med anledning av prop. 1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd

Motion 1997/98:A19 av Sten Tolgfors (m)

1 Stoppa flyttlasspolitiken

Regeringens regionalpolitiska proposition kommer inte i närheten av att ens kompensera de direkta försämringar för glesbygden som regeringen tagit initiativ till de senaste åren. Höjningen av bensin- och dieselskatterna, höjningen av gränsen för reseavdraget, chockbantningen av försvarsindustrin och den förtida avvecklingen av kärnkraften är åtgärder som allvarligt försvårar för glesbygden och påskyndar avfolkningen. Den socialdemokratiska flyttlasspolitiken måste stoppas.

De ekonomiska problem som en gång började ses i glesbygden, har efterhand flyttat in i städer och residensstäder. Nu begynner tecknen komma också i Stockholm, när företag hotar att flytta utomlands. När staber och huvudkontor flyttar, så försvinner köparna av privata tjänster. Därmed minskar skattekraften och den kommunala ekonomin urholkas, vilket gör att beskattningen av dem som bor kvar ökar. Det blir en ond cirkel. Politiken måste inriktas på att dels undanröja de socialdemokratiska slagen mot glesbygden, dels på att stärka skattekraften genom bästa tänkbara förutsättningar för företagande.

Efter den senaste tidens debatt om regional utveckling och regionalpolitik står det klart att inga regionalpolitiska åtgärder i världen kan kompensera ett bristfälligt näringsklimat. Framförallt de små företagens förutsättningar är eftersatta. Att förbättra för dem borde vara en högprioriterad fråga.

Den gamla devisen ”Hela Sverige skall leva” måste kompletteras med en annan, nämligen ”Sverige skall leva”.

1.1 Förbättra för företagandet

De bristande förutsättningarna för företagande och kunskapsutveckling ligger bakom det faktum att Sverige sedan 1970 har fallit från 4:e till 18:e plats i industriländernas välståndsliga. Sverige är nu, efter att ha passerats också av Finland, Nordens fattigaste land. Välfärdsutvecklingen är svag. Den svenska ekonomin växer långsammast i Norden och långsammare än i genomsnittet av EU-länderna.

Den låga ekonomiska tillväxttakten är en grundläggande orsak till de ekonomiska problem som många människor idag upplever. Den är också en orsak till att 1997 var det sämsta året för sysselsättningen i Sverige sedan 1974. Bristerna i förutsättningarna för företagande drabbar glesbygden i särskilt hög grad, där sten läggs på redan tung börda.

Bristerna i näringsklimatet visar sig inte minst i att vart femte tillfrågat företag räknar med att flytta utomlands under de kommande fem åren. Det är en femdubbling sedan 1993. Mest missnöjda med företagsklimatet är de små företagen.

Fram till 1995 ökade antalet egenföretagare, för att sedan börja minska. Enligt ekonomen Stefan Fölster minskade antalet företagare med 39.000 mellan 1995 och 1997. När statsministern talar om ett växande företagande är detta inte korrekt.

Ett av våra svagaste områden är arbetsmarknaden, som är en av världens mest reglerade. Av 53 nyligen undersökta länder ligger Sverige på plats 41 vad gäller arbetsmarknadens funktionssätt. En avreglering är nödvändig för att skapa förutsättningar för nya och växande småföretag och därmed för nya jobb.

Det är oroande att Sverige enligt en rad internationella undersökningar fortsätter att förlora i konkurrenskraft. Sedan 1993 har Sverige rasat från 9:e till 16:e plats i det ansedda institutet IMD:s konkurrenskraftsundersökningar.

1.2 Stoppa den förtida kärnkraftsavvecklingen

Många orter i glesbygd är för sin framtid beroende av elintensiv industri. Det står klart för alla som är verksamma i den elintensiva industrin – och för alla som är intresserade av hur det går för den – att en förtida kärnkraftsavveckling skadar dess konkurrensförutsättningar. Kostnaderna för den el som skall ersätta Barsebäck kommer att ligga på minst dubbelt så hög nivå som nuvarande elproduktion.

