med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan

Motion 1990/91:Ub31 av Birger Andersson (c)

I propositionen föreslås en klarare
ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna
när det gäller verksamheten inom grundskolan,
gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen.

I denna motion tas upp frågor rörande
ansvarsfördelning mellan primärkommuner och
landstingskommuner, vad avser gymnasieskolan.
Landstingen är i dag huvudmän för utbildning inom
bl.a. jordbruks-, skogsbruks- och
trädgårdsområdena (JST-sektorn). Utbildningen
inom JST-sektorn är av god kvalitet med en väl
utbyggd utbildningsorganisation.

JST-sektorn har stor betydelse för landets
näringsliv. Jordbruket och trädgårdsnäringen
tillgodoser i stort sett vårt behov av livsmedel.
Skogsbruket förser skogsindustrin, som är landets
största nettoexportindustri, med råvara.
Rationaliseringen inom JST-sektorn har minskat
det kvantitativa rekryteringsbehovet samtidigt som
kunskaps- och färdighetskraven ställs allt högre.

Yrkesutbildningen för dessa områden får därför
ej äventyras. JST-sektorns gymnasieskolor är
relativt små men resurskrävande. JST-skolorna
behöver tillgång till lämpliga övningsobjekt och är
därför oftast förlagda till mindre tätorter i
landsbygdsbetonade områden. Skolorna har länet
eller i många utbildningar större område, som
upptagningsområde och därför blir
internatförläggning nödvändig, vilket ytterligare
höjer kostnaden. Som tidigare framhållits är
utbildningen resurskrävande och därför blir
kostnaden per elevplats hög.

För närvarande utbetalas statsbidraget direkt till
landstingskommunen. Den interkommunala
ersättningen är en angelägenhet mellan
landstingen. Primärkommunerna är inte alls
inkopplade i ekonomiskt avseende.

I propositionen föreslås stora förändringar.
Inget statsbidrag kommer att utbetalas direkt till
landstingskommunerna, som i framtiden blir
hänvisade till överenskommelser med
primärkommunerna för att finansiera den
utbildning, för vilka de är huvudmän. Av
Landstingsförbundets remissvar liksom
remissvaren från många landsting framgår att man
reagerar mycket starkt mot den föreslagna
ändringen och vill behålla nuvarande system
innebärande att statsbidraget utbetalas till
utbildningsanordnaren och att interkommunal
ersättning utbetalas mellan landstingen.

Det i propositionen föreslagna systemet kan bli
mycket besvärande för JST-sektorn. Eftersom
utbildningarna inom JST-sektorn är mycket
resurskrävande kan landstingens krav på
interkommunal ersättning från
primärkommunerna bli betydande. Detta kan leda
till att primärkommunerna alltför gärna ser, att
eleverna väljer utbildningar på ''hemmaplan'' i den
egna gymnasieskolan i stället för att gå en
kostnadskrävande landstingskommunal utbildning.
Rekryteringen till JST-utbildningarna kan
härigenom påtagligt försvåras.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan framförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att statsbidraget inom
JST-sektorn liksom hittills skall utbetalas direkt till
utbildningsanordnaren dvs. landstingskommunen,

2. att riksdagen beslutar att statsbidraget skall
anpassas till utbildningarnas kostnadsnivåer med
fortsatt kostnadsansvar för landstingskommunen
till den del, som ej täcks av statsbidrag.

Stockholm den 26 oktober l990

Birger Andersson (c)