med anledning av prop. 1998/99:106 Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m.

Motion 1998/99:So25 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås att beloppsgränsen för
högkostnadsskyddet vid köp av läkemedel höjs fr.o.m. den 1
juni 1999 från 1 300 kr till 1 800 kr. I korthet innebär
förslaget att patienten betalar hela läkemedelskostnaden upp
till 900 kr. Därefter påbörjas en stegvis minskning av den
andel som patienten själv betalar.

För att kompensera ekonomiskt utsatta grupper för den föreslagna höj-
ningen lämnas förslag om att höja pensionstillskottet med 1,4 procentenheter
vilket innebär en höjning med 509 kr om året för en pensionär med fullt
pensionstillskott.

Regeringen gör bedömningen att det för närvarande inte är aktuellt att
förändra ensamrätten för Apoteket AB att bedriva detaljhandel med läke-
medel.

Högkostnadsskyddet

I Sverige har vi under många år haft ett s.k.
högkostnadsskydd för avgifter i sjukvården. Utgångspunkten
för högkostnadsskyddet är att ingen av ekonomiska skäl skall
tvingas avstå vård och behandling. Det är även viktigt att
varje person skall kunna veta hur mycket man högst skall
behöva betala.

För enskilda människor är patientavgifter för sjukvårdande insatser en
avgörande fråga om trygghet. Under senare år har dock avgifterna för den
enskilde ökat dramatiskt dels genom att det så kallade högkostnadsskyddet
höjts, dels därför att flera vårdavgifter inte omfattas av högkostnadsskyddet.
Även den enskildes kostnader för resor i samband med vård har ökat och
dessa inkluderas inte heller i högkostnadsskyddet. När man diskuterar
patientavgifter eller läkemedelsavgifter betraktas dessa ofta enskilt. För med-
borgaren är det givetvis viktigt vad avgifterna kommer upp till sammanlagt.
Den höjning av högkostnadsskyddet för läkemedel som regeringen nu
föreslår är mycket kraftig. För några år sedan var nämligen högkostnads-
skyddet gemensamt för läkemedel och läkarbesök. Det gemensamma hög-
kostnadsskyddet uppgick då till 1 800 kr. Idag föreslås en höjning till 1 800
kr för endast läkemedelskostnaderna.

Målet för Kristdemokraternas vård- och omsorgspolitik är att ge trygghet
och medmänsklig omsorg åt alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund eller
yrke. Alla har samma rätt att leva ett värdigt liv. Ingen skall behöva avstå
från vård av ekonomiska skäl. Inkomsten skall aldrig styra om eller när man
skall ha tillgång till läkemedel. Därför stämmer regeringens förslag om
höjning av högkostnadsskyddet inte överens med människovärdesprincipen.
Alltför stora kostnadsökningar har redan skett för de som är långvarigt sjuka
och svaga. De tusentals brev som inkommit vittnar om behovet av att avvisa
en höjning av högkostnadsskyddet.

Det är alltid svårt att ifrågasätta system som funnits länge. Utvecklingen av
nya läkemedel och de ökande behoven generellt inom hälso- och sjukvården
gör att man måste våga överväga nya lösningar. Kristdemokraterna anser att
en översyn bör göras av hela systemet så att högkostnadsskyddet verkligen
inkluderar alla egna avgifter i vården samt hjälpmedel. Historiskt sett har vi
haft en gemensam sjukförsäkring som omfattar hela kroppen utom tänderna.
Vi anser att tänderna är en del av kroppen. Eftersom den enskildes kostnader
för tandvård stadigt ökat under senare år finns det en risk att tandhälsan
försämras. Därför bör en översyn även göras så att man inkluderar tand-
vårdsförsäkringen i den allmänna sjukförsäkringen.

Läkemedelskostnader

Kostnaderna för läkemedel mellan 1990 och 1998 har ökat
kraftigt. Vi anser dock att det i propositionen saknas en
konsekvensanalys av denna utredning. Vad blir den
samhälleliga kostnaden om någon av ekonomiska skäl
tvingas avstå från hjälp och behandling? Det är högst troligt
att detta slutligen leder till en belastning på sjukvården
såsom fler läkarbesök, sjukhusvistelser eller operationer.
Utöver den mänskliga tragedi som detta medför, kan även de
ekonomiska kostnaderna bli oöverskådliga.

Vi är medvetna om att man kan dela upp betalningen av läkemedels-
kostnaden. Däremot förutsätter detta en kreditprövning. Kreditprövningen är
ganska dyr och kan även upplevas som kränkande. Vidare kan man fråga sig
hur det går med dem som inte klarar av denna kreditprövning eller som inte
kan betala den månatliga delen. Redan idag finns det flera sådana fall.

