med anledning av prop. 1997/98:96 Vissa reformer av påföljdssystemet

Motion 1997/98:Ju35 av Rolf Åbjörnsson m.fl. (kd)

1 Inledning

I regeringens proposition Vissa reformer av påföljdssystemet behandlas frågor om påföljdssystemets uppbyggnad och innehåll. Regeringens inriktning är att åstadkomma trovärdiga alternativ till fängelsestraff, strama upp bestämmelserna om villkorlig frigivning och reformera påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Man föreslår bl.a. att systemet med samhällstjänst som alternativ till fängelse permanentas och utvidgas. Intensivövervakning med elektronisk kontroll föreslås permanentas och ska även i fortsättningen kunna utgöra en verkställighetsform vid korta fängelsestraff. Möjlighet till villkorlig frigivning efter halva strafftiden vill regeringen avskaffa. Två tredjedelar av strafftiden blir i fortsättningen minimitiden på anstalt, innan villkorlig frigivning blir möjlig. Påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten ska enligt regeringen finnas kvar för unga lagöverträdare, men de straffrättsligt motiverade kraven på förutsebarhet, konsekvens och proportionalitet ska bli tydligare. Dessutom införs tidsbestämd, sluten ungdomsvård som en ny frihetsberövande påföljd. Reformerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.

Kristdemokraterna anser att mycket i regeringens proposition om påföljdssystemet är väl avvägt, men vill att några frågor lyfts fram och beaktas.

2 Familjegruppskonferens

När det gäller påföljder för unga lagöverträdare, bedömer regeringen att dessa även i fortsättningen i första hand ska vara en angelägenhet för socialtjänsten, men att de straffrättsligt motiverade kraven på förutsebarhet, konsekvens och proportionalitet ska ges ett större utrymme. Regeringen framhåller att en utveckling av medlingsinstitutet bör komma till stånd, för att minska ungdomsbrottsligheten. Med medling avses ett möte mellan gärningsman och brottsoffer inför en medlare. Kristdemokraterna instämmer i att dessa medlingar kan vara till nytta. Regeringen avser vidare att tillsätta en utredare, för att ”ur rättslig synvinkel närmare belysa och analysera inte bara medling utan även andra typer av verksamheter som är nära besläktade med medling”.

Kristdemokraterna vill här särskilt lyfta fram den försöksverksamhet med familjerådslag, som för närvarande pågår i flera kommuner, för att hjälpa ungdomar som far illa. Den har redan visat på mycket goda resultat och bör därför omgående spridas till fler kommuner.

För ungdomar som begår brott är familjegruppskonferens en framkomlig väg. När en ung person grips av polisen samordnar polisen omgående dag för familjegruppskonferens. Till denna inbjuder polisen den gripne, någon anhörig eller släkting till den gripne, en representant från det sociala samt brottsoffret. Om deltagarna i familjegruppskonferensen, under polisens ledning, lyckas komma överens om vilken eller vilka åtgärder som är lämpliga för den gripnes tillrättaförande, slipper denne att lagföras inför domstol.

Vi kristdemokrater menar att det är viktigt att utveckla och stärka den sociala väv, utan vilken brottslingen saknar möjlighet att anpassa sig till samhället. Det är ytterst sällan det inte finns någon anförvant att inbjuda till en familjegruppskonferens. I de fallen kan nästan alltid en annan närstående ställa upp för den gripne. Familjerna, även om de har stora problem, vet ofta bättre än experterna vad som är bäst för tonåringen.

3 Utvärdering av sluten ungdomsvård

Regeringen föreslår att en ny frihetsberövande påföljd, sluten ungdomsvård, ska införas för brott som någon begått innan han eller hon fyllt 18 år. Statens institutionsstyrelse, inte kriminalvården, ska ansvara för verkställigheten. Majoriteten av remissinstanserna är positiva och Kristdemokraterna delar regeringens åsikt att fängelser inte är någon lämplig miljö för barn och ungdomar. Frihetsberövande åtgärder kan dock inte uteslutas, trots att det är fråga om mycket unga personer, eftersom samhället måste kunna reagera kraftfullt mot de grövsta brotten och även skydda andra medborgare.

Kristdemokraterna stödjer förslaget om en ny frihetsberövande påföljd, sluten ungdomsvård, men vill samtidigt framhålla vikten av att utvärdera behandlingen på dessa slutna ungdomshem. Det är ju genom att uppmärksamma brister vi kan komma vidare. Utvärdering av hur det gått för ungdomar som vistats vid LVU-hem har varit mycket bristfällig.

4 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjegruppskonferens,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utvärdering av den föreslagna slutna ungdomsvården.

Stockholm den 23 mars 1998
Rolf Åbjörnsson (kd)
Inger Davidson (kd)	Åke Carnerö (kd)
Holger Gustafsson (kd)	Ingrid Näslund (kd)
Chatrine Pålsson (kd)	Fanny Rizell (kd)
Tuve Skånberg (kd)