Malmös utvecklingsmöjligheter

Motion 1999/2000:N381 av Leif Jakobsson m.fl. (s)

Malmö är en stad i stark förvandling. Omställningen från en utpräglad
industristad till en mångkulturell högskolestad i den framväxande
Öresundsregionens centrum är en positiv och framträdande tendens i
bilden av Malmö. Samtidigt pekar stora sociala problem, utanförskap och
en mycket låg förvärvsfrekvens på en annan verklighet. Skillnaderna i
levnadsvillkor mellan olika stadsdelar när det gäller försörjning, hälsotal
etc är så stora att man kan tala om olika världar. Just denna så
divergerande verklighetsbild är Malmös största utmaning. För oss
socialdemokrater handlar politiken om att skapa förutsättningar för att
alla Malmöbor ska kunna ta del av de förbättrade förutsättningarna.

Strategier

Malmös numera unika tillväxtmöjligheter måste tas till vara och
förstärkas. För nationen som helhet har en positiv utveckling i
Malmöregionen stor betydelse, ett nytt tillväxtcentrum betyder en
starkare bas för välfärdspolitiken och på lång sikt ett minskat behov av
utjämningsresurser till försörjningen av många Malmöbor som idag står
utanför arbetsmarknaden. Därför bör staten fortsatt aktivt medverka till
strategiska satsningar, marknadsföring av regionen, lokalisering av
utbildningar och forskningsresurser till Malmö och till att underlätta
integrationen mellan Sverige och Danmark.

Samtidigt måste, om de förbättrade villkoren ska komma alla Malmöbor
till del, stora ansträngningar göras på framför allt utbildnings- och integra-
tionsområdet så att de som i dag står eller ställs utanför arbetsmarknaden och
samhällsgemenskapen får möjlighet att delta.

Dessa båda handlingslinjer, att förstärka tillväxtmöjligheterna och sam-
tidigt stärka de många Malmöbor som i dag står utanför så att de kan ta del
av möjligheterna, kan tillsammans ge en mycket positiv utveckling för
Malmöborna.

Ekonomiska förutsättningar

Malmö kommuns ekonomiska förhållanden har kraftigt förbättrats sedan
1994 då den dåvarande borgerliga majoriteten lämnade efter sig ett
underskott på 1.275 miljoner kronor. Det nya utjämningssystemet är den
enskilt viktigaste orsaken till förbättringen men
kommunalskattehöjningen 1995, ytterligare besparingar och en mycket
stram ekonomisk styrning har också bidragit till att Malmö nu har en
ekonomi i balans.

Denna budgetbalans har dock uppnåtts till priset av att Malmöborna på
många områden inte kan erbjudas samma service och kvalité i servicen som
de flesta andra kommuner kan erbjuda. Malmös kostnader för grundskolan
ligger ca 10 % under riksgenomsnittet trots att den sociala sammansättningen
motiverar en betydligt högre nivå. Gymnasieskolan i Malmö kostar 27 %
mindre än riksgenomsnittet. Malmös utgifter för äldreomsorg ligger också ca
27 % under riksgenomsnittet. Däremot är Malmös kostnader för kontanta
socialbidrag och andra försörjningsinsatser långt högre än i andra kommuner.

Medelskattekraften i Malmö har sjunkit från en nivå på 112 % 1980 till
91 % 1998. Detta förhållande beskriver de grundläggande problemen för
Malmös ekonomi och möjligheterna att erbjuda invånarna en bra service.

Perssonpengarna har i Malmö styrts framför allt till grundskolan. Nu ökar
både lärartätheten och elevvårdsinsatserna som tidigare legat på mycket låga
nivåer.

Utjämningssystemet har alltså förbättrat Malmös ekonomi väsentligt men
fortfarande kan kommunen inte, trots en relativt hög kommunalskatt, erbjuda
samma kvalité i servicen till sina invånare som flertalet andra kommuner
kan.

Sysselsättning - försörjning

Sysselsättningsfrekvensen i Malmö är mycket låg - 60,8 %. I Rosengård
är frekvensen 31 %, i södra innerstaden 47 % medan den i Limhamn är
77 %. Dessa mycket stora skillnader i förvärvsfrekvens beskriver de stora
sociala skillnader som finns i Malmö. Förbättringarna på
arbetsmarknaden har i och för sig också kommit Malmö till del men det
är företrädesvis personer i kranskommunerna som fått de nya jobben.

Regeringens mål att höja sysselsättningsfrekvensen i landet till 80 % är
naturligtvis mycket hoppfullt för Malmö. Det förpliktigar till att fördelningen
av arbetsmarknadspolitiska insatser, utbildningsinsatser och andra åtgärder
blir sådan att Malmöborna, om det ska vara möjligt att nå detta mål, i mycket
större utsträckning än i dag får del av dessa.

