med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93

Motion 1991/92:Fö29 av Hans Göran Franck och Ulla-Britt Åbark (s)

1. De säkerhetspolitiska resonemangen

Regeringens beskrivning av det säkerhetspolitiska läget
i Europa är ofullständig och inkonsekvent. Man får ett
intryck av att regeringen gör sitt yttersta för att konstruera
möjliga hotbilder och överdriva möjliga risker i
propositionen. Detta framstår än mer anmärkningsvärt som
regeringen i de inledande kapitlen på ett flertal ställen
beskriver den säkerhetspolitiska situationen i hela Europa
som positiv utifrån en svensk säkerhetspolitisk
utgångspunkt. Låt oss ta några exempel:''Ryssland är i
dag helt inriktat på samråd och samarbete med väst,''
skriver man i propositionen på sidan 13, och fortsätter,
''Ryssland torde både av viljeinriktning och nödvändighet
vara inställt på att fullfölja samma slags politik.''På sidan
14: ''NATOs klassiska hotbild, det storskaliga överraskande
angreppet mot Centraleuropa, är numera avskriven. Vad
mera är, det är mycket svårt att, utifrån det tidsperspektiv
som i dag kan överblickas, tänka sig en utveckling genom
vilken någon framtida efterträdare till Sovjetunionen skulle
kunna återupprätta en sådan potential.''På sidan 16 talar
man om NATOs och västs minskade militärutgifter och
konstaterar att ''Tendensen att minska både rustningar och
stående styrkor -- underbyggd såväl av ett starkt förbättrat
internationellt klimat som av växande krav på besparingar --
torde komma att bestå. Ytterligare nedskärningar är att
vänta.''I kapitlen om OSS och Central- och Östeuropa
(sidorna 19--24) beskrivs den snabba och positiva
utvecklingen i framför allt Polen, Ungern och
Tjeckoslovakien, länder som alla tecknat associationsavtal
med EG. Här säger regeringen att man mycket väl kan
tänka sig en utvidgning av EG i en andra fas en bit in på
2000-talet med så många som 10--15 stater till. Man
beskriver Röda arméns uttåg ur Centraleuropa och de
betydande minskningarna av försvarsutgifterna som,
oavsett politisk utveckling, kommer att bli nödvändiga
inom OSS och Ryssland. Kring resonemangen om regionala
konflikter i framför allt sydöstra Europa skriver regeringen
på sidan 24: ''Det är uppenbart, att en regional konflikt i
sydöstra Europa inte längre har den allmäneuropeiska
sprängkraft som den skulle ha haft under det kalla kriget,
eller som den bevisligen hade i seklets början.''Angående
Rysslands möjligheter att attackera Sverige från hav eller
över land skriver regeringen på sidan 31 i propositionen att
möjligheterna att attackera Sverige från Östersjön knappast
finns längre, dels p.g.a. att man förlorat Polen och DDR,
dels p.g.a. att man inte har flygkapacitet för understöd
(attackflyget och bombflyget har placerats i västra
Ryssland/Vitryssland/Ukraina). Dessutom säger man att de
ryska styrkorna i norra Skandinavien är ''otillräckliga för
mer omfattande offensiva operationer''.

Vi anser att regeringen här i grunden för ett resonemang
som är positivt och ger hopp om en relativt fredlig europeisk
utveckling. Men för att rättfärdiga de höjda
militärutgifterna måste regeringen lägga in motargument
som man knappast själv kan tro så mycket på.

