder det till en mer konsekvent handläggning och att vi kan komma i närheten av "humanitet, tydlighet och konsekvens". Det finns tyvärr fortfarande brister i polismyndigheters behandling av människor vars enda brott är att de sökt asyl och inte erhållit uppehållstillstånd.
Vid Invandrarverkets befogenheter vid gränskontroller är det viktigt att inte enbart ha det effektiva asylförfarandet framför ögonen, utan också att personalen med sin kunskap garanterar rättssäkerheten och är lyhörd för om en person vill söka asyl. Direktavvisningar är riskabla från rättssäkerhets- synpunkt och ska endast ske i solklara fall.
Frivilligt återvändande
Miljöpartiet vill uppmärksamma den ändring av språkbruk som blir fallet med regeringens proposition. Invandrarverkets generaldirektör har givit ut ett meddelande (nr 15/98) om hur det nya ansvaret ska tolkas och i vilka fall Invandrarverket ska lämna över ärenden till polisen: "I och med den nya ordningen införs ett nytt begrepp när det gäller verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut (dock inte i utlänningslagen). När SIV har motiverat en utlänning att lämna landet är det fråga om ett självmant återvändande."
Svenska myndigheter använder termen återvandring när personer som har uppehållstillstånd i Sverige väljer att resa tillbaka till hemlandet. Nu ska alltså termen återvändande användas om personer som nekats uppehålls- tillstånd.
De enda ärenden som ska överlämnas till polisen är de som kräver tvångsingripanden eller efterlysning. Slutsatsen blir att om inte den avvisade går under jorden eller tar till våldsamt motstånd så betraktas hon/han som frivilligt återvändande oavsett hur de faktiska omständigheterna förhåller sig.
Dublinkonventionen
Varje medlemsstat har rätt att med den sökandes samtycke pröva en asylansökan som framställts till den, även om prövningen inte åligger staten enligt Dublinkonventionen. Miljöpartiet anser att Sverige i vissa fall bör använda sig av den möjligheten, vilket knappast sker i dag. Dublinkonventionen skapar stora problem för asylsökande som talar om att de kommer från EU-land. Så snart de varit i t.ex. Danmark eller Tyskland kan man skicka tillbaka dem dit enligt huvudregeln.
Sverige borde här t.ex. se till att barnfamiljer som kommit från annat EU- land eller förälder som kommer för att återförenas med familj i Sverige skall äga rätt att söka uppehållstillstånd i landet trots Dublinkonventionen. Vi har ju rätt att besluta till förmån för sökanden.
Barnens bästa
En familj ska aldrig få splittras vid en verkställighet, vare sig den har barn eller inte. Familjesplittring skall ju endast förekomma i undantagsfall, men det är en sanning med modifikation. Barnkonventionen borde därför ha företräde framför behovet av att reglera invandringen. Man har ännu inte kunnat bedöma om portalparagrafen om "Barnets bästa" har slagit igenom, men Miljöpartiet anser det viktigt att återkomma med en sådan utvärdering.
Tvångsmedel
Det är bra att regeringen lyssnat på remissinstansernas avrådande från att låta Invandrarverket utrustas med egna polisiära befogenheter. Detta innebär att verket ej heller ska ha befogenhet att använda tvångsmedel när det gäller gränskontroll. Detta anser vi vara självklart. Vi anser vidare att Sveriges asylprövningspraxis är för hård och bör mjukas upp. Stöd bör ges till uppföljning av de återvändandes situation efter hemkomsten. Det är viktigt också för att följa upp om våra avvisningsbeslut varit riktiga och säkra för den återvändande.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Invandrarverkets befogenheter vid gränskontrollen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktavvisningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beteckningen "frivilligt återvändande",
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Dublinkonventionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjesplittring,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnkonventionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tvångsmedel.
Stockholm den 26 mars 1999
Kerstin-Maria Stalin (mp)
Marianne Samuelsson (mp) Yvonne Ruwaida (mp) Thomas Julin (mp) Ingegerd Saarinen (mp)
Yrkanden (14)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Invandrarverkets befogenheter vid gränskontrollen
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Invandrarverkets befogenheter vid gränskontrollen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktavvisningar
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktavvisningar
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beteckningen "frivilligt återvändande"
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beteckningen "frivilligt återvändande"
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Dublinkonventionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Dublinkonventionen
- Behandlas i
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjesplittring
- Behandlas i
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjesplittring
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnkonventionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnkonventionen
- Behandlas i
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tvångsmedel.
- Behandlas i
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tvångsmedel.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.