med anledning av prop. 1992/93:141 Ändring i brottsbalken m.m.

Motion 1992/93:Ju16 av Margareta Israelsson och Ingegerd Sahlström (s)

I propositionen föreslår regeringen förändrade
straffskalor för en rad brott, bl a barnpornografibrott. Vi
anser det positivt att regeringen vill skärpa straffskalan för
denna typ av brott, men vill även se följande förändringar:

Barnpornografibrott

Utdömande av böter

Det är bra att regeringen föreslår en straffskärpning från
6 månader till 2 år. Detta innebär att preskriptionstiden för
brottet förlängs, vilket länge efterlysts. Att producera och
distribuera barnpornografi är enligt vår åsikt ett mycket
grovt brott. Därför anser vi att endast fängelsestraff bör
ifrågakomma, böter skall inte kunna utdömas.

Översyn av straffskalan för sexualbrott mot barn

Två år är förvisso lågt men rimligt i förhållande till
straffskalan i övrigt vad gäller sexualbrott mot barn. Vi
anser dock att regeringen bör ta initiativ till en översyn av
straffskalan för sexualbrott mot barn. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Skärpning av lagtexten

Vi vill dessutom se en skärpning av lagtexten. Spridning
av pornografiska bilder kan aldrig anses försvarlig, eftersom
såväl skildring som spridning innebär sexuellt utnyttjande
av barn. Vi föreslår följande lydelse:
a616 kap.

10a §

Propositionens förslag till lydelse

Vårt förslag till lydelse

Den som skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt
att bilden sprids eller som sprider sådan bild av barn döms,
om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är
försvarlig, för barnpornografibrott till böter
eller fängelse i att bilden sprids eller som högst två år.

Den som skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt
att bilden sprids eller som sprider sådan bild av barn döms
för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.

Kriminalisering av innehav av barnpornografi

I Sverige är det inte kriminellt att inneha pornografiska
alster trots att det inte finns något led i hanteringen av
barnpornografiska alster (framställning, spridning,
användande, ekonomisk vinning) som kan anses legitimt i
något avseende. Därför bör också innehavet av
barnpornografiska alster kriminaliseras. Det är tveklöst så
att såväl framställningen som användandet av
barnpornografi är förenade med ytterligare sexuella
övergrepp mot barn, direkt eller indirekt. Någon form av
medgärningsmannaskap borde kunna utdömas.

Det är vanligt med bevissvårigheter när barn berättar om
att de utsatts för sexuella övergrepp. Innehav av
barnpornografiska alster bör dels betraktas som ett viktigt
indicium angående innehavarens sexuella
intresseinriktning, dels vara kriminaliserat i sig.

Spridning av videofilm med barnpornografiskt innehåll

Bevissvårigheterna vid spridning gällande videofilm med
barnpornografiskt innehåll måste också uppmärksammas.
Enligt tryckfrihetsförordningen måste en film vara spridd
till flera personer (distribuerad) för att det skall anses
brottsligt.

I ett uppmärksammat fall skapades filmer med önskat
(flickor, pojkar, våld, m m) innehåll genom att avsnitt från
ett ''filmbibliotek'' sammanfogades till en ''film''. Genom
detta arbetssätt eller genom små förändringar i
bildmaterialet blev varje ''film'' unik. De små
redigeringarna gör att brott ej har begåtts! Även om inget
kassettband är det andra helt likt så skall brott kunna
konstateras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att böter inte skall kunna
utdömas för barnpornografibrott,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen bör ta initiativ till
en översyn av straffskalan för sexualbrott mot barn,

3. att riksdagen beslutar att ge 16 kap. 10 a § brottsbalken
den i motionen föreslagna lydelsen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kriminalisering av innehav av
barnpornografi,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om spridning av videofilm med
barnpornografiskt innehåll.

Stockholm den 18 januari 1993

Margareta Israelsson (s)

Ingegerd Sahlström (s)