Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona
Motion 1990/91:Ju505 av Sven-Olof Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Justitieutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1991-01-25
- Bordläggning
- 1991-02-05
- Hänvisning
- 1991-02-06
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
I budgetpropositionen 1990/91:100 bilaga 4 föreslår justitieministern att kriminalvårdsanstalten i Karlskrona skall läggas ner. Detta föreslås ske i samband med att ett nytt häkte tas i bruk i Karlskrona i mitten eller senare delen av 1992.
Beskrivning av Karlskronaanstalten
Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona är i nuläget personaldimensionerad för 37 intagna och har vid flera tillfällen varit överbelagd. Utan ytterligare byggnation finns det på anstalten plats för utökning till 49 platser.
Antalet anställda uppgår vid nuvarande dimensionering till 35 personer. Därtill kommer 6 vikarier vilka kontinuerligt är sysselsatta.
Vid anstalten finns skola och verkstad. Därutöver sysselsätts ett mindre antal av de intagna med olika handräckningsarbeten. Skolan sysselsätter ca 40% av de intagna och bedriver undervisning på högstadie- och mellanstadienivå. För huvudsysselsättningen svarar verkstaden. Där förekommer olika monteringsarbeten vilka utförs som s.k. legoarbeten. Dessutom tillkommer ett drogprogram för 5--8 intagna i påverkanssyfte för aktiva drogmissbrukare.
Anstalten utnyttjas i dag för personer vilka har behov av närhet till sin frigivningsort men också som s.k. disciplinanstalt för intagna inom Malmöregionen. Det innebär att intagna som är rymningsbenägna, drogaktiva eller på annat sätt misskött sig på andra lokalanstalter placeras i Karlskrona. Anledningen är att anstalten bedöms som säkrare ur rymningssynpunkt och att personalen har lång och god erfarehet av att hantera denna typ av intagna. Härutöver kan tilläggas att Karlskronaanstalten också hanterar och administrerar intagna som dömts till utvisning.
En rad olika åtgärder har under de senaste åren vidtagits vid Karlskronaanstalten för att man skall kunna klara av de uppgifter som man blivit tilldelad. Som exempel på detta kan nämnas att samtliga bostadsfönster fått säkrare glas och att en stor del av anstaltens dörrar har förstärkts. Nya brand- och överfallslarm har också installerats. Olika förbättringsarbeten av cellernas inredning m m har vidtagits. Åtgärder har också vidtagits för att differentiera inom anstalten. Påverkansprogram avseende speciell behandling och motivationsarbete har införts och varje enskild vårdare har ansvar för 1--2 intagna under deras anstaltstid. Detta främst för att kunna motivera narkomaner att göra något åt sitt drogberoende.
Anstalten ligger således väl framme i den strukturförändring kriminalvården nu genomgår och där säkerhetstänkande, behandlingsprogram för missbrukare och kontaktmannaskap är ledstjärnor.
Skäl för fortsatt verksamhet vid Karlskronaanstalten
Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona tillhör Malmöregionen. Inom denna region finns i dag sju slutna anstalter varav Karlskrona är en. Vägledande för dagens kriminalvård är att den intagne skall ha närhet till sin frigivningsort. Det kan därför inte vara rimligt att ta bort den enda anstalten som finns i Blekinge län.
Ingenting tyder i dag på att platsbristen inom kriminalvården kommer att minska. Detta gäller i synnerhet den typ av slutna platser som finns i Karlskrona. En nedläggning av anstalten i Karlskrona innebär en faktisk minskning av antalet platser inom landets kriminalvård. Kriminalvårdsstyrelsen eller annan myndighet har inte visat hur dessa platser skall ersättas.
Dock föreslår kriminalvårdsstyrelsen att nedläggningen av kriminalvårdsanstalten i Härlanda skall kompenseras med 3 nya paviljoner om 20 platser vardera vid andra slutna anstalter i landet. Dessa föreslagna ersättningsplatser skall vara av säkerhetskaraktär som överstiger normala krav på slutna lokalanstalter. Detta kan innebära att den typ av intagna som nu finns på Karlskronaanstalten kommer att placeras vid dessa paviljonger. En sådan placering vore felaktig och då inte minst ur kriminalvårdssynpunkt.
Som framgår inte minst genom kriminalvårdsstyrelsens egen anslagsframställan till budgetpropositionen 1991/92 har där pekats ut andra anstalter vilka man anser borde komma i första hand vid en eventuell minskning av organisationen. I nämnda anslagsframställan framgår klart att man bedömer Karlskronaanstalten vara väl värd att ha kvar i organisationen. Vi finner det således anmärkningsvärt att man i budgetpropositionen därför valt att föreslå nedläggning av Karlskronaanstalten.
För framtiden finns intentionen att införa 2/3-tid för avtjänande av straff i stället för dagens 1/2-tid. Detta innebär i sig ytterligare behov av antalet platser. Längre verkställighetstider innebär rimligen längre anstaltsvistelser och därmed också ett ökat behov av antalet slutna lokalanstaltsplatser.
Tillkomsten av ett nytt häkte i Karlskrona kan ej heller motivera nedläggning av anstalten. Detta nya häkte har tillkommit för att få en bättre regionalt fungerande kriminalvård i konstellationen häkte--anstalt--frivård, visavi andra myndigheter som polisväsende och domstolar. En nedläggning av anstalten innebär således en fortsatt obalans.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avslå förslaget om nedläggning av kriminalvårdsanstalten i Karlskrona.
Sven-Olof Petersson (c)
Karl-Gösta Svenson (m)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avslå förslaget om nedläggning av kriminalvårdsanstalten i Karlskrona.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avslå förslaget om nedläggning av kriminalvårdsanstalten i Karlskrona.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.