med anledning av prop. 1996/97:164 Europol

Motion 1996/97:Ju37 av Marianne Samuelsson (mp)

1 Inledning

Riksdagen ställs inför regeringens proposition om Europol i ett läge där
många oklarheter föreligger. Förhandlingarna i regeringskonferensen om
ändringar i EU:s fördrag ser ut att ändra förutsättningarna radikalt vad
avser det mellanstatliga samarbetet. Det kan därför ifrågasättas om
riksdagen överhuvudtaget kan ta ställning till en proposition som utgår
från nuvarande EU-fördrag.

Olika konventioner (Europolkonventionen, Schengenkonventionen,
Dublinkonventionen och Yttre gränskontrollkonventionen; till detta kommer
den s.k. högnivågruppen mot organiserad brottslighet vars förslag ska
redovisas för rådet vid toppmötet i juni i år) inom det mellanstatliga
samarbetet överlappar varandra. Likheten mellan t.ex. Schengensamarbetet
och Europol är slående och då framför allt vad gäller bekämpningen av
narkotikabrottslighet och annan internationell brottslighet. Trots detta saknas
i regeringens proposition en diskussion om gränsdragningen mellan Europol
och Schengensamarbetet.

2 Tillträde till Europolkonventionen

Miljöpartiet avslår regeringens proposition om Europol. Vi motsätter oss
en utveckling som kan leda till en överstatlig federal polis. Däremot
anser vi att Sverige skall fortsätta att utveckla det mellanstatliga
polissamarbetet med Interpol.

2.1 Europolkonventionen och förslag till svensk lagstiftning

Som regel brukar regeringen när den begär att riksdagen skall godkänna
en internationell överenskommelse samtidigt lägga fram förslag till den
lagstiftning som behövs för att genomföra åtagandena i
överenskommelsen. Så har inte skett i detta fall.

För närvarande pågår en febril lagstiftningsaktivitet inom en mängd
områden, som på ett eller annat sätt har anknytning till bl.a. Europol-
konventionens bestämmelser. Då det rör sig om förslag som kan komma att
påverka rättighetsskyddet i regeringsformen finns risk för att Sverige inte
kan genomföra alla de åtaganden som finns i Europolkonventionen.
Miljöpartiet anser därför att riksdagen inte kan ta ställning till
konsekvenserna av Europolkonventionen förrän all lagstiftning som behövs
för att genomföra åtagandena i konventionen har föreslagits riksdagen. En
möjlighet är då att skjuta upp ratificeringsprocessen tills detta är klart.

2.2 EU:s regeringskonferens

Går nuvarande förslag till ny fördragstext igenom kommer vi att få mer
överstatlighet vad avser polis- och straffrättssamarbete. Här föreslås
nämligen bindande rambeslut om tillnärmning, bindande beslut om andra
åtgärder, förslagsrätt för kommissionen samt mer inflytande för
Europaparlamentet och EG-domstolen.

Det är oklart hur denna förskjutning från tredje till första pelaren förhåller
sig till 10 kap. 2 § regeringsformen om att regeringen får ingå vissa
internationella överenskommelser endast med riksdagens godkännande.
Genom ett rambeslut kan t.ex. rådet bestämma att Europol skall få utöva
myndighetsutövning; detta beslut kan då genomföras utan riksdagens
godkännande. En annan oklar fråga är hur en sådan kompetensöverflyttning
förhåller sig till 10 kap. 5 § regeringsformen.

Jämförs t.ex. förslaget om rambeslut inom tredje pelaren med dagens
konventioner så kan konstateras att skillnaden är väsentlig. En följd härav
blir bl.a. att EG nu kan använda de "tvångsmedel" som finns gentemot
medlemsstater som inte fullgör sina skyldigheter.

Miljöpartiet förutsätter därför att justitieutskottet avvaktar behandlingen av
propositionen tills riksdagen tagit ställning till regeringskonferensens
fördragsändringar.

3 Europolkonventionen

3.1 Europols behörighet

Av artikel 2.1 framgår att Europols uppgift är att förbättra effektivitet
och samarbete mellan de behöriga nationella myndigheterna i deras
arbete för att förebygga och bekämpa terrorism, narkotikahandel och
annan allvarlig brottslighet. Men av artikel 2.2 framgår att denna
begränsning av behörigheten inte är permanent. Europols behörighet
kommer således efter hand att utökas med andra brott genom beslut av
rådet. Konventionens tillämpningsområde kan alltså ändras utan att den
mer omständliga proceduren för konventionsändring i artikel 43.1
behöver tillgripas.

Om regeringens proposition går igenom i riksdagen hemställer Miljöpartiet
om att riksdagen skall ta ställning till att konventionens tillämpningsområde
endast skall kunna ändras enligt artikel 43.1.

