med anledning av prop. 1987/88:164 om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990

Motion 1987/88:Sk53 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Sk53

av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

med anledning av prop. 1987/88:164 om vissa frågor
inför allmän fastighetstaxering år 1990

De höjda taxeringsvärden som beror dels på allmänt stigande marknadsvärde,
dels på fastighetens läge leder till stora skattehöjningar efter 1990 års
allmänna fastighetstaxering (AFT 90). Småhustaxeringskommittén har bl. a.
uppmärksammats på de mycket höga taxeringsvärden som redan råder i
attraktiva kustlägen och i närheten av våra fjällområden. Med hänsyn till
direktiven har kommittén ansetts vara förhindrad att utreda frågan om
taxeringsvärdets relation till marknadsvärdet och om behovet av justeringar i
skattereglerna för att undvika kraftiga skattehöjningar.

Många känner en stark oro inför utfallet av kommande fastighetstaxering.
Höjda taxeringsvärden kommer för en stor del av bl. a. småhusägarna att
medföra betydande skattehöjningar. Många av dessa kan t.o. m. tvingas
flytta av denna anledning. Den socialdemokratiska regeringen har tydligen
ingen som helst känsla för den orättvisa beskattning som råder på det här
beskattningsområdet.

Det finns olika sätt att begränsa de negativa effekterna av en förväntad
taxeringsvärdeshöjning. Den 75-procentiga värderingsprincipen skulle kunna
ändras. Skattereglerna kan ändras så att en taxeringsvärdeshöjning inte
får så stora effekter. Moderata samlingspartiet har i sin partimotion
angående valfrihet i boendet (1987/88:Bo211) aktualiserat frågan om rättvisare
principer för småhusbeskattning, som bygger på en värdering av
boendeförmånen i sig.

I ett särskilt yttrande till kommitténs betänkande har framhållits vikten av
att den inverkan fastighetens läge har på fastighetens värde i första hand skall
komma till uttryck i ett högre markvärde. Genom en sådan åtgärd kan en mer
likformig och rättvis taxering av byggnader skapas oavsett var dessa är
belägna. En rättvisare boendebeskattning skulle därmed kunna uppnås
genom att schablonintäkten beräknas på det taxerade byggnadsvärdet.

Den allmänna fastighetstaxeringen för småhus kommer att leda till höjda
taxeringsvärden i hela landet. Ökningens storlek kommer emellertid att
variera kraftigt mellan olika regioner. Storstadsområdena kommer att få
väsentligt större ökningar än genomsnittet. Till följd av att schablonintäkten
- som framgår av tabell 1 - beräknas efter en progressiv skala kan
skattehöjningen bli betydande.

Tabell 1

Mot. 1987/88

Sk53

Taxeringsvärde	Schabionintäkt
-450 000	2 % inom skiktet
450 000 - 600 000	9 000 + 4 % inom skiktet
600 000 - 750 000	15 000 + 6 % inom skiktet
750 000	24 000 + 8 % inom skiktet

I tabell 2 nedan redovisas de skattehöjningar som blir följden av taxeringsvärdesökningar
på 50, 75 resp. 100 % år 1990. Beräkningarna utgår från att
innehavaren har en marginalskatt på 50 % och visar effekten av den statliga
fastighetsskatten och den skatt som belöper på schablonintäkten.

Tabell 2

Taxeringsvärde Skatt Skatt 1990 vid tax. värdesökning på

i dag i dag 50 % 75 % 100 %

250 000	305 kr/mån	458 kr/mån	534 kr/mån	652 kr/mån
300 000	367 kr/mån	550 kr/mån	704 kr/mån	858 kr/mån
350 000	428 kr/mån	704 kr/mån	894 kr/mån	1 147 kr/mån
400 000	489 kr/mån	858 kr/mån	1 147 kr/mån	1 477 kr/mån

I exempelvis Stockholmsområdet kan taxeringsvärdeshöjningar på upp
emot 100 % förutses. Genomsnittligt i hela landet torde nivån öka med ca

50 %.

För ett småhus i storstadsområde med ett vanligt förekommande taxeringsvärde
på 350 000 kr. ökar kostnaden - om skattereglerna inte ändras från
428 kr. per månad till 1 147 kr. per månad eller med 168 %!

För ett småhus med ett taxeringsvärde på 300 000 kr. i dag och en
genomsnittlig ökning av taxeringsvärdet med 50 % ökar månadskostnaden
från 367 kr. till 550 kr. eller med 50 %.

Som synes leder oförändrade skatteregler till kraftiga skatteökningar.
Dessa blir dessutom olika stora beroende på var i Sverige huset ligger.
Införandet av fastighetsskatten i tre steg åren 1985-1987 har redan ökat
skattebelastningen kraftigt. För ett småhus med ett taxeringsvärde på
350 000 kr. uppgår enbart fastighetsskatten i dag till nästan 140 kr. per
månad.

För att motverka dessa skattehöjningar måste förslag läggas fram för
riksdagen senast under 1989 om ändrade regler för den statliga fastighetsskatten
så att fastighetstaxeringen 1990 inte leder till ökat skatteuttag.
Dessutom måste förslag samtidigt läggas om en förändring av en nuvarande
schablonbeskattning av småhus så att de kraftiga skatteökningar som kan
förutses motverkas.

Till ovan redovisade höjningar av fastighetsskatt och schablonintäkt
kommer också i många fall ett ökat uttag av förmögenhetsskatt.

