med anledning av prop. 1996/97:163 Den kooperativa företagsformen

Motion 1996/97:L17 av Marianne Carlström och Nils T Svensson (s)

Företagskooperativa utredningen behandlade nya former för
organisation av kooperativt företagande. Detta förhållande
gav också namnet på regeringens proposition i ämnet även
om regeringen inte synes ha insett hur angeläget
utvecklingen av nya organisationsformer är inom
kooperationen. Regeringen har nämligen begränsat sitt
förslag till att omfatta möjligheten för en ekonomisk förening
att bedriva den kooperativa verksamheten genom ett helägt
dotterbolag.

Företagskooperativa utredningen föreslog även att det skulle vara tillåtet att
som ekonomisk förening registrera s.k. medlemsfrämjande föreningar.
Flertalet remissinstanser tillstyrkte förslaget även om några ansåg att några av
de villkor utredningen ställt upp för registrering var för stränga. Vidare
väckte HSB frågan om kooperativ verksamhet som bedrivs i bolag
gemensamt ägt av kooperativa föreningar bör kunna jämställas med helägt
dotterföretag. HSB:s initiativ kom sent i utredningsarbetet varför utredningen
inte hade den tid som behövdes för att penetrera frågan närmare. Företags-
kooperativa utredningen hade dock en positiv grundsyn till frågan.

De propåer som alltså föreligger från olika håll är ett uttryck för den
omvandlingsprocess som pågår inom flera av de kooperativa branscherna.
Det finns som Företagskooperativa utredningen framhåller många olika och
delvis samverkande orsaker till denna process. Särskilt kan nämnas
avregleringar, minskade statliga subventioner, åtaganden med anledning av
medlemskapet i EU samt ett ökat konkurrenstryck som en följd bl.a. av de
nämnda omvärldsförändringarna. Inom ramen för social ekonomi torde
kooperativa företagsformer vara överlägsna den traditionella kapital-
associationen när det gäller att engagera medborgarna i utvecklandet av det
långsiktiga ansvarstagandet för att bevara och utveckla den sociala trygg-
heten. I detta avseende drog Företagskooperativa utredningen bl.a. upp rikt-
linjer för ett andelssystem med ett tydligare delägarinflytande i de ömsesidiga
försäkringsbolagen.

Vår uppfattning är att regeringen inte riktigt uppfattat den dynamiska
utvecklingen inom kooperationen och den fortsatta översyn av den
kooperativa lagstiftningen som detta kräver. Regeringens avfärdande av de
kooperativa organisationernas begäran om fortsatt översyn med att det det
i dag inte finns skäl för att utvidga förutsättningarna för registrering som
ekonomisk förening mer än på det sätt som föreslås i propositionen är inte
särskilt framsynt. På aktiebolagsrättens område har sedan år 1990 pågått ett
kontinuerligt utredningsarbete för att bl.a. se över aktiebolagens organisation
(Dir. 1990:46). Som framgått finns ett motsvarande behov beträffande de
kooperativa företagsformerna. Utöver vad som tidigare nämnts behöver
särskilt belysas olika former för kooperativt samarbete över gränserna. Det
arbete som sedan länge pågått inom EU med införandet av s.k. europeiska
kooperativa föreningar är inte tillräckligt. Att i denna tid av förändringar
stanna upp med utvecklingsarbetet är inte särskilt framsynt. Det står inte
heller i samklang med riksdagens positiva grundsyn till kooperationen och på
vars initiativ Företagskooperativa utredningen tillsattes (rskr. 1993/94:222).

Vi anser därför att riksdagen bör ge regeringen tillkänna behovet av att på
lämpligt sätt fortsätta utredningsarbetet med särskild inriktning på de
kooperativa företagsformerna i både ett svenskt och ett internationellt
perspektiv. Särskilt bör därvid beaktas de demokratiska beslutsformerna i
företagen för att ytterst garantera att medlemsnyttan tillgodoses i verksam-
heterna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett fortsatt utredningsarbete kring företagskooperativa
frågor.

Stockholm den 11 juni 1997

Marianne Carlström (s)

Nils T Svensson (s)

Gotab, Stockholm 1997