Flera länder kan locka till sig elintensiv industri med jämförbara eller bättre villkor. Redan i dag finns flera attraktiva industriländer som erbjuder lägre elpriser, vilket framgår av nedanstående uppgifter – ca ett år gamla – om elprisindex:

Sverige	100	Kanada	68
Island	86	Norge	49
USA	69

I flera elintensiva branscher är elkostnadernas andel av företagens förädlingsvärde över 10 procent. Detta illustrerar känsligheten för elprishöjningar:

Elintensiva arbetsställen inom branscherna	Elkostnadernas andel av förädlingsvärdet(procent)
Pappers- och massaindustri	18,5
Elintensiv kemisk industri	24,0
Järn-, stål- och ferrolegeringsverk	12,8
Andra metallverk	40,5
Gruvor och mineralbrott Elintensiv verkstadsindustri	10,8 10,6
Övrig elintensiv industri	10,0
Totalt	16,4

Stiger elpriset påverkar detta i det korta perspektivet företagens lönsamhet. I ett längre perspektiv riskerar företagen att skadas genom att investeringarna dras ner när lönsamheten krymper. Företagen riskerar då att läggas ned. Ett företag som ägarna slutar investera i kan klara sig en tid, men kraften i utvecklingen bryts. Detta är oroande inte minst för delar av landet med stort beroende av elintensiv industri.

På varje anställd i elintensiv industri går det minst en anställd som är indirekt beroende av den elintensiva industrin. I andra fall kan det röra sig om ända upp till tre andra jobb som följer av varje anställd i elintensiv industri.Visserligen kommer produktion av biobränslen att kräva folk i glesbygden. Men det är inte denna typ av arbeten som kan klara att bära framtidens välfärd i Sverige. Det är heller inte arbetstillfällen som kommer naturligt, för att de är efterfrågade på marknaden, utan är politiskt styrda och till del politiskt finansierade.

Den elintensiva industrin har svårt att klara den stora osäkerhet som energiuppgörelsen bäddar för om framtidens energisystem och elpriser. Risken är därför att investeringarna i Sverige minskar och att bolagens ägare istället satsar någon annanstans, där villkoren förefaller stabilare och fördelaktigare. Företag kan flytta – men Bergslagen och Norrland ligger där de ligger och företagen är beroende av en sund energipolitik.

Att stoppa förtidsavvecklingen av kärnkraften är centralt för den som vill värna glesbygdens möjligheter. Det tycks också många fackligt aktiva ha uppmärksammat.

1.3 Informationsteknik

Informationstekniken kan kompensera för avstånd och ge bättre förutsättningar för företagande på mindre orter. Den regionala ekonomiska tillväxten i de regioner som har stor infokom-sektor är dubbelt så hög som i de delar av landet som har minst sådan. Det har direkt bäring på kommunernas skattekraft.

Det finns ett tydligt samband mellan investeringarna i IT och tillväxt i ekonomin och i sysselsättningen. USA som ligger i topp vad gäller investeringar i IT – 12 procent av de totala investeringarna – gör det också i sysselsättningstillväxt, som uppgår till nära 3,5 procent. IT och kommunikation är numera den starkaste motorn för tillväxt och sysselsättning. Den fysiska infrastrukturen är viktig, men inte längre viktigast.

IT-revolutionen ställer stora krav på en positiv attityd till förnyelse och förändring. Det allvarligaste politiska missgreppet denna mandatperiod är därför regeringens statiska och tillbakablickande syn på politiken. År 1995 kom 25 procent av de nya jobben i Sverige i företag inom det samlade IT-området. Åren före stod branschen för 16 procent av de nya arbetstillfällena. Tre gånger fler svenskar arbetar idag inom IT-området än i fordonsindustrin. De anställda i branschen är nära 250.000 stycken, vilket motsvarar hälften av de anställda i pappers-, stål- och verkstadsindustrierna. De berörda företagen omsätter motsvarande hälften av hela de gamla basnäringarna.

På fem år har 14.000 arbeten växt fram inom Ericsson i Sverige, underleverantörer oräknade. Ericsson med tillhörande sfär har stor del i att arbetslöshetssiffrorna inte rasat iväg ytterligare. Företaget står nu för 15 procent av landets exportvärde. Det är mer än vad hela skogsindustrin svarar för. Regeringen lever dock kvar i 60-talets planekonomiska syn på ekonomin. När Sverige måste ta steget in i IT-samhället blir regeringens svar statlig styrning, ungefär som om uppgiften handlade om att bygga ett visst antal mil ny väg. Regeringens IT-satsning riskerar bli ett informationsteknikens Stålverk 80.

