med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.

Motion 1991/92:Ub73 av Anders G Högmark (m)

Den tekniska utvecklingen, inom såväl det specifikt
grafiska området som inom medieområdet som helhet, har
varit mycket snabb under det senaste decenniet. Denna
utveckling har och kommer att accentueras ännu mer.

I samband med proposition 1990/91:85 ''Växa med
kunskaper'' beslutade riksdagen att inrätta
Medieprogrammet i gymnasieskolan. Efter det första året
delas programmet i två delar, tryckmedier respektive
information och reklam.

Det har visat sig att en grendelning av medieprogrammet
inte leder till att utbildningen tillgodoser branschens
framtida behov av medarbetare med rätt grundutbildning.

I proposition 1991/92:157 betonas starkt att kravet på
kompetens och utbildning växer på alla områden.
Gränserna mellan arbetare och tjänstemän är på väg att
suddas ut vilket innebär att människor byter arbetsplats och
yrke flera gånger under sin aktiva tid.

Det ansvariga statsrådet framhåller också
nödvändigheten av ''ett utbildningsväsende som präglas av
kvalitet, flexibilitet och variationsrikedom -- -- -- Den
treåriga gymnasieskolan och de nationella programmen är
den ram inom vilken skolan skall ges ett stort utrymme för
att komponera kombinationer och utbildningsvägar.''

För att få ett kursutformat gymnasium anser jag att man
inte kan ha en grenstruktur i Medieprogrammet som
begränsar möjligheterna till valfrihet för eleverna och
anpassning till branschens krav på medarbetare med rätt
grundutbildning.

Informationsflödet kan i grova drag delas upp i tre
moment: idéproduktion, originalproduktion samt
mångfaldigande och distribution.

Målet med utbildningen inom Medieprogrammet är att
ge eleverna yrkes- och studieförberedande kunskaper inom
området originalproduktion av text, bild och ljud, var för
sig eller i kombination.

Den tekniska utvecklingen leder till att samma verktyg
(digitalisering, datorer, databaser m.m.) används inom
originalproduktionen, oavsett om resultatet av
produktionen blir text, bild och/eller ljud.

Denna utveckling kräver att man fjärmar sig från en
grundutbildning som är låst av grenar och som därmed inte
kan möta den accelererande förändringsprocess som leder
till ändrade arbetsorganisationer, där en sammansmältning
sker mellan tidigare klart urskiljbara yrken och
yrkesområden. Utvecklingen leder till att gränser mellan
olika yrken blir vaga eller helt suddas ut. I denna
förändringsprocess har mediebranschens olika delar
kommit långt, men färdriktningen är densamma för alla. I
vissa delar av mediebranschen har detta manifesterats i
nyligen slutna medarbetaravtal.

Kommunerna är i fortsättningen ansvariga för att den
nya gymnasieskolan tillmötesgår eleverna så att
utbildningen leder till arbete eller fortsatta studier. Detta
ska ge utrymme för lokala anpassningar och varianter för
utbildningar som kan möta de lokala företagens behov. En
grendelning av Medieprogrammet mot snäva utgångar
skulle hämma denna möjlighet.

Mot denna bakgrund finner jag det nödvändigt att låta
Medieprogrammet bli ett helt kursutformat program utan
grendelning. Ett program där elevernas fria val av kurser
mot olika utgångar ger en kunskaps- och
studieförberedande profil för olika medier.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att gymnasieskolans
medieprogram ej skall grendelas.

Stockholm den 21 april 1992

Anders G Högmark (m)