med anledning av prop. 1992/93:120 Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet

Motion 1992/93:K18 av Thage G Peterson m.fl. (s)

Offentlighetsprincipen

Den svenska offentlighetsprincipen är unik. Med anor
från medeltiden är denna svenska urgamla ordning sedan
mer än 200 år grundlagsfäst genom bestämmelser i såväl
regeringsformen, tryckfrihetsförordningen som
yttrandefrihetsgrundlagen.

Offentlighetsprincipen är ett omistligt inslag i vår
rättsordning. Genom rätten att utfå offentliga handlingar
främjas ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning.
Allmänhetens möjligheter att följa och kontrollera
myndigheternas handläggning av ärenden på ett rättssäkert,
korrekt och effektivt sätt är helt beroende av denna
öppenhet.

I detta sammanhang bör tilläggas att den svenska
offentlighetsprincipen förstärks och vidmakthålls tack vare
det i tryckfrihetsförordningen grundlagsfästa
meddelarskyddet. Meddelarfriheten har en central
betydelse för att massmedierna skall kunna medverka till en
fri åsiktsbildning och debatt. Meddelarskyddet får
inte inskränkas som en följd av EES-avtalet.

Svenska myndigheters informationsskyldighet är mycket
vidsträckt. Rätten att ta del av allmänna handlingar får
inskränkas bara om det är absolut nödvändigt med hänsyn
till viktiga skyddsintressen. Sådan begränsningar anges
noga i sekretesslagen. Grundregeln är alltså offentlighet --
sekretess är undantag.

EES- och EG-samarbetet

Sveriges deltagande i ett EES- och EG-samarbete ställer
krav på samordning och likformighet inom flera
lagområden. I flertalet fall är vår lagstiftning redan sådan,
att den uppfyller de krav EES-avtalet ställer eller så krävs
endast en teknisk anpassning av reglerna.

Integrationsarbetet har gett upphov till en betydande
oro för att offentlighetsprincipen kommer att inskränkas i
en utsträckning som inte är förenlig med svenska
rättstraditioner och rättsprinciper. Den svenska
offentlighetsprincipen är inte förhandlingsbar.

I propositionen anförs att internationellt
förhandlingsarbete ställer krav på viss sekretess.
Samarbetet inom EES och EG kommer i stor utsträckning
att utgöras av sådant förhandlingsarbete, samtidigt som det
för svensk del går ut på att skapa grundvalar för en mycket
omfattande svensk normgivning. Detta kan ge upphov till
en konflikt mellan en långtgående utrikessekretess å ena
sidan och en nästan undantagslös offentlighet i
normgivningsärenden å andra sidan.

Undantagsregler i sekretesslagen om nästan absolut
sekretess kan leda till att huvudprincipen om öppenhet och
offentlighet i praktiken sätts ur spel. Detta kan vi
socialdemokrater inte acceptera.
Utrikessekretessen kan bara i undantagsfall få gå före
offentlighetsprincipen.

Riksdagen har i anslutning till konstitutionsutskottets
granskningsverksamhet uttalat sig för en så stor öppenhet
som möjligt inom ramen för gällande sekretessregler
(1988/89:KU30 och 1990/91:KU30). Enligt vår bestämda
mening måste detta i särskilt hög grad gälla
förhandlingsarbetet inom EES och EG.

ADB-området

EG-kommissionen har nyligen presenterat direktiv om
integritetsskydd för enskilda. Från datainspektionens sida
har man gjort den preliminära bedömningen, att Sverige
med anledning härav inte kan behålla
offentlighetsprincipen som den ser ut i dag. Reglerna säger
bl.a. att det i samband med såväl inhämtandet,
upprättandet som utlämnandet av uppgifter och register
måste finnas ett ''särskilt ändamål'' samt att den enskilde i
princip skall lämna sitt samtycke till att en uppgift som berör
honom lämnas ut. EG:s direktiv på detta område är
illavarslande.

Vi anser mot denna bakgrund att det är mycket
angeläget att datalagutredningen (Ju 1989:2) behandlar
dessa frågor. Syftet måste vara att reglerna utformas så att
offentlighet och öppenhet kan fortsätta att vara den
grundläggande regeln i vårt land.

Avslutning

De strängare sekretessreglerna inom EES och EG kan
riskera att få negativa smittoeffekter också på
handhavandet av den svenska lagstiftningen på andra
områden. Det är därför synnerligen angeläget att frågorna
kring offentlighet, sekretess och meddelarskydd blir
noggrant belysta och analyserade under det fortsatta
integrationsarbetet inom ramen för EES och vid ett ev.
framtida EG-medlemskap.

Lagar och författningar i vårt land får t.ex. inte bli
föremål för en slentrianmässig tillämpning av
bestämmelserna om utrikessekretess.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om offentlighet, sekretess och
meddelarskydd i samband med det fortsatta
integrationsarbetet inom ramen för EES och EG.

Stockholm den 17 november 1992

Thage G Peterson (s)

Catarina Rönnung (s)

Kurt Ove Johansson (s)

Hans Göran Franck (s)

Torgny Larsson (s)

Odd Engström (s)

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Elvy Söderström (s)