Det är helt nödvändigt att privaträttsliga förhållanden beaktas vid

värdering av annan fastighet. Det är oacceptabelt att man vid värderingen Mot. 1987/88
inte tar någon som helst hänsyn till arrendekontrakt, som är bundna för en Sk53

lång tidsperiod och med blygsamma arrendeavgifter. Vi delar kammarrätternas
i Göteborg och Stockholm och andra remissinstansers uppfattning i
denna fråga. Vi föreslår därför att regeringen även i detta avseende
återkommer med förslag till åtgärder för att uppnå en rättvisare taxering.

Enligt gällande regler i plan- och bygglagen (PBL) styr den s. k. detaljplanen
om det föreligger byggrätt på ett visst markområde. Enligt PBL är
byggrätten garanterad under en genomförandetid, vilken kan variera mellan
5 och 15 år.

Småhustaxeringskommittén, i vilken bl. a. tre företrädare för finansdepartementet
var representerade, var helt enig om att endast mark med
garanterad byggrätt skall indelas som tomtmark eller exploateringsmark.

Kommittén var vidare helt enig om att det i bebyggd småhusenhet inte får
ingå obebyggd mark, som med beaktande av byggrätten skall värderas
särskilt.

I den mån genomförandetiden har gått till ända finns inte längre någon
garanterad byggrätt enligt PBL. Kommittén har därför i full enighet
föreslagit att fastigheten med beaktande av indelningen i ägoslag skall
omtaxeras. Byggrätten har nämligen upphört, och marken kan därför inte
längre indelas i tomtmark.

Kommitténs förslag vad beträffar taxering av mark är enligt vår uppfattning
klart, entydigt och rättssäkert. Departementschefen går emot kommitténs
eniga förslag utan några som helst bärande skäl. Visserligen föreslås
ingen ändring i lagtexten beträffande grunderna för nytaxering. Däremot
uttalar departementschefen att enbart upphörande av en detaljplan inte får
vara avgörande för ny taxering. På samma sätt argumenterar han för att inte
ställa sig bakom de förslag som kommittén har framfört. Departementschefens
ställningstagande beträffande den garanterade byggrätten är synnerligen
märkligt. Han tar på det här viset avstånd från en rättssäker lagstiftning,
som dessutom samtidigt är enkel och lättfattlig för de skattskyldiga.

Moderata samlingspartiet föreslår att småhustaxeringskommitténs förslag
beträffande vad som ovan angivits skall ligga till grund för ny lagstiftning.

Denna bör dessutom kompletteras med att kommunerna skall vara skyldiga
att lämna uppgift om när garanterad byggrätt upphör att gälla.

Många fastighetsägare uppgav felaktig bostadsyta vid föregående allmänna
fastighetstaxering beroende på krångliga anvisningar. Det gällde främst
bostadsytan under snedtak samt i sluttningsvåningar. I likhet med småhustaxeringskommittén
föreslår vi att småhusets storlek beräknas efter svensk
standard med tillägg av kommitténs förslag om mätregler avseende bostadsyta
under snedtak och i sluttningsvåning.

Småhusets standard påverkar marknadsvärdet. Likaså torde småhusets
underhåll och ålder på dess utrustning vara värdepåverkande faktorer. Den
”frågelista” som behövs för att ligga till grund för fastställande av olika
standardklasser måste utformas på sådant sätt att den endast beaktar sådana
faktorer. Den måste vara enkel och lättfattlig. Frågorna skall ställas på
sådant sätt att de är lätta att besvara. Underlaget för fastställande av

standardklass måste emellertid också tillgodose kravet på rättvis taxering. 7

Alltför breda skikt bör därför undvikas. Avvägningen mellan dessa krav är Mot. 1987/88

svår. Det måste finnas möjlighet till jämkning vid behandlingen i fastighets- Sk53

taxeringsnämnderna.

Det är betydelsefullt att hänsyn tas till säregna förhållanden som radon,
mögel, röta och liknande byggnadsfel. En individuell bedömning måste
göras. Fastighetstaxeringsnämnden bör ha mycket starka skäl för att inta ta
hänsyn till förekomsten av radon, mögel etc. vid värderingen.

Det torde ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig
författningstext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
uttag av fastighetsskatt enligt vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
schablonbeskattning av småhus enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en ny utformning av småhusbeskattningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att den inverkan fastighetens läge har på
taxeringsvärdet i första hand skall komma till uttryck i ett högre
markvärde,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om privaträttsliga förhållanden,

6. att riksdagen beslutar att obebyggd mark inte får ingå i bebyggd
småhusenhet,

7. att riksdagen beslutar att en detaljplans genomförandetid skall
tillmätas avgörande betydelse för indelning i ägoslaget tomtmark,

8. att riksdagen beslutar att småhustomtens delbarhet förutsätter
att byggrätten finns dokumenterad genom detaljplan under genomförandetiden,

9. att riksdagen beslutar att indelning av mark i ägoslaget exploateringsmark
förutsätter att mark ingår i en detaljplan för vilken
genomförandetiden inte har gått ut,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nytaxeringsgrund samt uppgiftsskyldighet för
kommuner,

11. att riksdagen beslutar att bostadens yta beräknas enligt svensk
standard med tillägg av vad i motionen anförts om bostadsyta under
snedtak och i sluttningsvåning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bestämning av standard,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om värdering i samband med bl. a. förekomsten av
radon och mögel.

8

Stockholm den 22 april 1988

Mot. 1987/88

Sk53

Knut Wachtmeister (m)
Bo Lundgren (m)
Margit Gennser (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Hugo Hegeland (m)

Ingegerd Troedsson (m)
Ewy Möller (m)

Stig Bertilsson (m)

9