med anledning av prop. 1987/88:156 om ändringar i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper

Motion 1987/88:Sk46 av Carl Bildt m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Sk46

av Carl Bildt m. fl. (m)

med anledning av prop. 1987/88:156 om ändringar i
lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa
värdepapper

1 Sammanfattning

Moderata samlingspartiet motsätter sig bestämt den utvidgning av omsättningsskatten
på värdepapper som regeringen föreslår.

Vi har alltsedan regeringen först lanserade det ursprungliga förslaget om
omsättningsskatt på aktier 1983 varit starkt kritiska och varnat för de effekter
som nu framträder. Omsättningen på aktiemarknaden har minskat, och en
icke obetydlig del av handeln i svenska aktier sker nu utomlands. Därför är
det angeläget att omsättningsskatten i stället successivt avvecklas. Vi föreslår
därför att omsättningsskatten på utländska placerares handel med svenska
aktier redan nu slopas i stället för att, som regeringen vill, ytterligare utvidga
den.

Förslaget att dessutom införa en omsättningsskatt på penning- och
obligationsmarknaderna visar att regeringen ingenting lärt av de negativa
effekter som redan nu visat sig på aktiemarknaden. Förslaget kommer - om
det genomförs - att innebära ett steg tillbaka och försämra funktionsdugligheten
hos dessa viktiga marknader. Omsättningsskatten leder till en höjning
av räntenivån, vilket ytterst drabbar villaägare och hyresgäster samt ökar
upplåningskostnaderna för stat och kommun.

I propositionen åberopas Schweiz som ett föredöme, men där liksom inom
EG överväger man nu att ta bort skatterna på handeln med värdepapper.
Sverige skulle alltså gå mot strömmen om regeringens förslag antogs av
riksdagen. Därmed skulle vi ytterligare hamna på efterkälken när det gäller
den finansiella integration som pågår inom den europeiska gemenskapen.

2 Inledning

I propositionen föreslås att en omsättningsskatt skall införas på den s. k.
penning- och obligationsmarknaden. Dessutom föreslås att nuvarande
omsättningsskatt på aktier även skall gälla fondkommissionärers handel för
egen räkning. En omsättningsskatt införs också vid handel med premieobligationer.
De föreslagna åtgärderna beräknas ge ökade skatteintäkter på ca 1
miljard kronor per år och träda i kraft den 1 januari 1989.

Moderata samlingspartiet avvisar bestämt de förslag som framförs i
propositionen. Mot bakgrund av den utflyttning av handeln i svenska aktier
som skett under senare år till utländska börser bör i stället den nuvarande

omsättningsskatten på aktier slopas, i första hand såvitt avser transaktioner Mot. 1987/88
som görs av valutautlänningar. Sk46

Delar av regeringsförslaget har remissbehandlats. Det har därvid framkommit
en massiv kritik från de berörda remissinstanserna. Endast två av de
tillfrågade instanserna har förordat att en omsättningsskatt införs på
penning- och obligationsmarknaden. Bland de remissinstanser som riktat
avgörande kritik mot förslaget återfinns riksbanken och riksgäldskontoret.

De har särskilt betonat vikten av en väl fungerande interbankmarknad och
menat att denna påtagligt försämras om en omsättningsskatt införs. Totalt
har 35 av 37 remissinstanser ställt sig kritiska till förslaget, men det har inte
påverkat regeringen. Bara LO och Allmänna pensionsfondens första fondstyrelse
är positiva.

3 Effekter på penning- och obligationsmarknaden

Handeln på penning- och obligationsmarknaden bygger på att banker och
fondkommissionsbolag fungerar som länkar mellan låntagare och långivare.

I denna funktion förbinder sig bankerna och fondkommissionsbolagen att
upprätthålla en marknad för låntagarens värdepapper. Rollen som märket
maker innebär ett åtagande att till ett visst pris köpa eller sälja vissa volymer
av värdepapper. Därmed finns det alltid tillförlitlig information om aktuella
priser. Dessutom kan de som handlar på marknaderna vara säkra på att alltid
kunna köpa och sälja till de angivna priserna.

Den som åtar sig att vara märket maker ikläder sig en ränterisk, eftersom
marknadsräntorna, och därmed priserna på de räntebärande värdepapperen,
ständigt fluktuerar. Utfästelser att köpa eller sälja värdepapper till
angivna priser kan därför resultera i förlustaffärer. Denna risk reduceras om
en märket maker kan lita på att likviditeten i marknaden är så god att ett visst
värdepapper omgående kan avvecklas. Dessutom reduceras risken om
aktörerna kan teckna balanserande termins- eller optionskontrakt genom
s. k. hedging.

Systemet med märket makers har varit till gagn för riksgäldskontorets
hantering av statsupplåningen. Dessutom har riksbankens operationer på
penningmarknaden och därmed uppläggningen av hela penningpolitiken
underlättats.

Det samlade värdet av sådana värdepapper som omsätts på penning- och
obligationsmarknaden uppgår till ungefär 1 000 miljarder kronor. Omsättningen
på denna marknad kan beräknas till ca 10 000 miljarder kronor per år.