Distansundervisning kan i princip bedrivas av alla de högskolor och privata utbildningsföretag som så önskar. Det behövs inga utpekade statligt skapade center för distansutbildning. Det som behövs är att infrastrukturen är så väl fungerande att inga tekniska hinder skapas.

Bredbandstekniken är här en grundpelare.

1.4 Lokal konkurrenskraft

Konkurrenskraften styrs av förvärvade komparativa fördelar. Detta gäller länder, regioner och städer. Den största utmaningen för Sverige och regionerna kommer från ekonomins internationalisering. Våra företag konkurrerar i hög och tilltagande grad med kollegor inte bara i Europa, utan i tilltagande utsträckning i hela världen. Genom informationstekniken är den fulla marknadsekonomin på väg att förverkligas – hindren för information om varor och produktionsförutsättningar minskar, rörligheten för kapital är total.

Den fulla internationaliseringen gör att världsekonomin som helhet fungerar effektivare. Om en viss stad eller del av landet vinner eller förlorar på internationalisering beror på hur väl den lyckas förvärva och bibehålla konkurrensfördelar. Ingen region och inget land är på förhand givna vinnare eller förlorare. Det ligger i våra egna händer. Det är nödvändigt för varje region att finna och förvärva specifika komparativa fördelar. Det finns inte ett och samma näringsklimat i hela landet, eller en enda nivå på Sveriges konkurrenskraft. Den varierar från kommun till kommun. Den insikten måste spridas. Politiken måste inriktas på att stärka den lokala konkurrenskraften.

Ekonomins internationalisering har kraftfullt förändrat kommunernas läge. En stor del av mindre svenska företag är beroende av export idag. 40 procent av BNP exporteras. Det är också i IT-sektorn och i mindre exportföretag som de nya jobben rimligen kan komma. Trots detta verkar det i den kommunpolitiska debatten som om alla faktorer som påverkar kommunerna börjar och slutar vid kommungränsen.

Kommunpolitiken är internationellt konkurrensutsatt idag. Dåliga beslut i Sverige och i kommunerna visar sig obönhörligen i sämre kort- och långsiktiga möjligheter för våra företag att klara konkurrensen och därmed för möjligheterna att skapa nya jobb. Det kan ses som ett hot, men borde istället ses som en stor möjlighet. Många av de faktorer som påverkar kommunernas långsiktiga konkurrenskraft och därmed också framtidsmöjligheter bestäms lokalt. Den kommunala skattesatsen, skolans kvalitet och eventuella samarbete med näringslivet, kommunikationer, förekomsten av snedvridande offentlig konkurrens med privata företag, samt inte minst politikernas och tjänstemännens förståelse för företagandets villkor är exempel på detta.

Det paradoxala i de senaste åren internationalisering är alltså att den lokala politiken vuxit i betydelse. Det går inte att se politiken som så funktionsuppdelad som förr, då näringspolitik och konkurrenskraft helt betraktats som en riksfråga. På allt fler områden hänger de fyra politiska nivåerna samman.

Att byta namn på bidrag, skapa nya regionala delegationer, tillväxtavtal eller att fördela pengar enligt annorlunda modeller än tidigare ger ingen växtkraft för framtiden. Det leder tvärtom tanken fel – till slutsatsen att staten kan reglera fram tillväxt där staten så önskar och planerar.

Utmaningen för att hela Sverige skall leva är en helt annan – att skapa bästa möjliga förutsättningar för företagande i landet som helhet och i samtliga dess delar. Medvetenhet om den lokala politikens betydelse för detta är då avgörande.

2 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den förtida avvecklingen av kärnkraften,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om glesbygdens framtidsmöjligheter och nivån på bensin- och dieselskatterna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsteknikens betydelse för landets och regionernas ekonomiska tillväxt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunalpolitikens betydelse för att säkra goda möjligheter för företagande,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att stärka förutsättningarna för företagande.

Stockholm den 24 mars 1998

Sten Tolgfors (m)

Elanders Gotab, Stockholm 2002