med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m. (kompletteringsproposition)

Motion 1987/88:Fö16 av Carl Bildt m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Föl6

av Carl Bildt m. fl. (m)

med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1988/89, m. m. (kompletteringsproposition)

Sammanfattning

Sveriges territorium kränks återkommande av främmande ubåtar. Den
bristande respekten för våra gränser undergräver vår integritet och är ett hot
mot vår säkerhet.

Att även regeringen inser allvaret i situationen framgår av propositionen, i
vilken bl. a. konstateras att ”ubåtskränkningarna representerar ett hot mot
försvarets fredsbevarande förmåga genom att de tyder på förberedelser för
militära operationer mot Sverige som det nuvarande totalförsvaret har svårt
att möta”. Regeringen konstaterar, att ”ubåtar lämpar sig t. ex. väl för en
dold landsättning av sabotageenheter i en inledning av ett överraskande
inlett anfall”.

Det råder således enighet om allvaret i situationen och om behovet av
kraftfulla åtgärder för att skydda vårt land och vårt oberoende.

Det är mot denna bakgrund beklagligt att regeringen och övriga partier
inte är beredda att tillskjuta de medel som krävs för att förbättra utåtsskyddets
kvalitet och för att skapa förutsättningarna för upprättandet av en andra
ubåtssky ddsstyrka.

Enligt moderata samlingspartiets mening bör marinen tillföras ytterligare
800 milj. kr. under denna försvarsbeslutsperiod för olika kvalitetshöjningar
inom ubåtsskyddet. Med dessa medel möjliggöres att man uppnår den
ambitionsnivå som angavs i det s. k. Steg 1 i ÖB:s skrivelse till regeringen den
15 februari 1988.

Dessutom bör ytterligare två kustkorvetter av Göteborgsklass beställas för
att möjliggöra uppsättandet av en andra komplett ubåtsskyddsstyrka.

I motionen föreslås förstärkningar av ubåtsskyddet som sammantagna
uppgår till en kostnad av 1 400 milj. kr. i prisläge februari 1987. Till detta
kommer kostnader om 200 milj. kr. för det av regeringen föreslagna
minröjningsfartyget. Planeringsramen för det militära försvaret t.o. m.
budgetåret 1991/92, liksom utgiftsramen för budgetåret 1988/89, bör räknas
upp med 1 320 milj. kr. resp. med 333 milj. kr. till följd av de av oss
föreslagna förstärkningarna av ubåtsskyddet.

Mot.

1987/88

Fölö

1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Fölö

Propositionen Mot. 1987/88

Fölö

Vad beträffar syftet med de i propositionen föreslagna atgärderna hänvisas
bl. a. till propositionen inför 1987 års försvarsbeslut. Statsministern anförde
då att kränkningar av Sveriges gränser aldrig kan accepteras, och att vårt
lands territorium skall värnas ”med alla till buds stående medel”.

Respekten för vår territoriella integritet skall upprätthållas genom förmåga
att ingripa mot varje form av kränkning av vårt territorium såväl i fred som
under neutralitet och vid krig i omvärlden.

I samma proposition framförde föredraganden som sin mening att
motverkan mot undervattenskränkningar bör ägnas fortsatt stark uppmärksamhet.
Syftet bör därvid vara att höja risken för inträngande enheter så
tydligt att ubåtsoperationer inte bedöms möjliga att genomföra utan
allvarliga konsekvenser för inkräktaren. Skyddet av våra viktigaste skärgårdsområden
bör särskilt uppmärksammas. Vårt ubåtsskydd bör ha förmågan
att inom vårt territorium vidta effektiva åtgärder mot främmande
undervattensverksamhet i alla dess led.

I årets proposition konstateras att undervattenskränkningarna fortsätter,
och att dessa kränkningar representerar ett hot mot försvarets fredsbevarande
förmåga genom att de tyder på förberedelser för militära operationer mot
Sverige, som det nuvarande totalförsvaret har svårt att möta. Ubåtar lämpar
sig t. ex. väl för en dold landsättning av sabotageenheter i en inledning av ett
överraskande anfall.

Den bild som i propositionen tecknas om behovet av ett svenskt
ubåtsskydd följs tyvärr inte upp i föreliggande förslag. De medel och åtgärder
som föreslås räcker t. ex. inte till en uthållig ubåtsjaktsinsats i mer än ett
område. Viktiga kustområden kommer alltfort att vara obevakade under
ytan. Vårt lands teritorium kan knappast sägas värnas ”med alla till buds
stående medel”.

1987 års försvarsbeslut

Det är en händelse som ser ut som en tanke att även förra årets femåriga
försvarsbeslut var otillräckligt till och med i förhållande till sina egna mål och
den då gjorda säkerhetspolitiska bedömningen.

