med anledning av prop. 1998/99:26 Beskattning av råtallolja
Motion 1998/99:Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1998/99:26
- Tilldelat
- Skatteutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1998-11-16
- Bordläggning
- 1998-11-17
- Hänvisning
- 1998-11-18
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Regeringen föreslår i propositionen att en särskild energiskatt skall införas för råtallolja. Den av regeringen föreslagna skattesatsen skall motsvara den sammanlagda skatt som tas ut på eldningsolja. Syftet med att införa skatten är att söka minimera de negativa effekter som energibeskattningen indirekt haft för den kemiska förädlingsindustrins råvaruinköp av råtallolja.
Sänkt skatt är också en väg
Råtallolja är en biprodukt inom skogsindustrin och används inom råtalloljeindustrin vid framställning av kemiska produkter. Råtalloljan är också ett skattefritt biobränsle och har därför gynnats av de höga skatterna på fossila bränslen. Detta har lett till höjda kostnader för råtalloljeindustrin och frågan om kompensation till denna industri har därför varit aktuell i riksdagen vid ett flertal tillfällen. Problemet med att industri som använder råtallolja som insatsvara kan ha svårt att konkurrera på världsmarknaden på grund av stigande priser på råtallolja är således inte nytt.
När den socialdemokratiska regeringen den 1 juli 1997 höjde koldioxid- skatten från 260 kronor per ton till 550 kronor per ton innebar detta samtidigt ett kraftfullt incitament för att använda råtallolja för uppvärmning, i stället för att använda den som råvara i vidareförädlingsprocesser. Det är värt att notera att den borgerliga regeringen 1993 genomförde en reducering av koldioxidskatten för industrin till 260 kronor per ton. Därmed åstadkoms en lösning på problemet med råtallolja genom konkurrensneutralitet. Den socialdemokratiska regeringen tycks bara se höjningar av befintliga skatter och nya skatter som den framkomliga vägen.
Omfattande kritik mot regeringsförslaget
Den enda remissinstans som är odelat positiv till regeringens nu framlagda förslag är Kemikontoret. Alla andra remissinstanser som har lämnat synpunkter är mycket kritiska, däribland NUTEK, Skogsindustrierna och Industriförbundet. Den mer övergripande och kanske viktigaste kritiken är att det i förslaget inte finns någon närmare analys av vilka mer långtgående konsekvenser ännu en "lapp" i det befintliga lapptäcksartade och svåröverskådliga energiskattesystemet kommer att få. Dessutom framhålls att omfattningen av den faktiska talloljeeldningen och förekomsten av internationell handel inte tillräckligt har analyserats. STOSEB (Stor-Stockholms Energi AB) går till och med så långt som till att uttrycka en stor tveksamhet till att med en energiskatt motverka att råtallolja används som bränsle, eftersom man härigenom motverkar en nyttig användning.
En allvarlig principlöshet och klara brister i analysen lyser tydligt igenom i propositionen. En mycket viktig invändning är att regeringen föreslår en punktskatt för ett speciellt biobränsle. Förslaget kan uppfattas som ett prejudikat som i förlängningen kan leda till ett mycket stort godtycke vid bedömningen av beskattningsnivån för olika råvaror. Det finns fler produkter än råtallolja som redan i dag har konkurrerande användare och där beskattningen kanske kan sägas gynna den ena användningen framför den andra. Detta kan till exempel gälla konkurrensen om sågspån mellan vidareförädling hos spånskiveproducenter och eldning för uppvärmningsbruk i ett värmeverk. Om varje sådant fall på detaljnivå resulterar i propositioner till riksdagen kommer helhet och sammanhang i en rimlig svensk energibeskattning än mer gå förlorad.
Total översyn nödvändig
Vi avstyrker därför förslaget om att införa en ny energiskatt. De totala konsekvenserna av regeringens förslag är inte tillräckligt belysta och redovisade. Det är också oacceptabelt att det nuvarande svenska systemet för energibeskattning blir ännu mer oöverskådligt och godtyckligt. De olika kast som skett inom energibeskattningen sedan början av 1980-talet har gjort att skattesystemet på energiområdet närmast har karaktären av ett hopplöst lappverk. Det är därigenom många gånger näst intill omöjligt att förutse vilka konsekvenserna blir av att en ny lapp tillkommer eller en tidigare förändras.
Regeringen bör istället återkomma till riksdagen med ett förslag till långsiktig lösning på problemet med råtallolja som ryms inom en reformerad och principiellt godtagbar energibeskattning utan den skattehöjning som nu föreslås. I avvaktan på att ett sådant förslag lägges bör de företag som omfattas av den aktuella frågeställningen kunna erhålla kompensation för eventuellt ökade kostnader.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om råtallolja.
Stockholm den 13 november 1998
Bo Lundgren (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Catharina Hagen (m)
Stefan Hagfeldt (m)
Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)
Anna Åkerhielm (m)
Yrkanden (4)
- 1att riksdagen avslår proposition 1998/99:26
- Behandlas i
- 1att riksdagen avslår proposition 1998/99:26
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om råtallolja.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om råtallolja.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.