Särskilt allvarligt är det att tusentals Malmöbor, som inte har arbete, står
utanför arbetslöshetsstatistiken. Med bristfälliga språkkunskaper hindras
många att skriva in sig på arbetsförmedlingen och man utestängs därmed från
arbetsmarknadspolitiken. Malmö stad har i ett särskilt program, GEFAS,
tagit ansvar för att dessa arbetslösa ska få möjlighet att rusta sig för arbets-
marknaden. Kommunens kostnader för detta program är ca 250 miljoner
årligen, ett ansvar som i huvudsak borde ligga på arbetsmarknadspolitiken.
Det är av yttersta vikt att arbetsmarknadspolitiska insatser utformas så att
även de som "står längst ifrån arbetsmarknaden" får möjlighet att delta.

Socialbidragsutvecklingen i Malmö avviker från resten av riket. I nästan
alla kommuner sjunker nu socialbidragsberoendet till följd av det förbättrade
arbetsmarknadsläget men i Malmö fortsätter ökningen. De kontanta
socialbidragen motsvarar nu fyra skattekronor. Socialbidragsberoendet är ca
17 % i staden som helhet men även här kan de stora skillnaderna i livsvillkor
mellan olika stadsdelar utläsas. I Limhamn är socialbidragsberoendet 3 %, i
Rosengård 54 % och i vissa delområden i Rosengård 90 %.

En stor del av socialbidragen är av karaktären långvarig försörjning såsom
invandrare som ej har rätt till pension i Sverige etc. Socialbidraget är inte
tänkt och utformat för långvarig eller permanent försörjning.

Integrationsinsatser

Andelen invånare med utländsk bakgrund är i Malmö 28 %. Bland skol-
barnen har 45 % utländsk bakgrund. Återigen är detta genomsnittssiffror
och i flera stadsdelar och på många skolor är de utländska barnen i dag i
majoritet. Det finns långt över 100 olika etniska grupper representerade i
Malmö och det är en av de förutsättningar som är betydelsefulla för
Malmös utveckling. Denna mångkulturella befolkning kan bli en viktig
tillväxtfaktor och konkurrensfördel om integrationspolitiken blir
framgångsrik.

I nuläget krävs stora insatser för att stödja integrationen mellan alla dessa
etniska grupper i staden. Stora ansträngningar görs inom framför allt svensk-
undervisning för barnen, mångkulturell kompetens bland offentligt anställda
och åtgärder för att ge arbetslösa invandrare ett fotfäste på arbetsmarknaden.
Staten har genom exempelvis nationella exemplet och andra satsningar
bidragit till insatserna. Men fortfarande är behoven enormt stora. Språk-
problemen är en del, en annan är att många flyktingar är krigsoffer med
psykoser som kräver stora vårdinsatser. Inte minst utanförskapet som gav ett
valdeltagande på under 50 %, i vissa valdistrikt, kräver fortsatt massiva
insatser om integrationssträvandena ska lyckas. Det är en nationell utmaning
att människor som tvingats lämna sina hemländer och fått en fristad i Sverige
också släpps in i samhällsgemenskapen och ges möjligheter att bidra till
samhällsbygget.

Öresundsregionen föds

I juli år 2000 öppnas Öresundsbron för trafik. Efter över hundra års
planering knyts nu Själland och Skåne samman. Förbindelsen är en starkt
bidragande orsak till den optimism som nu finns i regionen. Nu gäller det
för lokala och regionala aktörer att ta vara på möjligheterna. Företag,
organisationer, kommunerna och regionerna på bägge sidor sundet har ett
stort ansvar för att med egen kraft utveckla ekonomisk och annan
aktivitet över sundet.

Integrationen försvåras naturligtvis av att Öresundsregionen omfattar två
nationer och därmed har olika förutsättningar, lagar, regler och system.
Målsättningen måste vara att undanröja så många hinder som möjligt och
skapa kunskap om de skillnader som består. Barriärrapporten som framtagits
gemensamt mellan Sverige och Danmark redovisar många av de olikheter
som råder mellan länderna och liknande rapporter har tagits fram av
organisationer och myndigheter på bägge sidor sundet. Nu går arbetet in i en
fas som handlar om att försöka undanröja de kvarstående hindren. I det
arbetet är det viktigt att regionala företrädare av olika slag ges möjlighet att
följa arbetet. Därför bör en Öresundsdelegation inrättas med företrädare för
kommunen Region Skåne, lokala näringslivet, fackliga organisationer och
andra intressenter.

Fortsatta infrastruktursatsningar

För att fullt utnyttja Öresundsbrons möjligheter måste ett antal större
projekt fullföljas.

Citytunneln är en nyckel till kraftigt förbättrad regional kollektivtrafik.
Genom Citytunneln öppnas möjligheter till genomgående spårbunden
kollektivtrafik och många av Malmös stora inpendlingsarbetsplatser samt
Malmö högskola kommer att kunna nås från hela regionen på ett mycket
bättre sätt än idag. Bilpendlingen in till Malmö förväntas minska radikalt.

Citytunneln är en förutsättning för att miljön för tusentals boende längs
kontinentalbanan, där järnvägstrafiken i nuvarande situation förväntas gå,
ska bli acceptabel. Persontågstrafiken som står för den största numerären av
de ca 250 tågen per dygn kan flyttas över till Citytunneln.

