med anledning av prop. 1988/89:124 om vissa

Motion 1988/89:Ju20 av Jan-Erik Wikström och Kerstin Ekman (båda fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ju20

av Jan-Erik Wikström och Kerstin Ekman (båda fp)
med anledning av prop. 1988/89:124 om vissa
tvångsmedelsfrågor

Svenska Ekumeniska Nämnden, de svenska kyrkornas gemensamma organ
med ärkebiskopen som ordförande, har i en skrivelse till regeringen
hemställt att kyrkofriden måtte respekteras även i våra dagars samhälle.

I Sverige har vid flera tillfällen polisen brutit sig in i kyrkor och kloster för
att jaga reda på flyktingar som sökt sig till en kyrka eller ett kloster för att få
andrum och hjälp och tröst. Om de kommer från länder med katolsk eller
ortodox tradition har det för dem varit självklart att de skulle kunna finna en
tillfällig fristad i kyrkan eller klostret. Kanske har de också vid den
undervisning i svenska som de fått del av hört talas om att redan Birger Jarl
införde hemfrid, kvinnofrid, tingsfrid och kyrkofrid. Säkert har de liksom
många svenskar levat i tron att både kyrkofriden och kvinnofriden fortfarande
existerade i Sverige.

Regeringen besvarar nu framställningen från Svenska Ekumeniska Nämnden
med att inte lägga fram något förslag som begränsar möjligheterna till
tvångsingripande i kyrkor och kloster.

Vi finner detta beklagligt.

Vi kan naturligtvis inse svårigheterna att helt förbjuda möjligheterna till
tvångsingripanden i kyrkolokaler (här använt som sammanfattande beteckning
på kyrkor, kloster, moskéer, synagogor osv.). Ett sådant generellt
förbud skulle innebära att lagöverträdare skulle söka undandra sig lagföring
genom att ta sin tillflykt till en kyrka. Det är naturligtvis inte de grova
brottslingarna vi värnar om när vi vill återinföra och stärka kyrkofriden. Men
vi finner det upprörande att särskilt utsatta människor-1.ex. utvisningshotade
flyktingar - inte ens kan få ett andrum, en tillfällig fristad genom att söka
sig till en kyrka.

Vi föreslår därför att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att till
riksdagen återkomma med förslag till regler som begränsar möjligheterna till
tvångsingripanden i kyrkolokaler. I första hand skall kyrkofriden skydda
dem som inte ens misstänks för att ha begått något brott enligt brottsbalken.

Om det av lagtekniska eller andra skäl inte går att införa sådana
begränsade regler är vi inte främmande för ett förbud för tvångsingripanden i
kyrkolokaler. Om ett sådant generellt förbud skulle bli nödvändigt och
därmed ge tillfälligt skydd även åt brottslingar, är vi övertygade om att
kyrkorna inte finner någon anledning att skydda dem utan vill medverka till
att de överlämnar sig till polisen.

Behovet av det andrum och den fristad som kyrkorna kan erbjuda gäller Mot. 1988/89

dem som verkligen behöver det - flyktingar och andra förföljda. Kyrkofriden Ju20

behövdes inte bara på Birger Jarls tid, den behövs även under de justitieministrar
som i våra dagar innehar ämbetet under längre eller kortare tid.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande av regler om
tvångsingripanden i kyrkolokaler i enlighet med vad som anförs i
motionen.

Stockholm den 5 april 1989

Jan-Erik Wikström (fp) Kerstin Ekman (fp)