Så t.ex. skriver man trots tidigare påståenden om att
Ryssland är helt inriktat på samarbete med väst:
''Rysslands intressen i södra Östersjön torde i det nya läget
främst vara inriktade på att kunna begränsa
NATOs/Tysklands offensiva handlingsmöjligheter
gentemot ryskt territorium och mot mellersta och norra
Östersjön, samt på att bevara möjligheterna till
förbindelser och handel västerut.''Eller om hotet i norr:
''För svensk säkerhetspolitik är det ... nödvändigt att
inkludera ett långsiktigt scenario där i första hand Ryssland
med ny kraft vill göra gällande tunga säkerhetsintressen i
vårt närområde.... En sådan stat kommer att förfoga över
en, jämfört med de nordiska staternas resurser, mycket stor
militär potential i vårt omedelbara närområde.''Eller om
Ryssland i allmänhet, där man i samma stycke som den
svåra ekonomiska situationen beskrivs lägger till att
Rysslands ''ekonomiska tillväxtpotential är betydande''.
Om detta är positivt eller negativt enligt bedömarna i den
svenska regeringen framgår inte.

En annan invändning som måste göras mot
argumenteringen som förs i försvarspropositionen rör
resonemangen om den svenska krigsindustrin. Statsminister
Carl Bildt skriver i sin inledning: ''Kravet på en självständig
försörjningsförmåga i krig och krigshotande kriser består.
Vid anskaffningen av materiel för det svenska försvaret är
det angeläget att undvika beroendeförhållanden till andra
länder som skulle kunna utnyttjas för påtryckningar i en
akut kris.''

Detta resonemang saknar relevans i dagens situation.
Sverige har ansökt om medlemskap i EG, vi ingår alltmer
djupgående samarbete med utländsk industri också vad
gäller produktion och utveckling av vapensystem. De
länder som vi i dag är beroende av är till helt övervägande
del EG-länder och USA, länder som sannolikt inte skulle
utsätta Sverige för påtryckningar och blockader. Dessa
argument kan inte ses som någonting annat än ett sätt att
konstruera argument till stöd för fortsatt miljardunderstöd
till den svenska vapenindustrin.

Vad gäller vapenexportfrågan kan man bara konstatera
att regeringen går vidare med signaler till omvärlden och
krigsindustrin om en kommande liberalisering av de
svenska vapenexportlagarna. De resonemang som förs går
ut på att underlätta samarbete med utländsk industri. Detta
skall ske bl.a. genom att Sverige avsäger sig rätten att i vissa
fall besluta hur den delvis svensktillverkade krigsmaterielen
skall få exporteras. Detta förslag motsätter vi oss. Även om
den framtida, bantade svenska krigsindustrin samarbetar
med utländska bolag bör Sverige behålla den slutliga rätten
att stoppa export till tredje land. Vi återkommer till detta i
samband med att regeringen lägger sin proposition
angående en ny krigsmateriellag senare i år.

2. Anslagsnivån

Att i dagens läge öka anslagen till det svenska försvaret
är enligt vår mening ett felaktigt beslut. Det skulle innebära
att Sverige, tillsammans med Turkiet, blir det enda land i
Europa, som nu satsar på mer än marginellt ökade
militärutgifter. Mellan 1990 och 1991 minskade NATO sina
militära utgifter med 16,2 %. Tyskland gör mycket kraftiga
minskningar och inom OSS skärs militärutgifterna och
styrkornas numerärer ned kraftigt.

I Sverige presenteras nu en ökning av militärutgifterna
med 7,3 miljarder kronor under 5 år som en liten ökning.
Dessutom sägs den inte innebära en upprustning utan
endast strukturrationalisering av försvaret. Denna
beskrivning är inte korrekt. Det handlar de facto om en
militär upprustning av i vart fall luftförsvaret (JAS), flottan
(nya ubåtar och ytfartyg) och delar av armén (nya
stridsvagnar, ammunition och missiler). Dessutom ingår
nyinköp av militär elektronik och radar.

Om propositionen bifalls av riksdagen betyder det att
Sverige genomför en militär utgiftsökning på 1,5 miljarder
om året under 5 år, vilket motsvarar en ungefärlig årlig
utgiftsökning med 4,3 %. Detta vore en politik som går i
direkt konfrontation med övriga Europa.

Det finns inga skäl att öka försvarsutgifterna, och med
relativt begränsade ingrepp kan man stanna inte bara vid en
nollnivå utan till och med sänka militärutgifterna.

Vi föreslår följande förändringar:Import av
stridsvagnar.

