med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag

Motion 1995/96:Bo26 av Susanne Eberstein m.fl. (s)

Bostaden är en grundläggande social rättighet i likhet med
arbete, utbildning och sjukvård. Allas rätt till en god bostad
är det grundläggande målet för den sociala bostadspolitiken.

Bostadsbidragen är en viktig del av den sociala bostadspolitiken.
Bostadsbidragens uppgift är att ge hushåll, oavsett ekonomisk bärkraft,
möjlighet att hålla sig med bra och rymliga bostäder. Bostadsbidraget är
inkomstprövat och bidragets storlek avgörs av hushållets sammansättning,
inkomst och bostadskostnad. Bostadsbidragen ska betraktas som ett
avgörande bostadspolitiskt instrument för att ge alla hushåll möjlighet att
efterfråga den bostad familjen behöver.

Bostadskostnaderna har ökat dramatiskt sedan början av 1990-talet. De
höga arbetslöshetstalen, minskade ersättningar från socialförsäkrings-
systemen m m har bidragit till att antalet hushåll som är berättigade till
bostadsbidrag har ökat, vilket i sin tur resulterat i att statens kostnader för
bostadsbidraget ökat. Propositionen innehåller förslag som skall bryta den
kraftiga utgiftsökningen och öka kostnadskontrollen inom systemet.

Bostaden är en av de allra viktigaste materiella förutsättningarna för att
människor skall ha möjlighet att i övrigt kunna skapa det liv som den egna
familjen önskar. Förlorar familjen bostaden så försvinner också många av de
övriga förutsättningarna för en mänsklig och socialt acceptabel tillvaro.

Riksdagen uttalade våren 1995 att det finns goda skäl att återgå till de
utbetalningsregler som gällde före överflyttningen av bostadsbidrags-
administrationen till försäkringskassorna. Då var det möjligt för en familj att
få sitt bostadsbidrag utbetalt direkt till hyresvärden. Riksdagen hemställde att
regeringen skulle göra en översyn av utbetalningssystemet och snarast
återkomma till riksdagen så att en ny ordning skulle kunna börja tillämpas
fr.o.m. bidragsåret 1996.

I propositionen föreslås ingen förändring. Regeringen motiverar sitt
ställningstagande med att det skulle hindra samspelet mellan den enskilde
och försäkringskassan och minska bidragsmottagarens ansvarstagande att
anmäla förändringar av inkomst samt administrativt krångel vid eventuella
återbetalningar.

1970-talets diskussioner om bidragen aktualiserade då och då kravet på att
bostadsbidragen i princip skulle betalas direkt till hyresvärden med eller mot
bidragsmottagarens vilja. Det denna motion avser är att återgå till den
ordning som innebär att den enskilde bidragstagaren ges möjlighet att medge
att bostadsbidraget betalas ut till någon annan, vanligen hyresvärden, utan att
därför den personliga integriteten för den skull träds för när.

I en trängd privatekonomisk situation där en familj kan riskera att förlora
sin bostad är regeringens motiv av mindre betydelse. Samspelet och
bidragstagarens integritet har stora möjligheter att stärkas om familjen
känner trygghet i att en del av bostadskostnaden blir betald. De eventuella
administrativa besvärligheterna kan inte vara oöverstigliga.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder som gör det
möjligt att bostadsbidrag, med bostadsbidragsmottagarens
medgivande, kan betalas ut till annan, vanligen hyresvärden.

Stockholm den 28 mars 1996

Susanne Eberstein (s)

Agneta Lundberg (s)

Hans Stenberg (s)