med anledning av prop. 1996/97:137 Nollvisionen och det trafiksäkra samhället

Motion 1996/97:T88 av Lisbeth Staaf-Igelström (s)

I proposition 1996/97:137 Nollvisionen och det trafiksäkra
samhället föreslår regeringen en ny inriktning av
trafiksäkerhetsarbetet med utgångspunkt i att på lång sikt
skall ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken. En
målsättning vi naturligtvis ställer upp på. Regeringen lyfter
fram ett antal sakområden inom vilka åtgärder bör vidtas
som ett första steg. Här saknar vi motionärer ett sakområde,
nämligen kollektivtrafiken och i synnerhet den för skoltran-
sporter.

Vid skoltransporter, i synnerhet på landsbygd, används en mängd olika
typer av fordon, alltifrån mindre taxibilar till fullstora bussar. Dessutom kan
skolskjutsarna vara samordnade med den ordinarie länstrafiken. Det van-
ligaste med länstrafikens trafik är att den är så anordnad att på- och avstig-
ning enbart sker på särskilt anordnade hållplatser. På landsbygd förekommer
det fortfarande att bussen hämtar eller lämnar passagerare/skolbarn direkt vid
vägkant utan särskild hållplats. I sådana situationer förutsätts att övrig
trafik
på vägen har skärpt uppmärksamhet mot att skolbarn kan komma att passera
antingen framför eller bakom den stillastående bussen, eller att någon/några
springer över vägen till den väntande skolskjutsen.

För att något påkalla uppmärksamhet vid sådana tillfällen har flertalet av
de fordon som används för transporter inom skolskjutsningen försetts med
en slags "uppmärksamhetstavla" där det är möjligt att tända två blinkande
gula lampor. Vid ett flertal tillfällen när en buss stannat vid vägkant utan att
det finns någon särskild busshållplats, för att släppa av skolbarn, har tyvärr
olyckor inträffat med både dödsfall och allvarlig skada. Utredningar har visat
att det inte alltid är så att skolskjutsen tänt de varnande ljusen eller så har
inte barnen tänkt på att det kan komma omkörande bilar, bilar som inte tagit
hänsyn till de blinkande ljusen, just när de stigit av bussen.

I flera andra länder finns också detta problem, men i USA t.ex. har man
löst problemet genom att införa omkörnings/förbikörningsförbud av ett
fordon som med tända varningsljus släpper av skolbarn.

Under 1987/88 års riksmöte behandlades en proposition 1987/88:33 i
betänkande TU 1987/88:5. I denna proposition behandlades frågan om
stopplikt vid stillastående skolskjuts. Förslaget som då förelåg i propo-
sitionen, som sedan TU då ställde sig bakom likväl som riksdagen, innebar
att det ej blev ett beslut om stopplikt. Argumentet för detta var bl.a.: "Frågan
bör dock följas närmare och utskottet konstaterar med tillfredsställelse att
föredragande i propositionen har förutskickat att TSV avses få ett uppdrag
med detta syfte." Citat från TU 1987/88:5. Sedan dess har visserligen en del
utbyggnad av busshållplatser skett, men fortfarande händer allt för många
olyckor och tillbud. Såvitt vi motionärer fått fram har dock varken dåvarande
TSV eller numera ansvarig myndighet, Vägverket, gjort något åt problemet
med olyckor vid stillastående skolskjuts, trots vad som sas i 1987/88 års
beslut.

När nu en ny inriktning av trafiksäkerhetsarbetet skall läggas fast anser vi
det vara mycket viktigt att det är de oskyddade trafikanterna som resurserna
först måste satsas på. Vem är då mest oskyddad i trafiken om inte de yngsta
som precis börjat vara ute i trafiken, där resan till och från skolan är deras
första egna trafikarbete. Vi anser därför att riksdagen bör ge regeringen i
uppdrag att forma ett regelverk som mer skyddar skolbarnen under deras
resor till och från skolan.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen för trafiksäkerhetsarbetet vid skolskjutsning.

Stockholm den 10 juni 1997

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Frank Lassen (s)

Marina Pettersson (s)

Ann-Kristine Johansson (s)

Torgny Danielsson (s)

Gotab, Stockholm 1997