med anledning av prop. 1998/99:48 Skattefrågor och investerarskydd
Motion 1998/99:Sk21 av Mats Odell m.fl. (kd)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1998/99:48
- Tilldelat
- Skatteutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1999-03-08
- Bordläggning
- 1999-03-09
- Hänvisning
- 1999-03-10
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Ersättning för finansiella instrument
Regeringen föreslår i propositionen att ersättning från investerarskyddet som avser finansiella instrument ska anses avyttrad och att reavinstbeskattning ska ske. Det innebär att den som får ersättning från investerarskyddet inte har möjlighet att rekonstruera den ekonomiska situation som rådde före konkursen. Detta förhållande måste anses strida mot själva syftet med investerarskyddet som ett konsumentskydd. Ett flertal remissinstanser avstyrker regeringens förslag i denna del. Kristdemokraterna delar åsikten att investerarskyddets syfte, även om det är begränsat till att gälla högst 250.000 kronor, är att den som drabbats av förlust av egendom bör kunna återställa den situation som rådde innan skadan inträffade. Att betrakta ersättningen för de finansiella tillgångarna som om dessa avyttrats och sedan reavinstbeskatta den motverkar detta syfte. Regeringens förslag bör således avslås i denna del och riksdagen i stället besluta att ersättning från investerarskyddet som avser finansiella instrument inte ska vara skattepliktigt.
Lättnad i beskattningen av utdelning
Sverige kan långsiktigt inte ha en väsentligt högre beskattning än den omvärld vi konkurrerar med. När det gäller dubbelbeskattningen och andra kapitalskatter är det övertydligt att svenska skatter även på kort sikt kan vara orimliga om de avviker allt för mycket från omvärldens skattelagstiftning. Utflyttningen av huvudkontoren till Finland vid sammanslagningen av Merita-Nordbanken, Stora-Enso och nu senast Enator-Tieto till följd av den svenska dubbelbeskattningen torde vara allom bekant.
Det svenska skattesystemet måste utformas så att avkastningen på risk- villigt kapital i företag inte totalt sett beskattas hårdare än annan kapital- avkastning. Kristdemokraterna menar därför att dubbelbeskattningen på avkastning på aktier ska avvecklas helt, precis som skett i nästan samtliga övriga OECD-länder. Detta bör ske genom att kapitalskatten på utdelnings- inkomster avvecklas.
Regeringen föreslår i propositionen en marginell förändring av beräk- ningen av det s.k. lättnadsbeloppet vid utdelningsbeskattning enligt lagen om statlig inkomstskatt (SIL). Förändringen berör bara dem som omfattas av regeringens tidigare föreslagna (prop. 1996/97:45) och otillräckliga lättnad i dubbelbeskattningen, nämligen ägare till aktier i utländska och svenska onoterade företag. Det enda motiv till denna förändring som framgår av regeringens proposition är att symmetri uppnås mellan de s.k. 3:12-reglerna och lättnadsregeln för onoterade aktier. Någon analys av den svenska dubbelbeskattningens förödande effekter för företagarklimatet i de delar som rör aktier i noterade företag kan inte skymtas.
Det bör också påpekas att de aviserade förenklingar av skattelagstiftningen som regeringen nämnde i proposition 1996/97:45 i oktober 1996 inte har blivit av. I sammanhanget förtjänar det även att påminnas om att de regler som nu gäller inte borde ha föranlett lagstiftning på grund av dess komplexitet enligt såväl Lagrådet som Riksskatteverket. Regeringen bör således skyndsamt återkomma med förslag till en förenklad lagstiftning när det gäller de s.k. 3:12-reglerna och de på likartat sätt konstruerade reglerna för beräkning av lättnadsbelopp och lättnadsutrymme vad avser utdelnings- beskattning av onoterade aktier. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Kristdemokraterna föreslog senast hösten 1998 att dubbelbeskattningen snarast bör avvecklas. Detta borde ha skett i två steg med en minskad skattenivå till 15 % år 1999 och till 0 % år 2000. Den beräknade kassa- mässiga budgeteffekten uppgick till 0 kr år 1999, 2.475 miljoner kr år 2000 och 4.950 miljoner kr år 2001 vid de prognostiserade skattebaser som gällde enligt Finansdepartementet hösten 1998. De ovan angivna beloppen är finansierade inom ramen för det budgetalternativ för år 1999 som Krist- demokraterna föreslog riksdagen att besluta om hösten 1998.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att ersättning från investerarskyddet för finansiella instrument inte skall vara skattepliktig,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till regelförenkling.
Stockholm den 5 mars 1999
Mats Odell (kd)
Stefan Attefall (kd) Harald Bergström (kd) Rose-Marie Frebran (kd) Holger Gustafsson (kd) Göran Hägglund (kd) Helena Höij (kd) Magnus Jacobsson (kd) Per Landgren (kd) Kenneth Lantz (kd) Maria Larsson (kd) Mikael Oscarsson (kd) Rosita Runegrund (kd) Inger Strömbom (kd)
Yrkanden (4)
- 1att riksdagen beslutar att ersättning från investerarskyddet för finansiella instrument inte skall vara skattepliktig
- Behandlas i
- 1att riksdagen beslutar att ersättning från investerarskyddet för finansiella instrument inte skall vara skattepliktig
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till regelförenkling.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till regelförenkling.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.