1987 års försvarsbeslut grundades på en överenskommelse mellan socialdemokraterna
och folkpartiet. Kort tid efter beslutet nödgades även dessa
partier konstatera att besluten och medelstilldelningen var otillräckliga.

I vår partimotion (1987/88:Fö:207) påtalade vi särskilt att ”det är
anmärkningsvärt att folkpartiet och socialdemokraterna valt att sluta en
uppgörelse om försvaret utan att ta erforderliga hänsyn till Sveriges mer
utsatta strategiska läge. Enligt överbefälhavaren innebär uppgörelsen fortsatt
eftersläpning av vår försvarsförmåga. ,

Försvarsbeslutet innebar att ett viktigt tillfälle att få till stånd ett avgörande
trendbrott i svensk försvarspolitik har förspillts. Moderata samlingspartiet
beklagar detta djupt.”

Vi konstaterade redan då att propositionens förslag innebar att den
angelägna utökningen av de rörliga och kvalificerade ubåtskyddsförbanden 2

inte skulle komma till stånd i önskvärd omfattning. Detta var ett allvarligt Mot. 1987/88

avsteg från de intentioner som redovisades i 1983 års proposition för att Fölö

förstärka ubåtsskyddet. Målsättningen var då att vi i början av 1990-talet
skulle kunna sätta upp en andra ubåtsskyddsstyrka.

Vi konstaterade vidare att kvalificerad och uthållig ubåtsjakt bara skulle
kunna bedrivas på en plats åt gången. Vi förordade därför bl. a. beställning av
ytterligare två kustkorvetter av s. k. Göteborgsklass, vilket skulle ge
förutsättningar för en andra ubåtsskyddsstyrka.

Tyvärr bifölls inte våra förslag till ett bättre ubåtsskydd. Till yttermera
visso finansierades försvarsöverenskommelsen mellan socialdemokraterna
och folkpartiet med skattehöjningar som med ca en miljard kronor överskred
vad som faktiskt anslogs till försvaret. Denna ”finansiering” blev därmed en
ren skattehöjning utan försvarshöjande effekt.

Det säkerhetspolitiska nuläget

Sveriges säkerhetspolitiska läge är utsatt. Under en följd av år har våra
gränser utsatts för återkommande undervattenskränkningar utan att vi
kunnat förhindra det. Den höga aktiviteten visar på ett stort intresse från
främmande makt för våra vatten och militära installationer.

Närvaron av främmande krigsfartyg under ytan på svenskt inre vatten är en
mycket allvarlig varningssignal. De återkommande indikationerna visar
både att vår avskräckande förmåga hitintills varit för liten och att vår
säkerhetspolitiska situation har förändrats i negativ riktning.

Vi delar helt överbefälhavarens bedömning att kapaciteten för ubåtsjakt
för närvarande är för låg. Överbefälhavaren pekar också på nödvändigheten
att med hänsyn till effekten i invasionsförsvaret säkerställa den operativa
handlingsfriheten med ubåts- och ytattackförband.

För att upprätthålla respekten för vår neutralitetspolitik krävs att vårt
försvar har hög trovärdighet. Kan vi inte freda vårt territorium kan vi inte
heller upprätthålla vår neutralitetspolitik. Det är därför av avgörande
betydelse att ubåtsskyddet förstärks.

Vikten av förstärkningar framhålls av samtliga demokratiska riksdagspartier.
Viljan eller förmågan att ta konsekvenserna av denna insikt varierar
dock. Den lägesbeskrivning som redovisas av den socialdemokratiska
regeringen borde ha föranlett förslag om kraftfulla förstärkningar av det
svenska ubåtsskyddet.

Regeringen nöjer sig emellertid med att föreslå en i sammanhanget mycket
blygsam insats.

Försvarsbeslutet 1987, som enligt vår mening var otillfäckligt och som
dessutom inte kommer att kunna fullföljas på grund av för små anslag,
kompletteras därmed med ännu ett otillräckligt beslut.

3

Vårt förslag Mot. 1987/88

Fölö

En av statens absolut viktigaste och mest grundläggande uppgifter är att
skydda sina medborgare mot angrepp från yttre fiender. Saknas resurser till
detta beror det på att andra, mindre väsentliga, uppgifter har fått för stort
utrymme i statens utgifter.

Utan den trygghet som ett tillräckligt starkt försvar innebär är andra
former av trygghet endast illusoriska. Den stat som inte kan garantera sitt
territorium kan inte garantera någonting annat heller. Denna mest grundläggande
trygghet måste få ha sitt pris, och det priset måste vi vara beredda att
betala.

Enligt vår uppfattning är de återkommande kränkningarna av svenskt
territorium en företeelse som motiverar kraftfullare åtgärder än de regeringen
föreslår.

Bekämpningsresurserna på såväl inre som yttre vatten måste förstärkas.