3.2 Europols operativa syften?

Europols arbetsuppgifter är uppdelade på tre områden enligt artikel 3.1-3.
Det första - och viktigaste - av dessa bekräftar Europols egenskap av
underrättelseorgan för främst operativa syften. Det andra området tar
sikte på Europols strategiska underrättelse - och informationsverksamhet
och det tredje området - som kan bli aktuellt om resurserna så medger -
anger Europols roll som ett slags övergripande serviceorgan till
myndigheterna i medlemsstaterna.

Vissa medlemsländer, t.ex. Tyskland, vill ge Europol operativa
befogenheter att aktivt kunna agera i medlemsländerna. Vi kommer i sådana
fall att få en speciell europeisk polisenhet som fritt kan röra sig inom EU. En
sådan utveckling är fullt möjlig och skulle riksdagen godkänna regeringens
proposition motsätter vi oss detta. Miljöpartiet hemställer därför om att
riksdagen tar ställning mot ett Europol som med egen polis kan agera i
medlemsländerna.

3.3 Europols datasystem

Den centrala beståndsdelen i Europol kommer att vara dess databaserade
informationssystem. Detta skall bestå av tre olika register. Uppgifterna i
registren kan bl.a. "avse personer mot vilka det finns graverande
omständigheter som ger anledning anta att de kommer att begå brott..."
Dessa uppgifter är medlemsstaterna skyldiga att utan särskild begäran
föra in i registren från sina egna register. Vidare får det föras in uppgifter
om vittnen, brottsoffer, kontakter eller medhjälpare och andra personer
som kan lämna uppgifter om de brott som utreds. Det är också tillåtet att
föra in personuppgifter av ännu mer känslig karaktär, "t.ex. politisk
åskådning, ras eller etniskt ursprung".

Poliser i Europols medlemsländer inte bara får utan skall förse den centrala
databasen med uppgifter. Dessutom finns befogenheter att utbyta information
med tredje land.

Svenska lagregler om polisens register m.m. är mera restriktiva i för-
hållande till Europolkonventionens bestämmelser i detta avseende. Förvisso
pågår nu för fullt ett arbete inom Justitiedepartementet med att anpassa
svenska bestämmelser till bl.a. Europolkonventionens bestämmelser om
registrering. Detta trots att polisen tidigare har fått avslag på
framställningar
om att få föra datoriserade underrättelseregister. Motivet har varit att en mera
systematisk behandling av uppgifter som erhållits genom polisunderrättelse-
verksamhet måste ske restriktivt och begränsas så mycket som möjligt.
Sveriges medlemskap i EU har dock ändrat denna inställning på ett radikalt
sätt.

I Danmark har nyligen justitieministern Frank Jensen deklarerat att dansk
polis inte kommer att inrapportera uppgifter om danska medborgares
politiska åskådning, ras eller etniskt ursprung till Europol. Om regeringens
proposition går igenom i riksdagen hemställer Miljöpartiet att riksdagen
beslutar om en liknande deklaration, dvs. att svensk polis inte skall
inrapportera uppgifter om svenska medborgares politiska åskådning, ras eller
etniskt ursprung.

3.4 Diskretion och tystnadsplikt

För de anställda i Europol gäller en allmän lojalitetsregel. Den innebär att
de skall avhålla sig från handlingar och yttranden som är menliga för
Europol eller som kan skada dess verksamhet. Samma personkrets åläggs
vidare tystnadsplikt.

Brott mot tystnadsplikten medför i princip straffansvar enligt 20 kap. 3 §
brottsbalken. Men den som omfattas av tystnadsplikten får trots detta utan att
riskera straff, andra sanktioner eller repressalier lämna sekretessbelagda
uppgifter för publicering i tryckt skrift eller i radio eller TV. Detta är den
principiella innebörden av den s.k. meddelarfriheten som är en av
offentlighetsprincipens hörnstenar. Frågan är nu hur den svenska meddelar-
friheten förhåller sig till Europolkonventionen. Helt klart är att det inte
finns
några bestämmelser som i detta avseende täcker Europolanställdas befattning
med hemliga uppgifter. Regeringen tar inte ställning till dessa mycket
komplicerade rättsfrågor. Av Justitiedepartementets promemoria framgår
dock att frågan om räckvidden av svenska bestämmelser om tystnadsplikt
"bör utredas i annat sammanhang". Det torde inte kunna uteslutas att om
Sverige skall följa denna konventionsbestämmelse så kan vi tvingas ändra
vissa bestämmelser i bl.a. tryckfrihetsförordningen. Riksdagen måste därför i
nuvarande sammanhang ta ställning till en sådan konsekvens. Alltså, avser
en majoritet i riksdagen att svensk meddelarfrihet skall inskränkas till följd
av en ratificering av Europolkonventionen?

Om regeringens proposition går igenom i riksdagen hemställer Miljöpartiet
att riksdagen skall ta ställning för den svenska offentlighetsprincipen och då
framför allt meddelarfriheten, dvs. denna princip skall inte ändras till följd
av
Sveriges anpassning. Det får inte råda någon tvekan på denna punkt!