Den föreslagna omsättningsskatten kommer att leda till att skillnaden
mellan köp- och säljpriser ökar, vilket innebär att transaktionskostnaderna
stiger. Det försvagar i sin tur märket maker-funktionen och minskar
interbankhandelns omfattning. Därmed försvagas också marknadens funktionsduglighet
och förmåga att absorbera de stora värdepappersvolymer som
det är fråga om. En försvagad interbank- och märket maker-funktion leder
till större räntesvängningar på marknaden. Införandet av en omsättningsskatt
på derivatmarknaderna, dvs. på options- och terminsmarknaderna,
försvårar ytterligare märket maker-funktionen, eftersom bl. a. kostnaden för
”hedging” stiger.

Finansministern medger i propositionen att en omsättningsskatt försämrar Mot. 1987/88

marknadens effektivitet. Därmed erkänner han också indirekt att en Sk46

omsättningsskatt leder till större svängningar. Mot denna bakgrund är det
förvånande att motivet för att införa omsättningsskatten sägs vara att
”dämpa svängningarna på de finansiella marknaderna och skapa ett mer
stabilt system” (s. 10 i propositionen).

Detta belyser propositionens avgörande svaghet. Det går nämligen inte att
hävda att omsättningsskatten dämpar svängningarna på marknaden, samtidigt
som regeringen erkänner att skatten leder till en sämre funktionsduglighet
hos samma marknad och därmed till större räntefluktuationer. Antingen
gäller det ena eller det andra. Båda ståndpunkterna kan däremot inte intas
samtidigt. Om skatten dämpar icke önskvärda fluktuationer, borde den vara
så hög som möjligt. Men om den påverkar marknaden negativt och ökar
svängningarna, borde den inte införas alls.

Regeringen verkar således inte veta hur den skall förhålla sig till sitt eget
förslag. Att propositionen utgör ett beställningsarbete från LO och att
regeringen endast expedierar denna beställning- utan att beakta de negativa
konsekvenser som 35 av 37 remissinstanser så entydigt varnat för - framgår
med all önskvärd tydlighet.

Omsättningsskatten kommer att leda till en höjning av räntenivån, vilket
ytterst drabbar villaägare och hyresgäster. Dessutom ökar upplåningskostnaderna
för stat och kommun, som är de största låntagarna på marknaden.

Flera remissinstanser har varnat för att andra former av kreditförmedling,
t. ex. bank- och finansbolagskrediter samt direktutlåning från försäkringsinstitut,
kommer att gynnas om värdepappersskatten införs. Vidare kan en del
av kreditförmedlingen komma att ske via utländska banker. Detta skulle
innebära att den svenska kapitalmarknaden tar åtskilliga steg tillbaka i
utvecklingen. Följden skulle bli att marknaden fungerar sämre, att räntan
pressas upp, att riksgäldskontorets hantering av statsskulden försvåras och
att riksbankens möjlighet att effektivt bedriva penningpolitik minskar.

4 Effekter på aktiemarknaden

Omsättningsskatten på aktiemarknaden infördes den 1 januari 1984 och
fördubblades fr. o. m. den 1 juli 1986. Fondkommissionärernas egen handel
med aktier har emellertid från början varit undantagen från omsättningsskatt.
I propositionen föreslår dock nu regeringen att detta undantag skall
slopas, varvid egenhandeln skall belastas med motsvarande hälften av den
omsättningsskatt som utgår på övriga aktietransaktioner. Därmed fortsätter
regeringen på den redan år 1983 inslagna vägen att föreslå åtgärder som
försämrar aktiemarknadens funktionsduglighet. Regeringen har alltsedan
1983 drivit igenom en rad olika åtgärder som påverkat aktiemarknaden
negativt. Udden har särskilt varit riktad mot det enskilda aktiesparandet.

I mitten av 1970-talet fungerade den svenska aktiemarknaden dåligt. Den
omsatte då endast ett par miljarder kronor om året. Motsvarande siffra är i
dag ungefär 125 miljarder kronor. På 1970-talet kunde aktiemarknaden på
sin höjd mobilisera ett par hundra miljoner kronor per år i nytt riskvilligt
kapital för näringslivets investeringar och utveckling. I dag är motsvarande

siffra ungefär 6 miljarder kronor. Näringslivets behov av nytt riskvilligt Mot. 1987/88

kapital från aktiemarknaden fortsätter emellertid att öka. Men samtidigt som Sk46

behovet av riskvilligt kapital ökar har börsomsättningen sedan några år
minskat. Under 1986 var omsättningen 142 miljarder kronor. Förra året
sjönk den, som ovan angivits, till 125 miljarder. Inledningen av 1988 antyder
att omsättningen skulle sjunka till under 100 miljarder kronor.