En utökning av de rörliga ubåtsjaktsresurserna krävs för att vi skall kunna
beivra kränkningar av yttre vatten i olika delar av vårt sjöterritorium. Det är
nödvändigt att nu skapa förutsättningar för uppbyggnaden av en andra
ubåtsskyddsstyrka. Skillnaden i kostnader är betydligt mindre än skillnaden i
försvarseffekt. En i sammanhanget måttlig ökning av utgifterna medför en
betydande förstärkning av vår försvarskapacitet.

Detta kan uppnås med en beställning av ytterligare två kustkorvetter av
Göteborgsklass. Dessa är med sina släphydrofoner och ledningssystem
kärnan i ubåtsskyddsförbanden. Andra system som kan spela samma roll
finns inte.

Enligt vår mening bör 800 milj. kr. tillföras försvaret för kompletteringar
av ubåtsskyddssystem, ökade driftkostnader och ökade insatser för forskning
och utveckling under den innevarande försvarsbeslutsperioden.

Detta skulle möjliggöra en utbyggnad av ett fast inloppsförsvar för
Stockholm liksom en komplettering av befintliga fasta undervattensbevakningssystem.

Nya och förbättrade hydrofoner skulle kunna tillföras såväl helikoptersom
patrullbåtsförbanden i deras helhet. Kustkorvetterna skulle kunna
utrustas med s. k. kabelhydrofon för passiv spaning.

Dessutom skulle möjlighet finnas att klara av de ökade driftkostnader som
blir en konsekvens av att fler system bemannas under betydligt längre tider.

Ökade satsningar krävs dessutom när det gäller forskning och utveckling
på undervattensområdet. Av speciell vikt är enligt vår mening arbetet med
att få fram bättre vapensystem än de som marinen i dag disponerar över.

Vi beräknar att de föreslagna förstärkningarna sammantagna uppgår till en
kostnad av 1 400 milj. kr. i prisläge februari 1987, varav 600 milj. kr. avser
ytterligare två kustkorvetter. Hela kostnaden för fartygen belastar dock inte
den aktuella planeringsperioden.

Till dessa kostnader kommer 200 milj. kr. för det av regeringen föreslagna
minröjningsfartyget. Motivet för regeringens förslag är emellertid inte i
första hand att förstärka ubåtsskyddet utan att för en kort tid säkerställa
sysselsättningen vid en avdelning vid Karlskronavarvet. Fartyget är inte
prioriterat av de militära myndigheterna. Förslaget är därför närmast av

regionalpolitisk karaktär. Eftersom alternativa användningsområden för de Mot. 1987/88
föreslagna medlen inte anges vill vi emellertid inte motsätta oss förslaget. Fölö

Fartyget kommer självfallet att medföra en viss, om än marginellt, förbättrad
ubåtsskyddsförmåga.

Vi anser att ubåtsskyddet - förutom de medel som krävs för att bygga
ytterligare två kustkorvetter - behöver förstärkas med 75 milj. kr. per år
under de kommande fyra budgetåren utöver de av regeringen föreslagna
medlen, dvs. med totalt 300 milj. kr. för planeringsperioden.

Planeringsramen för det militära försvaret t. o. m. budgetåret 1991/92,
liksom utgiftsramen för budgetåret 1988/89, bör räknas upp med 1 320 milj.
kr. resp. med 333 milj. kr. till följd av de av oss föreslagna förstärkningarna
av ubåtsskyddet.

Vid ett genomförande av våra förslag kommer Sverige år 1993 att ha
förmåga att genomföra uthålliga ubåtsskyddsoperationer i två områden
samtidigt. Vår förmåga att skydda de för Sveriges territoriella integritet
viktigaste geografiska områdena kommer att ha drastiskt förbättrats. Omvärlden
får anledning att känna tilltro till både vår vilja och vår förmåga att
hävda vår neutralitet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen godkänner den inriktning för att förstärka vår
förmåga att upptäcka och ingripa mot undervattenskränkningar som
förordas i motionen,

2. att riksdagen medger att planeringsramen för det militära
försvaret för perioden 1988/89-1991/92 som följd härav räknas upp
med 1 320 milj. kr.,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut
inom en kostnadsram av ytterligare 1 362 300 000 kr.,

4. att riksdagen till förslagsanslaget Marinförband: Ledning och
förbandsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ytterligare
40 000 000 kr.,

5. att riksdagen till förslagsanslaget C 2. Marinförband: Anskaffning
av materiel för budgetåret 1988/89 anvisar ytterligare 284 000 000
kr.

Stockholm den 13 maj 1988

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)
Anders Björck (m)
Nils Carlshamre (m)
Rolf Dahlberg (m)
Bo Lundgren (m)

Ingegerd Troedsson (m)
Ingrid Sundberg (m)

Rolf Clarkson (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Sonja Rembo (m)

Per-Olof Strindberg (m)

5

Arne Andersson (m)
i Ljung