med anledning av förs. 2002/03:RR16 Riksdagens revisorers förslag angående staten som bolagsägare

Motion 2003/04:N3 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återuppta privatiseringen av statliga företag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att målen för varje statligt företags verksamhet skall framgå i ett enda styrdokument.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att varje statligt företag skall ha en aktuell bolagsordning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undersöka motiven till löneskillnader mellan ledningarna i vissa statliga företag och verk.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en jämnare könsfördelning bland de verkställande direktörerna för statliga företag.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utse fler styrelseledamöter med bakgrund utanför Sverige.

Motivering

Statens viktigaste uppgift inom näringspolitiken är att ange ramar och regler för näringslivets verksamhet och att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. När staten även uppträder som ägare på samma marknad man bestämmer reglerna för, skapar det en rad problem inte minst på konkurrensområdet. Grundprincipen måste, enligt vår mening, vara att konkurrensutsatt verksamhet bedrivs i privat regi och att det statliga ägandet begränsas till företag som har ett klart och tydligt samhällsintresse i sin verksamhet. Folkpartiet anser dessutom att sådan verksamhet ska bedrivas i myndighetsform och inte i aktiebolagsform.

Det arbete med att minska statens företagsägande som påbörjades under fyrpartiregeringen i början av 1990-talet bör därför, enligt vår uppfattning, återupptas. En privatisering av statliga företag kommer att skapa en tydligare ägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och en spridning av aktieägandet i befolkningen. Intäkterna från försäljningarna kommer även att minska statens skuldsättning.

Den granskning av hur staten sköter sin uppgift som bolagsägare som gjorts av Riksdagens revisorer visar de problem och oklarheter som med nödvändighet uppstår när staten äger närmare 60 företag med olika verksamheter och där det i de flesta fall är oklart vad det statliga ägandet syftar till.

Kostnaderna för det slentrianmässiga statliga ägandet av företag blir ibland extra tydligt, som när regeringen våren 2003 begärde, och fick, ett kapitaltillskott från riksdagen på 1 855 miljoner kronor till SJ AB. De problem som ledde till att SJ behövde kapitaltillskottet var till stor del självförvållade. Att SJ fick det begärda kapitaltillskottet skapade en bild av att ett statligt bolag kan bete sig oansvarigt och ändå kunna lita på att få hjälp för att lösa de ekonomiska problem det själv orsakat.

Folkpartiet delar i allt väsentligt den kritik Riksdagens revisorer riktar mot bristerna i styrningen, förvaltningen och uppföljningen av de statliga bolagen. Det gäller bl.a. bristen på konkreta mål för flera statliga bolag, oklara styrdokument och eftersatt uppföljning av företagens verksamheter.

Folkpartiet anser att offentlig verksamhet ska bedrivas öppet med full insyn för medborgarna. Därför är aktiebolag en dålig form för offentlig verksamhet. Så länge staten äger aktiebolag bör ändå de mål och krav staten ställer på deras verksamhet vara klara och tydliga. Revisorernas granskning visar att staten fortfarande använder sig av flera olika dokument i styrningen av sina företag. Oklarheten ökar av att departementen i sin tur är oense om vilka styrdokument som är de viktigaste. Folkpartiet anser att varje statligt företag ska ha ett tydligt styrdokument som innehåller de mål och krav som ställs på företagets verksamhet.

Folkpartiet instämmer i revisorernas förslag att alla statliga bolag ska ha en aktuell och genomarbetad bolagsordning där syftet med verksamheten anges och om syftet är något annat än att gå med vinst. Genom att tvingas ange syftet med det statliga ägandet av varje bolag måste regeringen ta aktiv ställning till om det verkligen finns ett motiv för fortsatt statligt ägande av dessa företag. En sådan prövning måste vara till fördel, både för staten och de berörda företagen. Folkpartiet anser att en sådan prövning bör leda till att staten avvecklar sitt ägande i de företag där det inte finns ett uttryckligt samhällsintresse av ett fortsatt statligt ägande.

På förslag av utskottet har Riksdagens revisorer granskat anställningsvillkoren för ledningarna i de statliga företagen. Revisorerna fann bland annat att de verkställande direktörerna i vissa statliga företag hade betydligt högre löner än generaldirektörerna i statliga verk av motsvarande storlek. Folkpartiet delar revisorernas bedömning att regeringen bör undersöka motiven bakom dessa löneskillnader, som strider mot regeringens egna riktlinjer.

Folkpartiet anser, i likhet med revisorerna, att det är otillfredsställande att staten inte har kontroll över vilka pensionsavtal som ingås för ledningarna i de statliga företagen. Att staten i flera fall inte har haft det har framgått tydligt, inte minst genom det pensionsavtal Vin&Sprit AB slöt med sin verkställande direktör.

Till anställningsvillkoren för ledningarna i företagen hör även eventuella bonusavtal. Revisorernas granskning har visat att bonusavtal är relativt sällsynt hos statens bolag, men att dessa 2001 förekom i 6 företag. Folkpartiet anser att företag som verkar på en marknad, även statliga företag, ska kunna betala sina ledningar marknadsmässiga ersättningar och även bonuslöner när så är motiverat. Avtalen måste dock vara på en rimlig nivå. Villkoren för avtalen bör också framgå på ett öppet och tydligt sätt.

Revisorerna tar även upp frågan om sammansättningen av styrelserna i de statliga företagen. Granskningen visar att staten ännu inte uppfyllt målet att 40 procent av ledamöterna i styrelserna ska vara kvinnor, men att man är nära att uppfylla målet nu. Fortfarande har dock bara 6 av 60 statliga bolag en kvinna som verkställande direktör. Folkpartiet anser att det är viktigt att könsfördelningen blir jämnare även bland företagens verkställande ledningar.

I detta sammanhang vill Folkpartiet även lyfta fram hur viktigt det är att styrelserna för statens företag får en allsidig kompetens. Inte bara svenska män och kvinnor bör komma ifråga vid tillsättningen av styrelserna, utan även personer från andra länder. Personer med erfarenheter från verksamheter utanför Sverige kan tillföra ny kunskap och se på frågor och problem på ett delvis annat sätt än personer med enbart erfarenhet från svenska förhållanden.

Stockholm den 19 september 2003
Eva Flyborg (fp)
Yvonne Ångström (fp)	Nyamko Sabuni (fp)
Jan Ertsborn (fp)	Hans Backman (fp)
Nina Lundström (fp)