Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken

Motion 1989/90:Jo93 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (båda c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1989/90:146
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1990-05-08
Bordläggning
1990-05-10
Hänvisning
1990-05-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo93

av Karin Starrin och Kjell Ericsson (båda c)

med anledning av prop. 1989/90:146
Livsmedelspolitiken

Regeringens förslag till framtida jordbrukspolitik innebär ett allvarligt hot
mot en väsentlig del av Sveriges åkermark. Som förnyelsebar resurs har
åkermarken ett utomordentligt viktigt samhällsvärde. Regeringens förslag
innebär att kortsiktiga motiv tillmäts större betydelse än vikten av en långsiktig
bedömning som mer överensstämmer med en helhetssyn på åkermarkens
användning och globala hänsynstaganden.

Det är specifikt åkermarken i våra skogs- och mellanbygder som riskerar
att tas ur bruk. I propositionen bedöms att ca 500 000 hektar bör få alternativ
användning för att lösa nuvarande överskottproblem i vegetabilieproduktionen.
Den under omställningsperioden succesiva prispressen är regeringens
effektiva medel. Resultatet kan emellertid bli att väsentligt större arealer
bortfaller. Endast ett intensivt jordbruk i områden med goda betingelser för
vegetabilieproduktion har förutsättningar att fortleva.

Den jordbrukspolitik som nu skall läggas fast måste innehålla en långsiktig
produktionsmålsättning för jordbruket. Detta mål bör vara övergripande för
jordbrukspolitiken. Den nuvarande åkerarealen måste tillvaratas för biologisk
produktion. Denna grundläggande värdering medger att ekologiska och
andra långsiktiga samhällsintressen kan tillvaratas.

Regeringens förslag att under omställningsperioden lämna stöd för skogsplantering
och nedläggning av åkermark leder till felaktiga signaler till lantbrukarna.
Att långsiktigt bruka och hävda åkermarken för såväl nuvarande
som kommande generationers användning blir inte beaktat. Denna inställning
leder till att samhället förlorar handlingsfriheten att kunna välja varaktiga
utnyttjanden av åkermarken för framtida behov av förnyelsebara råvaror.
En inhemsk livsmedelsproduktion medger möjligheter för konsumenter
och samhället i övrigt ställer krav på produktionen. Betydelsen av biologisk
produktion för energiförsörjning och miljövänligare industriprodukter är
andra exempel på denna valfrihet.

Vi anser att anläggningsbidraget inte skall utgå som stöd till skogsplantering.
Däremot anser vi att ytterligare ett omställningsstöd skall utgå för att
skapa förutsättningar för ett levande och aktivt jordbruk i skogs- och mellanbygderna.
Under omställningsperioden bör 800 miljoner kronor anslås till
detta ändamål.

Vi kan inte acceptera att det regionala stöd som har utgått till förädlingsindustrin
helt och hållit tas bort. Vi kan befara att de ökade kostnader som

förädlingsindustrin nu utsätts för, framför allt transportkostnaderna, kom- Mot. 1989/90

mer att slå på produktpriserna regionalt. För att skapa en regional balans Jo93

behövs detta stöd även i fortsättningen. Vi anser att 125 miljoner kronor
skall utgå i särskilt stöd.

Jordbrukspolitikens andra syfte bör vara att åstadkomma ett sådant utnyttjande
av åkermarken att råvaruproduktionen anpassas till efterfrågan.

Det är därför nödvändigt att utveckla nya marknader där värdet av den biologiska
produktionen kan tillvaratas. Ett mångsidigt jordbruk som kan svara
mot konsumenternas varierande efterfrågan på livsmedel måste alltjämt
vara det viktigaste marknadsincitamentet.

Jordbrukets förutsättningar för energi- och industriråvaror skall tillvaratas
genom ett intensifierat forsknings- och utvecklingsarbete. Samhället måste
ta detta ansvar och medverka till att stimulera efterfrågan. Genom att stödja
odling av nya grödor och alternativ användning av nuvarande produktion
kan nedläggning av åkermark förhindras.

Sveriges lantbruksuniversitet bör få uppdrag att genomföra ett ingående
utvecklingsarbete i syfte att använda åkermarken på ett samhällsriktigt sätt.

100 miljoner kronor bör avsättas till detta syfte.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelningen av anläggningsstödet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödet
till förädlingsindustrin skall utgå med 125 milj. kr.

Stockholm den 8 maj 1990

Karin Starrin (c) Kjell Ericsson (c)

17

Yrkanden (6)

  • 1
    att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts om omfördelningen av anläggningsstödet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts om omfördelningen av anläggningsstödet
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödet till förädlingsindustrin skall utgå med 125 milj. kr.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödet till förädlingsindustrin skall utgå med 125 milj. kr.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.