3.5 Immunitet och privilegier

De anställda i Europol skall enligt konventionen ha rätt att åtnjuta
immunitet och privilegier i sin tjänsteutövning. Denna fråga har nyligen
diskuterats i Ministerrådet. Tre medlemsländer, Tyskland, Danmark och
Sverige, har dock betänkligheter mot det liggande förslaget. Bakgrunden
är Tysklands önskemål om att ge Europol en utökad operativ befogenhet,
som beskrivits ovan.

De närmare villkoren för immunitet och privilegier har ännu inte
fastställts. Vi vet således inte, under rådande motionstid, vad resultatet blir.
Miljöpartiet motsätter sig i vilket fall som helst en ordning som innebär en
långt gående immunitet och privilegier för de anställda inom Europol.
Riksdagen bör tillkännage denna ståndpunkt till regeringen.

4 Tillträde till protokollet och förklaringen

Enligt artikel K.3.2.c i det nuvarande EU-fördraget kan, när en
konvention upprättas i enlighet med den föreskriften, också bestämmas
att EG-domstolen skall vara behörig att tolka
konventionsbestämmelserna och avgöra tvister om deras tillämpning.
Regeringen föreslår att Sverige skall tillträda tillträdesprotokollet om
förhandsavgöranden från EG-domstolen och avge förklaring att EG-
domstolen är behörig att meddela förhandsavgöranden på begäran av
svensk domstol. Enligt regeringen bör det inte vara obligatoriskt för
domstolarna i sista instans att begära förhandsavgöranden om
konventionens tolkning.

Överensstämmer bindande förhandsavgöranden i tolkningsfrågor med
grunden för ett mellanstatligt samarbete? Tillämpningen av ett sådant institut
sätter mellanstatligheten åt sidan och berövar medlemsländerna och deras
domstolar deras suveränitet i de frågor som kan bli föremål för förhands-
avgöranden.

Genom förslaget till ändring i EU:s fördrag skall EG-domstolen ges
kompetens i olika hänseenden vad gäller olika former av beslut samt
konventioner. EG-domstolen kommer, om förslaget går igenom, att ges en
generell kompetens beträffande de frågor som blir kvar under tredje pelaren.
Detta innebär att domstolen på ett helt annat sätt än tidigare kan komma att
få makt över central nationell straffrätt. Detta kullkastar givetvis de
förutsättningar som regeringen anger i propositionen och utgör således
ytterligare ett argument för varför riksdagen i nuvarande läge inte kan
ställning till regeringens förslag.

5 Ekonomiska konsekvenser

Informationen om de kostnader som uppstår i samband med Sveriges
engagemang i uppbyggandet av en europeisk fästning är mycket
blygsam. Om man endast tar hänsyn till Rikspolisstyrelsens underlag för
medelsyrkanden för detta samarbete kan följande konstateras.

- Totalkostnaderna för Schengenprojektet under perioden 1997-2000
beräknas till 90 miljoner kronor. I detta ingår då inte de
personalförstärkningar som behövs för gränsövervakningen.

- Rikspolisstyrelsen genomför nu uppbyggnaden av en ny register-
struktur för registrering av misstanke- och belastningsuppgifter. Detta
innebär i praktiken en ersättning av person- och belastningsregistret
och körkortsbelastningsregistret. I Rikspolisstyrelsens detaljredovis-
ning beräknas kostnaderna för den nya registerstrukturen uppgå till
totalt 84 miljoner kronor.

- Det nya passystemet beräknas medföra merkostnader till ett belopp av
56 miljoner kronor från och med budgetåret 1998. Om därutöver ett
nationellt ID-kort skall införas, medför detta ytterligare merkostnader
för polisväsendet.

- Utvecklingskostnaderna för Europol för 1998-2000 beräknas vara 17
miljoner kronor. Driftskostnader m.m. tillkommer.

- Till följd av samarbetet krävs rationalisering och effektivisering av ny
teknik.

Ovan har endast tagits i beaktande polisens kostnader. Till detta kommer
kostnader för övriga svenska myndigheter. Noteras kan t.ex. att
anpassningen av de svenska flygplatserna till de krav som
Schengensamarbetet ställer medför planerade kostnader på 592 miljoner
kronor under 1997-1999.

Dessa kostnader skall ställas mot den situation som det svenska
rättsväsendet befinner sig i idag och då inte minst polisorganisationen.
Kostnaderna, som är en konsekvens av Sveriges medlemskap i EU, innebär
att polisens övriga verksamhet tilldelas mindre medel.

6 Hemställan

6 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:164 Europol,

2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
Europolkonventionen endast skall kunna ändras enligt artikel 43.1,

3. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om Europols operativa
syften,

4. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om Europols datasystem,

5. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om diskretion och
tystnadsplikt,

6. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om immunitet och
privilegier.

Stockholm den 9 juni 1997

Marianne Samuelsson (mp)

Birger Schlaug (mp)

Kia Andreasson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Bodil Francke Ohlsson (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)