med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor

Motion 1989/90:N53 av Håkan Hansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N53

av Håkan Hansson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:88
Vissa näringspolitiska frågor

Riskkapitalmarknaden för småföretag

En fungerande riskkapitalmarknad är en viktig förutsättning för dynamik
och förnyelse av det svenska näringslivet. Hittills har de mindre och medelstora
företagen i hög grad varit hänvisade till den traditionella kreditmarknaden
för att tillgodose sitt kapitalbehov. Detta har framför allt varit utmärkande
under 1980-talets starka konjunkturutveckling. Avsaknaden av en
fungerande riskkapitalmarknad för de mindre och medelstora företagen har
utgjort en allvarlig hämsko för tillväxten och förnyelsen i svenskt näringsliv.
Kombinationen av ett stigande ränteläge och ett skatte- och avgiftssystem
som missgynnat dessa företag har varit en orsak till den låga produktivitetsutvecklingen
i svenskt näringsliv.

Tvärtemot situationen för de mindre och medelstora företagen har avregleringen
och förnyelsen av kapitalmarknaden inkl. aktiemarknaden under
det gångna decenniet helt tillgodoräknats de stora börsnoterade bolagen.
Visserligen har ett antal börsintroduktioner skett, men det har varken till
antal eller omfattning återspeglat det behov som funnits i framför allt de s.k.
tillväxtföretagen inom framtidsinriktade högteknologiska branscher.

I regeringens proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor redovisas
förslag till hur riskkapitalförsörjningen för mindre företag skall förbättras.
Att som regeringen föreslår bilda ett antal centralt styrda riskkapitalbolag
samtidigt som de regionala utvecklingsfonderna ges minskade resurser
utgör ingen lösning på de mindre och nya företagens kapitalbehov.
Småföretagens riskkapitalförsörjninng löses inte av politiskt centraldirigerade
riskkapitalbolag. Hur detta i stället bär lösas redovisas i centerns partimotion
1989/90:N57.

Möjlighet att spara i mindre företag

Vid sidan om de begränsade möjligheter till riskkapital som i dag finns, t.ex.
via de regionala utvecklingsfonderna, bör möjligheter skapas för allmänheten
att satsa och spara i icke börsnoterade företag. Självfallet kan detta förväntas
ske i mer begränsad omfattning än vad som gäller för marknadsnoterade
bolag. Framför allt kommer inte en mer betydande handel och därmed
en marknad att skapas för dessa icke börsnoterade bolag i ett inlednings

skede. Däremot kan en viss publik riskkapitalplacering i sig bidra till en ut- Mot. 1989/90
veckling mot en framtida börsintroduktion. N53

Icke förty finns i dag ett växande intresse bland allmänheten för sparande
i mindre s.k. tillväxt- eller utvecklingsföretag. Samtidigt som dessa företag
under en ganska lång tid är i betydande behov av långsiktigt, uthålligt och
riskvilligt kapital.

Åtgärder och stimulanser bör därför vidtas för att skapa förutsättningar
för allmänheten till ett ökat sparande i nya och mindre utvecklings- och tillväxtföretag.
Vårt förslag är att detta företrädesvis bör ske genom en utveckling
av det nuvarande aktiefondssparandet till att i framtiden i högre grad
gälla icke börsnoterade aktier.

Införande av A- och B-aktiefonder

I samband med att en översyn och revidering nu sker av den gällande aktiefondslagstiftningen,
där en utökad och utförligare informationsplikt föreslås
bli genomförd, bör också reglerna för aktiefondernas riskprofil ses över.

De nuvarande reglerna om att högst 10 % av aktiefondens portfölj får innehålla
icke marknadsnoterade papper, medan övriga 90 % måste vara
marknadsnoterade, var när den tillkom en rimlig utgångspunkt för att skapa
ett ökat allmänt sparande i värdepapper. I dag framstår dock denna fördelning
som enda valalternativ för en aktiefonds riskprofil som både otidsenlig
och hämmande för riskkapitalmarkandens utveckling. I stället bidrar dagens
snäva regler för aktiefondernas riskprofil till att förstärka obalansen avseende
riskkapitalförsörjningen mellan de större börsnoterade bolagen och
de icke börsnoterade företagen.

Vi anser därför att den nuvarande aktiefondslagstiftningen bör omformas
så att instiftarna av aktiefonderna ges ökade möjligheter att variera riskprofilen
på olika aktiefonder. Dock bör den riskprofil som anges när aktiefonden
startas gälla framdeles så när som på en förslagsvis 5-procentig variation
i endera riktningen. Självfallet kommer här de nya reglerna för informationsplikt
om aktiefondernas placering att bli viktiga.

Vi föreslår därför att det nuvarande regelsystemet för aktiefonder ändras
och framdeles möjliggör dels A-aktiefonder, dels B-aktiefonder. A-aktiefonderna
utgör dagens aktiefonder där nuvarande 10-procentiga gräns höjs till
15 % men där fondens riskexponering sett utifrån den enskilde spararen fortfarande
är låg.

B-aktiefonden utgör en aktiefond med en högre riskprofil, där andelen
icke börsnoterade bolag får utgöra minst 15 % och högst 60 % av aktiefondens
portfölj. I konsekvens med sin högre andel icke börsnoterade företag
kan B-aktiefonder förväntas ha en mer begränsad spridning t.ex. genom en
starkare regional anknytning. B-aktiefondernas placering avses i första hand
ske i mindre och medelstora företag via köp av s.k. minoritetsposter eller Baktier
i företagen. B-aktiefonder bör i likhet med dagens aktiefonder kunna
startas och administreras av banker och andra kapitalinstitut. Kraven på
fortlöpande information, uppföljning och bevakning måste i enlighet med
förslagen til modernisering av aktiefondslagen gälla för dessa B-aktiefonder
och dess förvaltare.

Mot. 1989/90
N53

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av åtgärder för att stimulera nyoch
småföretagandets riskkapitalförsörjning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strukturen på aktiefondsmarknaden och regler för
det framtida aktiefondssystemet,

3. att riksdagen beslutar om en höjning av gränsen för andelen icke
börsnoterade aktier i aktiefonder från nuvarande 10 % till 15 %,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av s.k.
B-aktiefonder i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade skatteregler
för sparande i s.k. B-aktiefonder i enlighet med vad som i motionen
anförts.

Stockholm den 26 mars 1990

Håkan Hansson (c)

Kjell Ericsson (c) Göran Engström (c)

Skattestimulera placering i B-aktiefonder

För att skapa förutsättningar för ett ökat allmänt sparande i icke börsnoterade
mindre och medelstora aktiebolag bör en rad skattemässiga överväganden
enligt följande göras:

1. Sparande i s.k. B-aktiefonder utgör ett både långsiktigt och betydande
risktagande i förhållande till vad som gäller för marknadsnoterade aktier.
Därför måste placering i B-aktiefonder skattemässigt gynnas. Ett sätt är att
genom en avdragsrätt i inkomstdeklarationen utjämna risktagandet. I första
hand bör en fullständig avdragsrätt gälla för ett visst högsta årligt belopp för
icke börsnoterade aktier i B-aktiefonder. Beloppet kan sedan reduceras beroende
på den enskilda B-aktiefondens riskprofil.

2. Vidare kan en enskild aktieägare som uppburit utdelnig från börsnoterade
aktier erhålla skattereduktion på sin utdelning om vederbörande samtidigt
väljer att placera sin utdelning i B-aktiefonder.

3. För att uppnå avsedd spareffekt med B-aktiefonder bör någon form av
förlustgaranti eller annan skatekompensation övervägas.

15

u .