Ökat informationsbehov

Kristdemokraterna ser farmakologisk behandling som en del
av sjukvården. Läkemedel kan utgöra såväl komplement som
alternativ till andra sjukvårdande insatser. Utvecklingen av
nya läkemedel är mycket positiv. Alltfler sjukdomar som
tidigare var livshotande eller kunde innebära en längre
sjukhusvistelse kan idag botas eller kontrolleras genom
farmakologisk behandling. Minskat behov av sjukhusvård,
färre sjukskrivningar och förtidspensioner leder till bättre
livskvalitet, vilket givetvis är positivt för hela samhället.

I läkemedelsutredningen "De 39 stegen" (SOU 1998:50) lyfter man fram
läkarnas roll i informationskedjan. Det har också varit en av de frågor som
behandlats i det särskilda informationsbetänkande som utredningen utarbetat.
Den stora informationsgivaren i läkemedelssammanhang är läkemedels-
företagen. Dessas information är av naturliga skäl i första hand produkt-
inriktad. Det finns ett behov av kompletterande information som är mer
problemorienterad och möjliggör jämförelser mellan läkemedel och som på
det hela taget utgår från patienten och vårdsituationen.

Det är nödvändigt att såväl patienten som läkaren får bättre information
om läkemedel. Läkemedelsförskrivningen baseras i hög grad på läkarens
egna kunskaper och tidigare erfarenheter. Det finns inga begränsningar i
läkarens förskrivningsrätt. Eftersom läkarna således har ett stort ansvar så
måste tillgång till väl avvägd patientinformation om läkemedel prioriteras.

Vi har tidigare påpekat att Socialstyrelsens föreskrifter som gäller för
förskrivning av läkemedel som omfattas av subventionssystemet är svår-
tolkade och oklara. Den subventionerade förskrivningen av bantningsmedlet
Xenical har t ex varit mycket omfattande under den korta tid det funnits
tillgängligt. Om det tydligt hade framgått av föreskrifterna att medlet kunde
skrivas ut med såväl subvention som utan hade de offentliga kostnaderna
varit lägre. Lagen bör därför snarast förtydligas så att det klargörs vilka
regler som gäller vid förskrivning av läkemedel som omfattas av subven-
tionssystemet. Detta är viktigt mot bakgrund av utvecklingen kring andra nya
s k livsstilsläkemedel.

Avreglering av Apoteket
AB:s monopol

Kristdemokraterna anser att Apoteket AB:s monopol
beträffande receptfria läkemedel ska avskaffas. Detta var
också förslaget i en proposition som fyrpartiregeringen
överlämnade till riksdagen i juni 1994. Propositionen drogs
sedan tillbaka av den tillträdande regeringen efter valet.

Kristdemokraterna har senare i riksdagen motionerat om motsvarande
förändring. Sverige är idag ensamt om att ha ett statligt detaljhandels-
monopol på detta område. Det finns skäl att tro att det går att åstadkomma
effektivisering och därmed lägre kostnader genom att konkurrensutsätta delar
av den verksamhet som idag bedrivs i monopolform. En avreglering ger
också förutsättningar för att fler svenskar ska kunna få tillgång till läkemedel
på närmare håll än idag genom att andra butiker kan ta in läkemedel i
sortimentet vilket förstås spelar en viktig roll inte minst för dem som bor i
gles- eller landsbygd. Frågan om avreglering är numera också väl utredd
genom statliga utredningar som visat att det är svårt att finna goda motiv för
ett bibehållande av nuvarande monopol. Trots att flera utredningar visat
samma resultat ämnar regeringen f.n. inte vidta några åtgärder.

När det gäller handel med receptbelagda läkemedel bör också det kunna
ske av annan än Apoteket AB. Detaljhandel med receptbelagda läkemedel
förutsätter dock att farmaceututbildad personal finns tillgänglig.

När det gäller frågan om ägandet av Apoteket AB anser vi att företaget på
sikt bör kunna bli föremål för en ägarspridning.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att högkostnadsskyddet för
läkemedel höjs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av högkostnadsskyddet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en konsekvensanalys med anledning av höjda
läkemedelskostnader,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökad information om läkemedel,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för
förskrivning av läkemedel som omfattas av subventionssystemet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en avreglering av Apoteket AB:s monopol.

Stockholm den 28 april 1999

Chatrine Pålsson (kd)

Yvonne Andersson (kd)

Inger Davidson (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Ulla-Britt Hagström (kd)

Helena Höij (kd)

Dan Kihlström (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Fanny Rizell (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Maj-Britt Wallhorn (kd)

Erling Wälivaara (kd)