Till innehåll på sidan

Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona

Motion 1990/91:Ju505 av Sven-Olof Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
1991-01-25
Bordläggning
1991-02-05
Hänvisning
1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

I budgetpropositionen 1990/91:100 bilaga 4 föreslår
justitieministern att kriminalvårdsanstalten i Karlskrona
skall läggas ner. Detta föreslås ske i samband med att ett
nytt häkte tas i bruk i Karlskrona i mitten eller senare delen
av 1992.
Beskrivning av Karlskronaanstalten
Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona är i nuläget
personaldimensionerad för 37 intagna och har vid flera
tillfällen varit överbelagd. Utan ytterligare byggnation finns
det på anstalten plats för utökning till 49 platser.
Antalet anställda uppgår vid nuvarande dimensionering
till 35 personer. Därtill kommer 6 vikarier vilka
kontinuerligt är sysselsatta.
Vid anstalten finns skola och verkstad. Därutöver
sysselsätts ett mindre antal av de intagna med olika
handräckningsarbeten. Skolan sysselsätter ca 40% av de
intagna och bedriver undervisning på högstadie- och
mellanstadienivå. För huvudsysselsättningen svarar
verkstaden. Där förekommer olika monteringsarbeten
vilka utförs som s.k. legoarbeten. Dessutom tillkommer ett
drogprogram för 5--8 intagna i påverkanssyfte för aktiva
drogmissbrukare.
Anstalten utnyttjas i dag för personer vilka har behov av
närhet till sin frigivningsort men också som s.k.
disciplinanstalt för intagna inom Malmöregionen. Det
innebär att intagna som är rymningsbenägna, drogaktiva
eller på annat sätt misskött sig på andra lokalanstalter
placeras i Karlskrona. Anledningen är att anstalten bedöms
som säkrare ur rymningssynpunkt och att personalen har
lång och god erfarehet av att hantera denna typ av intagna.
Härutöver kan tilläggas att Karlskronaanstalten också
hanterar och administrerar intagna som dömts till
utvisning.
En rad olika åtgärder har under de senaste åren vidtagits
vid Karlskronaanstalten för att man skall kunna klara av de
uppgifter som man blivit tilldelad. Som exempel på detta
kan nämnas att samtliga bostadsfönster fått säkrare glas och
att en stor del av anstaltens dörrar har förstärkts. Nya
brand- och överfallslarm har också installerats. Olika
förbättringsarbeten av cellernas inredning m m har
vidtagits. Åtgärder har också vidtagits för att differentiera
inom anstalten. Påverkansprogram avseende speciell
behandling och motivationsarbete har införts och varje
enskild vårdare har ansvar för 1--2 intagna under deras
anstaltstid. Detta främst för att kunna motivera
narkomaner att göra något åt sitt drogberoende.
Anstalten ligger således väl framme i den
strukturförändring kriminalvården nu genomgår och där
säkerhetstänkande, behandlingsprogram för missbrukare
och kontaktmannaskap är ledstjärnor.
Skäl för fortsatt verksamhet vid Karlskronaanstalten
Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona tillhör
Malmöregionen. Inom denna region finns i dag sju slutna
anstalter varav Karlskrona är en. Vägledande för dagens
kriminalvård är att den intagne skall ha närhet till sin
frigivningsort. Det kan därför inte vara rimligt att ta bort
den enda anstalten som finns i Blekinge län.
Ingenting tyder i dag på att platsbristen inom
kriminalvården kommer att minska. Detta gäller i
synnerhet den typ av slutna platser som finns i Karlskrona.
En nedläggning av anstalten i Karlskrona innebär en faktisk
minskning av antalet platser inom landets kriminalvård.
Kriminalvårdsstyrelsen eller annan myndighet har inte visat
hur dessa platser skall ersättas.
Dock föreslår kriminalvårdsstyrelsen att nedläggningen
av kriminalvårdsanstalten i Härlanda skall kompenseras
med 3 nya paviljoner om 20 platser vardera vid andra slutna
anstalter i landet. Dessa föreslagna ersättningsplatser skall
vara av säkerhetskaraktär som överstiger normala krav på
slutna lokalanstalter. Detta kan innebära att den typ av
intagna som nu finns på Karlskronaanstalten kommer att
placeras vid dessa paviljonger. En sådan placering vore
felaktig och då inte minst ur kriminalvårdssynpunkt.
Som framgår inte minst genom kriminalvårdsstyrelsens
egen anslagsframställan till budgetpropositionen 1991/92
har där pekats ut andra anstalter vilka man anser borde
komma i första hand vid en eventuell minskning av
organisationen. I nämnda anslagsframställan framgår klart
att man bedömer Karlskronaanstalten vara väl värd att ha
kvar i organisationen. Vi finner det således
anmärkningsvärt att man i budgetpropositionen därför valt
att föreslå nedläggning av Karlskronaanstalten.
För framtiden finns intentionen att införa 2/3-tid för
avtjänande av straff i stället för dagens 1/2-tid. Detta
innebär i sig ytterligare behov av antalet platser. Längre
verkställighetstider innebär rimligen längre anstaltsvistelser
och därmed också ett ökat behov av antalet slutna
lokalanstaltsplatser.
Tillkomsten av ett nytt häkte i Karlskrona kan ej heller
motivera nedläggning av anstalten. Detta nya häkte har
tillkommit för att få en bättre regionalt fungerande
kriminalvård i konstellationen häkte--anstalt--frivård,
visavi andra myndigheter som polisväsende och domstolar.
En nedläggning av anstalten innebär således en fortsatt
obalans.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avslå förslaget om
nedläggning av kriminalvårdsanstalten i Karlskrona.
Sven-Olof Petersson (c)
Karl-Gösta Svenson (m)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avslå förslaget om nedläggning av kriminalvårdsanstalten i Karlskrona.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avslå förslaget om nedläggning av kriminalvårdsanstalten i Karlskrona.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.