En viktig förklaring till den sjunkande börsomsättningen är omsättningsskatten
på aktier. Före omsättningsskattens fördubbling vid mitten av 1986
hade utländska placerares köp och försäljning av aktier på den svenska
marknaden en årstakt av 40 miljarder och ett nettokapitalflöde på 4 miljarder
kronor. Under 1987 sjönk denna omsättning till 22 miljarder, och vi fick i
stället ett kapitalutflöde på 4 miljarder kronor. Vad som har hänt är att en
betydande del av den svenska börsomsättningen flyttat utomlands till följd av
att svensk fondhandel efter den svenska omsättningsskattens fördubbling

1986 fick tre gånger högre transaktionskostnader än de utländska konkurrenter
som handlar med svenska aktier i London och New York.

Denna utveckling borde leda till att omsättningsskatten på aktier slopas. I
stället går regeringen rakt motsatt väg genom att föreslå att omsättningsskatten
utvidgas ytterligare till att också gälla fondkommissionärers egenhandel
med aktier. Regeringen för således en bakvänd politik.

Fondhandlarnas egenhandel kan uppskattas till uppemot hälften av den
omsättning som sker årligen på Stockholms fondbörs. Den svarar därmed för
en viktig funktion när det gäller att upprätthålla marknadens likviditet, något
som är till gagn inte minst för mindre aktiesparare. Efter börsraset i oktober

1987 minskade omsättningen kraftigt, vilket allvarligt försämrade marknadens
funktionsduglighet. Likviditeten kunde upprätthållas endast genom
fondkommissionärernas handel. Det är inte säkert att den turbulens som
präglade de finansiella marknaderna i slutet av 1987 varén engångsföreteelse.
I dagsläget går det inte att utesluta att finansmarknaderna kan komma att
utsättas för förnyad press. Därmed är det direkt oansvarigt av regeringen att
komma med förslag som allvarligt försämrar aktiemarknadens funktionsduglighet.

Fondkommissionärernas s. k. märket maker-funktion spelar en särskilt
viktig roll för den s. k. OTC-marknaden. Denna har fungerat i fem år.

Tillströmningen av små och medelstora företag, främst av karaktären
familjeföretag, blev redan från starten livlig. Mycket snart uppgick antalet
noterade bolag till ca 70 st med tillsammans ungefär 20 000 anställda. Denna
marknad skapades för att bolag med den begränsade finansiella bas som
ägarfamiljerna kan erbjuda fick tillgång till en kapitalmarknad under
ordnade och kontrollerade former. Därmed kunde egna anställda och
privatpersoner via nyemissioner stärka OTC-bolagens möjligheter att utvecklas
och trygga en långsiktig överlevnad. Den socialdemokratiska regeringen
har på en mängd olika områden visat en förtjusning i att snabbt
förändra och försämra spelreglerna. Så har också skett på OTC-marknaden
genom att förmögenhetsskatten skärpts kraftigt för de flesta OTC-aktieägare.
När omsättningsskatten på aktier nu utvidgas till att gälla fondkommissionärer,
drabbas OTC-marknaden kraftigare än den övriga aktiemarknaden

genom att OTC-marknaden helt och hållet bygger på en väl fungerande Mot. 1987/88
märket maker-funktion. Sk46

5 Sverige går mot strömmen

Integrationen inom den europeiska gemenskapen går snabbt på det finansiella
området, och mycket talar för att EG lyckas skapa en inre kapitalmarknad
till 1992. Som ett led i denna integrationsprocess kommer alla skatter på
handeln med värdepapper att tas bort inom gemenskapen. Transaktionsskatternas
avskaffande syftar till att stärka EG:s finansiella sektor i konkurrensen
med Japan och'USA. Även EFTA-landet Schweiz, vilket regeringen
åberopar som ett föredöme, överväger man nu att ta bort skatterna på
handeln med värdepapper.

Det är förvånande att regeringen framhåller att omsättningsskatt på
aktiehandel och handel med penning- och obligationsmarknadsinstrument
förekommer i en rad olika länder, när samma länder nu börjat en process för
att avskaffa dessa skatter. I den situationen går Sverige mot strömmen, om
regeringens förslag förverkligas.

6 Slutsats

Moderata samlingspartiet har alltsedan det ursprungliga förslaget om
omsättningsskatt på aktier lanserades av den socialdemokratiska regeringen
1983 varit starkt kritiskt och varnat för de effekter som nu tydligt framträder.
Vi motsätter oss därför bestämt den utvidgning av omsättningsskatten som
regeringen nu föreslår. Enligt vår uppfattning bör den nuvarande omsättningsskatten
på aktier successivt avvecklas. I första hand är det angeläget att
omsättningsskatten slopas på utländska placerares handel med svenska
aktier.

7 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:156 om ändringar i lagen
(1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
valutautlänningars skyldighet att erlägga omsättningsskatt vid handel
med svenska aktier.

Stockholm den 20 april 1988

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)
Anders Björck (m)
Nils Carls hamre (m)
Rolf Dahlberg (m)
Bo Lundgren (m)

Ingegerd Troedsson (m)
Ingrid Sundberg (m)

Rolf Clarkson (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Sonja Rembo (m)

Per-Olof Strindberg (m)

9

Arne Andersson (m)
i Ljung