Planer finns nu, och dessa ingår i försvarspropositionens
ram, på att importera ca 200 stridsvagnar till en
sammanlagd kostnad av mellan 6 och 9 miljarder kronor
fram till 1995/96. Bara ett stopp för import av onödiga
stridsvagnar som är tänkta att användas i ''andra
världskriget i repris'' skulle göra hela ökningen av
försvarsutgifterna onödig. Det handlar om import, och
alltså inga arbeten i Sverige, vilket underlättar
genomförande av ett stopp eller en väsentlig minskning av
importen. Det finns redan omfattande utredningsmaterial
om den frågan, varför beslut i saken kan fattas redan nu. Vi
anser att import av stridsvagnar inte bör
genomföras.JAS.

Hittills har staten betalat ut dryga 16 miljarder kronor
för JAS. Men fortfarande återstår 40 miljarder kronor att
betala för JAS om projektet fullföljs upp till 140 plan. Om
man nu stoppar hela projektet och fryser alla betalningar
skulle staten/skattebetalarna spara in mångmiljardbelopp
även efter det att avvecklingskostnaderna betalts. I en
särskild motion i januari 1992 har de närmare skälen för en
avveckling av projektet angetts.

Vi anser sålunda att JAS-projektet skall avbrytas så
snart som möjligt, senast efter delserie ett (30 plan). Beslut
i frågan bör tas av riksdagen.BAMSE och BONUS

Bara utvecklingen av roboten BAMSE och
ammunitionen BONUS kostar under femårsperioden över
1 miljard kronor. Då återstår hela kostnaden för eventuell
tillverkning, och då handlar det om mångiljardbelopp. Att
stoppa dessa dyra utvecklingsprojekt nu vore betydligt
enklare än att vänta till FoU-arbetet avslutats om 5 år.
Dessutom vore det billigare för samhället.

Vi anser sålunda att utvecklingen av roboten BAMSE
och ammunitionen BONUS skall stoppas.Nya ubåtar.

Planerna på att bygga en ny generation ubåtar kan
skrinläggas. Ett stopp för nyinköp av ubåtar typ Gotland
och stopp av vidareutveckling av den nya ubåt 2000 skulle
spara in omkring 2 miljarder kronor i försvarsbudgeten
under perioden.

Armén måste bantas och härigenom kan avsevärda
besparingar göras. Besparingen för nedläggning av ett
regemente beräknas till ca 400 miljoner kr under
femårsperioden.

Regeringen förslår att armén skall bestå av 16 brigader.
Vi anser att flera förband kan nedläggas enligt en plan för
att minska armén till 10 brigader. Det är angeläget att
Sverige för en aktiv säkerhetspolitik grundad på
alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Som en del
av en sådan politik är det viktigt att skapa goda relationer
till vår omgivning, särskilt till våra östra grannar unionen
OSS och de baltiska staterna. Det betyder ett utökat bistånd
till dem. Vi bör också verka för ökat stöd såväl politiskt som
ekonomiskt till dessa länder i internationella fora.

Det är sålunda omöjligt att inte bara frysa
militärutgifterna, utan även att inom den kommande
femårsperioden minska dem i samma takt som nu sker i
omvärlden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att de planerade inköpen av nya
stridsvagnar stoppas,

2. att riksdagen beslutar att JAS-projektet avbryts så
snart som möjligt, dock senast efter delserie 1 (30 plan),

3. att riksdagen beslutar att planerna för en ny
ubåtsgeneration, ubåt 2000, avbryts, samt att inga nya
beställningar av ubåtar typ Gotland görs,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckling av roboten
BAMSE och ammunitionen BONUS stoppas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att flera förband läggs ned i
enlighet med en plan för att minska armén till 10 brigader,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den svenska
vapenexportpolitiken förblir restriktiv, och att Sverige
behåller kontrollen vad gäller export av krigsmateriel
utvecklad genom samarbetsavtal med utländska företag.

Stockholm den 16 mars 1992

Hans Göran Franck (s)

Ulla-Britt Åbark (s)