Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1998/99:48 Skattefrågor och investerarskydd

Motion 1998/99:Sk21 av Mats Odell m.fl. (kd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1998/99:48
Tilldelat
Skatteutskottet

Händelser

Inlämning
1999-03-08
Bordläggning
1999-03-09
Hänvisning
1999-03-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Ersättning för finansiella
instrument
Regeringen föreslår i propositionen att ersättning från
investerarskyddet som avser finansiella instrument ska anses
avyttrad och att reavinstbeskattning ska ske. Det innebär att
den som får ersättning från investerarskyddet inte har
möjlighet att rekonstruera den ekonomiska situation som
rådde före konkursen. Detta förhållande måste anses strida
mot själva syftet med investerarskyddet som ett
konsumentskydd. Ett flertal remissinstanser avstyrker
regeringens förslag i denna del. Kristdemokraterna delar
åsikten att investerarskyddets syfte, även om det är begränsat
till att gälla högst 250.000 kronor, är att den som drabbats av
förlust av egendom bör kunna återställa den situation som
rådde innan skadan inträffade. Att betrakta ersättningen för
de finansiella tillgångarna som om dessa avyttrats och sedan
reavinstbeskatta den motverkar detta syfte. Regeringens
förslag bör således avslås i denna del och riksdagen i stället
besluta att ersättning från investerarskyddet som avser
finansiella instrument inte ska vara skattepliktigt.
Lättnad i beskattningen av
utdelning
Sverige kan långsiktigt inte ha en väsentligt högre
beskattning än den omvärld vi konkurrerar med. När det
gäller dubbelbeskattningen och andra kapitalskatter är det
övertydligt att svenska skatter även på kort sikt kan vara
orimliga om de avviker allt för mycket från omvärldens
skattelagstiftning. Utflyttningen av huvudkontoren till
Finland vid sammanslagningen av Merita-Nordbanken,
Stora-Enso och nu senast Enator-Tieto till följd av den
svenska dubbelbeskattningen torde vara allom bekant.
Det svenska skattesystemet måste utformas så att avkastningen på risk-
villigt kapital i företag inte totalt sett beskattas hårdare än annan kapital-
avkastning. Kristdemokraterna menar därför att dubbelbeskattningen på
avkastning på aktier ska avvecklas helt, precis som skett i nästan samtliga
övriga OECD-länder. Detta bör ske genom att kapitalskatten på utdelnings-
inkomster avvecklas.
Regeringen föreslår i propositionen en marginell förändring av beräk-
ningen av det s.k. lättnadsbeloppet vid utdelningsbeskattning enligt lagen om
statlig inkomstskatt (SIL). Förändringen berör bara dem som omfattas av
regeringens tidigare föreslagna (prop. 1996/97:45) och otillräckliga lättnad i
dubbelbeskattningen, nämligen ägare till aktier i utländska och svenska
onoterade företag. Det enda motiv till denna förändring som framgår av
regeringens proposition är att symmetri uppnås mellan de s.k. 3:12-reglerna
och lättnadsregeln för onoterade aktier. Någon analys av den svenska
dubbelbeskattningens förödande effekter för företagarklimatet i de delar som
rör aktier i noterade företag kan inte skymtas.
Det bör också påpekas att de aviserade förenklingar av skattelagstiftningen
som regeringen nämnde i proposition 1996/97:45 i oktober 1996 inte har
blivit av. I sammanhanget förtjänar det även att påminnas om att de regler
som nu gäller inte borde ha föranlett lagstiftning på grund av dess
komplexitet enligt såväl Lagrådet som Riksskatteverket. Regeringen bör
således skyndsamt återkomma med förslag till en förenklad lagstiftning när
det gäller de s.k. 3:12-reglerna och de på likartat sätt konstruerade reglerna
för beräkning av lättnadsbelopp och lättnadsutrymme vad avser utdelnings-
beskattning av onoterade aktier. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
 Kristdemokraterna föreslog senast hösten 1998 att dubbelbeskattningen
snarast bör avvecklas. Detta borde ha skett i två steg med en minskad
skattenivå till 15 % år 1999 och till 0 % år 2000. Den beräknade kassa-
mässiga budgeteffekten uppgick till 0 kr år 1999, 2.475 miljoner kr år 2000
och 4.950 miljoner kr år 2001 vid de prognostiserade skattebaser som gällde
enligt Finansdepartementet hösten 1998. De ovan angivna beloppen är
finansierade inom ramen för det budgetalternativ för år 1999 som Krist-
demokraterna föreslog riksdagen att besluta om hösten 1998.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att ersättning från investerarskyddet för finansiella
instrument inte skall vara skattepliktig,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till regelförenkling.

Stockholm den 5 mars 1999
Mats Odell (kd)
Stefan Attefall (kd)

Harald Bergström (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Göran Hägglund (kd)

Helena Höij (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Per Landgren (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Maria Larsson (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Inger Strömbom (kd)


Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen beslutar att ersättning från investerarskyddet för finansiella instrument inte skall vara skattepliktig
    Behandlas i
  • 1
    att riksdagen beslutar att ersättning från investerarskyddet för finansiella instrument inte skall vara skattepliktig
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till regelförenkling.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till regelförenkling.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.