Kultur och tillväxt

Motion 1998/99:Kr228 av Inger Segelström och Ingemar Josefsson (s)

Varje nation är beroende av kultur. Inte minst är kulturen
relaterad till förutsättningar för kreativitet och social
utveckling inom nationen. Hur skall design, multimedier,
arkitektur, musik, scenkonst, mode m.m. stödjas i syfte att
främja tillväxt och öka arbetstillfällena?

Kulturhuvudstadsåret har visat på hur spännande kulturen kan bli om det
görs satsningar både på den etablerade kulturen men också på nya former
och åldersgrupper. Alla evenemang eller särskilda satsningar når inte ut till
en bredare allmänhet, men är viktiga för utvecklingen i samhället eller den
grupp den vänder sig till. Mer och mer tydligt framstår också kulturens
betydelse för ekonomisk tillväxt. Det gäller såväl i ett globalt perspektiv, där
information och upplevelser får andra möjligheter till spridning med
utvecklad informationsteknologi, som i ett nationellt perspektiv. Trots detta
har svensk forskning om och utvärdering av kulturpolitiken till stora delar
saknat en ekonomisk och näringslivsinriktad analys av kulturpolitiken. Den
kunskap som finns är ofta anekdotiskt baserad och diskuterar till exempel
den svenska musikens betydelse i exportsammanhang. Trots detta räknas
Sverige till en av världens stora musikexportörer tillsammans med USA,
Storbritannien m.fl. länder. Det handlar för Sveriges del om miljardbelopp i
nettointäkter. Kan svensk musik, med ytterligare stöd, bli lika viktig för
välfärden i Sverige som den brittiska musiken är för Storbritannien? Där är
musiken en av de stora exportbranscherna. Det ekonomiska tillskottet från
kulturnäringen är välkommet i statens budget, men avsaknaden av kunskap
tyder på att man inte förstått kulturområdets potential i detta avseende.

Det finns ingen samordnad politik för att stödja denna näring. Formellt sett
lyder den under många departement. Det finns dock många exempel på att
kulturområdet börjar betraktas som betydelsefullt även ur näringslivspolitisk
aspekt. Ett exempel är EU-kommissionens beräkningar som visar att det kan
bli två miljoner nya arbetstillfällen inom den audiovisuella sektorn de
närmaste åren. I flera av EU-länderna har man nu systematiskt börjat studera
hur man kan ge förutsättningar för tillväxt och nya arbeten genom en politik
som stödjer och underlättar för den befintliga kulturnäringen. Dessa studier
har ofta tagit sin början i en kartläggning, där man konstaterat att kultur-
näringen står för en mer positiv tillväxt än andra branscher. Den har i regel
genererat både relativt sett fler arbetstillfällen och större ekonomisk
omsättning. Storbritannien har tillsatt en nationell kommitté i syfte att
studera hur man genom politiska åtgärder kan öka den ekonomiska tillväxten
i kultur/upplevelseindustrin, som där benämns "den kreativa näringen".
Kommittén har även i uppgift att kartlägga denna bransch (film, musik,
litteratur etc.) och har vid denna kartläggning funnit att antalet anställda har
ökat med 30 % under de senaste åren, att jämföra med övriga branscher som
ligger kvar på oförändrat antal anställda. En motsvarande kommitté borde
tillsättas i Sverige. En kommitté bör få i uppdrag att ta fram en samlad
strategi för att ytterligare öka tillväxten och antalet arbetstillfällen inom
kulturnäringen och i och med detta se befintliga hinder och möjliga sätt att
stimulera tillväxten. Slutdokumentet från Unesco-konferensen om kultur-
politik (Stockholm 30 mars till 2 april) pekar bland annat på möjligheterna
att genom skattepolitiken ge utrymme för kulturnäringen att växa. Det kan
också handla om förändringar inom utbildningsområdet och IT-området.
Kommittén bör också kartlägga kulturnäringens ekonomiska värde och hur
det utvecklats under de senaste åren. Därtill bör kommittén göra en
utvärdering av hur nuvarande statlig politik påverkar och styr utvecklingen
inom kulturnäringen. En uppgift är naturligtvis att definiera kulturnäringen,
som dock bör ta sin ansats i att det skall vara aktiviteter som härstammar från
individens skapande, kunskaper och talang och som går att utveckla som
affärsdrivande verksamheter. Musik, mode, design, film, multimedier, teater
och arkitektur kan räknas dit.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det bör tillsättas en kulturkommitté.

Stockholm den 26 oktober 1998

Inger Segelström (s)

Ingemar Josefsson (s)