Citytunnelprojektet arbetar nu med säkrast möjliga teknik för tunnelborr-
ningen och har på eget initiativ underställt projektet hårdast möjliga miljö-
prövning. Dessa nya förutsättningar har medfört ökade kostnader som
rimligtvis i huvudsak kan finansieras genom ett större utrymme för land-
anslutningsinvesteringar inom ramen för Öresundsbrons ekonomi i likhet
med vad som görs på den danska sidan med exempelvis Metron i
Köpenhamn.

Sturupspendeln, en spårbunden länk mellan Kastrup och Sturup, är en
viktig del i integrationen och samarbetet mellan flygplatserna. Det finns ett
stort behov av ett ca 8 km nytt spår som ansluter till den nyligen upprustade
och elektrifierade Malmö-Ystadbanan.

Fortsatt satsning på Malmö högskola

Högskolan i Malmö har byggts upp under en kort tid men har redan blivit
en viktig del i Malmös utveckling och en part i många
framtidssatsningar. Särskilt viktig är högskolans inriktning på att erbjuda
studier för invandrare - en viktig nyckel i integrationsarbetet.

Utbyggnaden måste fortsätta i hög takt. Andelen högskoleutbildade i
Malmö är på en alltför låg nivå, framför allt i jämförelse med andra stor-
stadsområden som Öresundsregionen ska konkurrera med. Förutom en
utbyggnad av utbildningskapaciteten måste också forskningsresurser styras
till Malmö högskola.

Boende och bostadsmässa

Bostadssituationen i Malmö präglas av att en tidigare numerär balans
mellan utbud och efterfrågan förbytts i en begynnande bostadsbrist. De
sociala och ekonomiska förhållandena för många hushåll innebär att
trångboddhet förekommer i vissa stadsdelar. Samtidigt ökar trycket på
bostadsmarknaden i takt med högskolans expansion och det förbättrade
arbetsmarknadsläget. En studie visar också att en viss inflyttning av
danskar kan förväntas när bron står klar. Omfattningen av danska
bosättare är osäker och avgörs delvis av hur regelsystemen kan
harmoniseras.

En uppkommande bostadsbrist kan bli en hämsko på den förväntade till-
växten. Därför är det viktigt att åtgärder vidtas på alla plan så att bostads-
byggandet kommer igång.

Malmö står värd för den första europeiska bostadsmässan, Bo 01, år 2001.
Bostadsbyggande och den ekologiska omställningen är starka områden för
svenskt kunnande som ska visas upp för en europeisk publik under Bo 01.
Det blir ett viktigt tillfälle för Malmö och Sverige att marknadsföra
Öresundsregionen internationellt.

Kulturens Malmö

Malmö är en oerhört rik kulturstad. Inte bara de framgångsrika kultur-
institutionerna utan också en bred amatörkultur, en kultur som berikats
av alla de etniska grupper som finns i Malmö, den spännande
galleriverksamheten och de kulturella högskoleutbildningarna bidrar till
att Malmö som kulturstad har ett internationellt namn.

Orsaken finns delvis att söka i att Malmö stad, trots mycket stora ekono-
miska svårigheter, satsar dubbelt så mycket på kulturen som kommuner i
genomsnitt.

Därför är de ekonomiska svårigheter som de stora kulturinstitutionerna,
framför allt Malmö Musikteater, lider av nödvändiga att åtgärda. Malmös
skattebetalare tar ett mycket stort ansvar för hela Skånes och Sveriges
kulturliv genom att bära stora delar av kostnaderna för dessa institutioner.
Musikteatern i Malmö har en mycket högre självfinansieringsgrad än andra
liknande institutioner men har ett mycket lågt statsbidrag. Statsbidragen till
kulturinstitutionerna i Skåne fördelas av Region Skåne och avtal har träffats
mellan Malmö stad och regionen om de långsiktiga åtagandena. Grund-
problemet kvarstår dock - i den påse med kulturanslag som Region Skåne får
att fördela är ingångsvärdet för Malmö Musikteater för lågt i förhållande till
andra likvärdiga scener.

Goda utsikter

Malmöregionen har goda chanser att utvecklas positivt de kommande
decennierna om de påbörjade strategiska satsningarna fullföljs och
förstärks. En medveten politik, som lyfter fram Malmö och
Öresundsregionen i internationella sammanhang som en av Sveriges
viktigaste tillväxtregioner, förstärker möjligheterna och ger
Malmöregionen möjlighet att bättre bidra till hela Sveriges tillväxt och
välfärd.

I samband med Sveriges ordförandeperiod i EU kan många arrangemang
och konferenser med fördel läggas i Malmö och en större del av framtida
internationella arrangemang kan med fördel lokaliseras till Malmö och
Öresundsregionen i syfte att bidra till marknadsföringen av regionen.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvecklingen i Malmö stad.

Stockholm den 5 oktober 1999

Leif Jakobsson (s)

Britt-Marie Lindkvist (s)

Hillevi Larsson (s)