med anledning av förs. 1999/2000:RR3 Statligt stöd till lokala investeringsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling
Motion 1999/2000:Bo4 av Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann (fp)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Förslag 1999/2000:RR3
- Tilldelat
- Bostadsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1999-11-10
- Bordläggning
- 1999-11-15
- Hänvisning
- 1999-11-16
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Bakgrund
Det statliga stödet till lokala investeringsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling omfattar totalt ca 6,8 miljarder kronor under perioden 1998-2002. Stödet söks av kommuner, och beslut om stöd fattas av regeringen efter beredning av Miljödepartementet. Både kommunala förvaltningar och privata organisationer kan vara projektägare, men det är kommunen som ansvarar för programmet i sin helhet. Villkor för stödet framgår av förordningen (1998:23) om statliga bidrag till lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället. Syftet med stödet är dels att stimulera sådana investeringar som bidrar till att Sverige uppnår målet att fungera som ett föregångsland vad gäller ekologiskt hållbar utveckling, dels att bidra till målet om halverad arbetslöshet till år 2000.
Riksdagens revisorers granskning
Riksdagens revisorer har vid granskningen av det statliga stödet till de lokala investeringsprogrammen pålagt sig restriktionen att granska utförandet av, inte grunderna för, stödet i sig. Deras rapport utgör dock i praktiken en svidande kritik av systemet som sådant.
Revisorerna pekar på flera håll i rapporten på konsekvenserna av att ett omfattande statligt stöd fördelas utan att tydliga mål finns för satsningens inriktning. Det finns en tydlig risk att stödet i alltför hög grad syftar till lokal eller regional måluppfyllelse och att detta leder till suboptimering.
I rapporten konstateras att för de miljöeffekter där jämförelser med befintliga kvantitativa miljömål varit möjliga, förväntas de åtgärder som erhållit stöd under det första fördelningsåret bidra med högst 3,6 % av vad som krävs för att nå det nationella målet. Revisorerna finner det tveksamt om regeringen med hjälp av andra styrmedel kan driva fram sådana åtgärder som gör att återstående minst 95 % av vad som krävs för att målen ska nås verkligen uppkommer. RRV har i en senare studie konstaterat att denna måluppfyllelse sannolikt är lägre än de angivna 3,6 procenten.
Även Svenska Naturskyddsförening (SNF) har tidigare kritiserat stödet ur miljönyttosynvinkel. Förra hösten, efter att de första 3 miljarderna portione- rats ut till av Miljödepartementet godkända projekt ute i kommunerna, konstaterade SNF att miljönytta bara uppnåtts gentemot två av punkterna på Naturvårdsverkets lista med de 14 allvarligaste miljöhoten. Dessutom konstaterades att en stor del av projekten var tänkta att genomföras ändå, oavsett om staten anslagit resurser eller inte.
Revisorerna har vidare synpunkter på sektorsmyndigheternas och länsstyrelsernas roll. Revisorerna anser att det är viktigt att råda bot på de insynsproblem som finns i Miljödepartementets informella konsultationer med sektorsmyndigheterna samt att man bör förstärka inslaget av formella expertbedömningar. Länsstyrelsernas roll i processen har vidare varit oklar.
Det finns en besvärande motsättning mellan å ena sidan regeringens tendens att ta en mer aktiv del i förvaltningsliknande ärendehantering och kommunernas önskan om tydlighet och klargörande återkoppling. RRV gör liknande iakttagelser. Den oklarhet som råder om motiven bakom regeringens beslut i olika fall leder riksdagsrevisorerna till att påpeka att i Statsrådsberedningens handbok om handläggningen av ärenden i Regerings- kansliet anges att det är viktigt att man i regeringsärenden följer de principer som förvaltningslagen ger uttryck för. En av dessa principer är att beslut skall motiveras. Sammanfattningsvis menar Riksdagens revisorer att de problem som förknippas med regeringens bristande anslagsmotiveringar och svårigheter att kommunicera rådande bedömningsgrunder är av betydande omfattning.
Den konkurrenssituation som stödet skapat mellan kommunerna har missgynnat kommungemensamma satsningar.
I inriktningen av stödet har, i förhållande till de angivna intentionerna, en förskjutning skett till förmån för "hårda" investeringar i byggnader och an- läggningar till nackdel för "mjuka" investeringar i folkbildning, information och kompetensuppbyggnad. Det har med andra ord blivit en ny bygg- subvention.
Det finns vidare brister i hur miljöeffekterna redovisas, vilket försvårar en bedömning av deras kostnadseffektivitet. De iakttagelser om bristfälliga underlag för kostnadseffektivitetsberäkningar som revisorerna gör i rapporten stöds också av RRV. RRV konstaterar i sin uppföljning på åtgärdsnivå bl.a. att kommunernas kostnadsberäkningar ibland är kraftigt överskattade eller baserade på grova uppskattningar. Enligt RRV har departementets kontroll i dessa avseenden varit bristfällig.
Revisorerna befarar vidare att satsningen på ny teknik inte ges det utrymme som är önskvärt inom ramen för ett omfattande statligt investeringsstöd. RRV konstaterar också i sin uppföljning att nytänkande och innovationer är svåra att förena med investeringsprogrammens villkor.
Folkpartiets ståndpunkt
Folkpartiet menar att det finns all anledning att ifrågasätta såväl miljönyttan som sysselsättningseffekterna av regeringens program. Det bygger på ett centralistiskt uppifrånperspektiv med statligt utportionerat godis till dem som lyckas presentera idéer som tillfredsställer Miljödepartementet.
När det gäller sysselsättningseffekterna menar RRV i sin kritik att kostnaderna och förväntade effekter på sysselsättningen uppskattats för grovt.
I budgetpropositionen för 2000 framgår att regeringen beviljat 1,4 miljarder kronor i statsbidrag till 47 kommuners lokala investeringsprogram för perioden 1999-2001. Vidare framgår att de åtgärder som beviljats stöd under 1999 väntas ge ca 3 500 direkta arbetstillfällen, men endast 600 bestående arbetstillfällen. Det är enligt Folkpartiets mening ett alldeles för klent resultat.
Det finns en betydande risk att bidrag och subventioner gör mottagarna alltför beroende. Mycket talar för att styrmedel i form av skatter och avgifter är effektivare sätt att nå miljöresultat, och att sänkt skatt på arbete och en reformerad arbetsrätt är effektivare för att öka sysselsättningen mer än tillfälligt.
Riksdagens revisorers rapport och RRV:s rapport ger än mer bränsle till Folkpartiets uppfattning att detta stöd bör avskaffas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det statliga stödet till lokala investerings- program för en ekologiskt hållbar utveckling bör avskaffas.
Stockholm den 10 november 1999
Yvonne Ångström (fp)
Kerstin Heinemann (fp)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det statliga stödet till lokala investeringsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling bör avskaffas.
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det statliga stödet till lokala investeringsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling bör avskaffas.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.