med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken

Motion 1989/90:Jo67 av Gunilla André m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo67

av Gunilla André m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:146
Livsmedelspolitiken

För miljoner människor i världen är svälten i dag en ohygglig verklighet.
Dessutom lider miljoner människor av undernäring. Många barn och inte
minst flickor drabbas av bristen på föda.

Samtidigt ökar befolkningen på vår jord. Sedan 1950 har det skett en fördubbling.
Ökningstakten sker nu allt snabbare. För 1990-talet beräknas tillväxten
bli omkring 96 miljoner per år. Det innebär den största befolkningstillväxten
i historien.

Från 1984 har spannmålsproduktionen, per person räknat, minskat. Effekterna
är särskilt märkbara i Afrika och Latinamerika. Dessa områden tillsammans
med Östeuropa och Asien har tvingats öka sin spannmålsimport.

Situationen i Afrika beskrivs exempelvis som "Mardröms-scenariet" av
Världsbanken som gjort analyser baserade på dagens utvecklingstendenser.

Även asiatiska industriländer såsom Japan. Taiwan och Sydkorea som importerar
en stor del av spannmålsbehovet kommer att bli alltmer sårbara.

För första gången i historien producerade USA 1988 mindre spannmål än
nationen själv förbrukade. Det ledde till att över 100 nationer, som normalt
importerar spannmål från USA, konkurrerade om små exportöverskott från
Argentina, Australien och Frankrike.

Rapporter från öststaterna ger vid handen att bristen på livsmedel där är
betydande. Ordet kris nämns allt oftare.

Jorderosion, brist på vatten, miljöförstöring och klimatförändringar gör
att produktionen totalt sett minskar. Worldwatch Institute antar exempelvis
att världens spannmålsproduktion har svårigheter att öka med 1 % medan
befolkningstillväxten ökar med 2 %. Detta kommer att leda till prisökningar
som de fattiga folken inte kan betala.

Sammantaget krävs världsvida insatser på många områden för att klara av
att ge människorna mat för dagen.

När vi i Sverige nu skall lägga fast en långsiktig jordbrukspolitik kan vi
inte göra detta utan att ta hänsyn till den globaba livsmedelssituationen.

Enligt vår uppfattning kan det inte vara rimligt att vårt land som har bland
de bästa växtbetingelserna i världen och dessutom en kunnig och effektiv
jordbrukarkår skall försumma att ta tillvara denna unika tillgång.

Jordbruket och den odlingsbara jorden är en oskattbar resurs som vi med
ansvar för världen och för kommande generationer så långt som möjligt
måste utnyttja och förvalta.

Att som regeringen framställa jordbruket som en belastning för samhället Mot. 1989/90

och ekonomin, som man med olika metoder skall söka bli av med så fort som Jo67

möjligt, är häpnadsväckande kortsynt och ansvarslöst.

En bild som dessutom förstärks av att man genom skogsplantering är beredd
att kanske för ali framtid offra god åkerjord med det enda motivet att
det just nu tillfälligtvis finns ett teoretiskt livsmedelsöverskott.

En beskogning av åkerjorden innebär i motsats till produktion av t.ex. råvara
för etanolframställning, som centern i olika sammanhang motionerat
om, att det inte blir möjligt att återgå till livsmedelsproduktion när det förr
eller senare kommer att bli nödvändigt.

Även om man skulle bortse från livsmedelssituationen i världen finns det
skäl att vidmakthålla livsmedelsproduktion i vårt land. De svenska konsumenterna
har rätt att även i framtiden få tillgång till mat som produceras i
vårt land och med metoder som de kan kontrollera. Kvalitén och produktionsmetoder
är viktiga för konsumenten. Kostens betydelse för folkhälsan
är väl känd.

Regeringens allmänna negativa inställning till jordbruket har gjort att
missmodet sprider sig bland lantbrukarna. Unga kvinnor och män som har
intresse av och anlag för modernäringen söker sig till andra arbeten. Framtidstron
sviktar. Det kan gå fort att avfolka svenskt jordbruk och därmed
också landsbygden.

Vi anser att regeringens förslag utgår från felaktiga grunder och bygger på
ett ofullständigt underlag. 1 en så här stor och viktig fråga hade det varit naturligt
med en parlamentariskt sammansatt kommitté som under erforderlig
tid fått utreda och lägga förslag om jordbrukspolitiken inför framtiden. Nu
saknas bl.a. erforderliga konsekvensutredningar som visar effekterna av att
avskaffa ett nära 60-årigt regleringssystem.

Vi anser att jordbruket skall utvecklas, inte avvecklas. Den svenska jordbruksnäringen
är en resurs som behövs nu och i framtiden. Regeringen ser
jordbruket som ett stort problem, i stället för att se de möjligheter som jordbruket
erbjuder.

Mot denna bakgrund anser vi att regeringens proposition 1989/90:146
Livsmedelspolitiken inte kan ligga till grund för en ansvarsfull, långsiktig
jordbrukspolitik.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens proposition 1989/90:146,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en offensiv livsmedelspolitik
som tar hänsyn till global livsmedelsförsörjning i enlighet
med vad som anförts i motionen.

11

Stockholm den 8 maj 1990 Mot. 1989/90

Jo67

Gunilla André (c)

Hugo Andersson (c) Roland Larsson(c)

Marianne Andersson (c)
i Vårgårda

gotab 96647, Stockholm 1990