Kunskapsanvändning vid stora projekt och reformer

Motion 2004/05:K343 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i regleringsbreven införa myndigheters skyldighet att söka och använda befintlig kunskap och forskningsresultat samt redovisa detta vid genomförande av stora projekt och reformer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i myndigheters regleringsbrev betona utvecklingen av kompetens för att kunna beställa och ta emot och nyttiggöra forskning.

Motivering

När reformer och stora projekt genomförs räknas i budgeten med att fel ska uppstå och misstag ska göras. Inom vissa områden kan det handla om stora summor som går till avhjälpandet av fel som uppstår p.g.a. bristande kunskap, otillräcklig kunskapsförmedling, bristande kvalitetssystem och vad som brukar gå under benämningen "den mänskliga faktorn".

För att ge ett exempel: SGI redovisar i en rapport "Utredning om geotekniska skadekostnader och behov av ökad geoteknisk kunskap 1996" som genomförts på uppdrag av regeringen att inom anläggnings- och byggnadsverksamhet uppgår skador orsakade av bristande hänsyn till geoteknik till uppemot 4 miljarder kronor årligen. Det är pengar som till stor del skulle kunna användas på ett bättre sätt genom ökad forskning, kunskapsförmedling och bättre utnyttjande av befintlig kunskap samt genom ökad samverkan mellan olika aktörer såsom geotekniker, tekniker, förtroendevalda och beslutsfattare.

När stora projekt och reformer ska genomföras erfordras kunskap i de olika leden. För ett byggprojekt kan det handla om fysisk planering, infrastruktur, byggnader, miljö men också om människornas, brukarnas, konsumenternas hanterande av förändring och hur de fungerar i den specifika miljö som projektet eller reformen avser. Det vore ett bättre sätt att använda pengarna om en viss procent av investeringar avsattes till forskning än till att reparera skador som kunde ha hindrats genom bättre upphandlingar och om befintlig kunskap använts och/eller om forskning getts medel att komma med svar och lösningar på problem.

Staten satsar stora summor pengar årligen på forskning, och enligt budgetpropositionen 2005 kommer forskningsanslagen att höjas med 2,3 miljarder på fyra år. Ett sätt att få ut mer av forskningssatsningen är att utöka nyttjandet av de forskningsresultat både grundforskning och tillämpad forskning ger. Det är inte bara forskning inom teknik och naturvetenskap som i exemplet ovan som skulle kunna utnyttjas bättre. Samhällsvetenskaplig forskning om sociala system och samhällets uppbyggnad, systembygge och om människans möte med dessa skulle troligtvis på motsvarande sätt kunna ge stora besparingar. I betänkandet "Försvarshögskolan - en översyn" (SOU 2004:58) talas om betydelsen av att utvärdera och redovisa nyttan med och användning av beställd forskning. Vi menar att detta bör gälla alla myndigheter och att det är speciellt viktigt vid genomförandet av stora projekt och reformer.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Förutom kunskapsutveckling och kunskapsförmedling är kvalitetssäkrande insatser viktiga för att tillvarata och använda befintlig kunskap. Det behövs att "verktyg" utvecklas. Det kan handla om certifierings- och auktoriseringsrutiner och om de kompetenskrav som ställs på sakkunniga under hela processen.

Strategier bör således utvecklas för att bättre utnyttja kunskap och forskning inom statliga myndigheter. Det behövs både stärkt kompetens hos myndigheter att beställa, ta emot och nyttiggöra kunskap och forskning och skyldighet att vid projektering och upphandling använda sig av befintlig kunskap och forskning. Myndigheterna ska också redovisa vilken forskning som har använts och hur dessa kunskaper har tillämpats.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 30 September 2004
Britt-Marie Danestig (v)
Lennart Gustavsson (v)	Camilla Sköld Jansson (v)
Anders Wiklund (v)