Integrationspolitik - mångfald och lika möjligheter

Motion 1998/99:Sf608 av Lennart Daléus (c)

Inledning och
sammanfattning

Sverige har under kort tid förvandlats från ett relativt
homogent land, till ett land med mångfald av olika kulturer,
religioner och etnicitet. Det mångkulturella samhället
existerar men har inte vunnit legitimitet och genomslag.
Centerpartiet vill i motionen peka på de möjligheter som ett
mångkulturellt samhälle ger och hur vi kan använda
dynamiken i detta men även uppmärksamma och motarbeta
de konflikter som kan uppstå. Många av de människor som
flytt till Sverige, speciellt under senare års
flyktinginvandring, möter stora hinder, bl.a. genom att de har
svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Det gör att
många människor inte känner sig delaktiga i det svenska
samhället.

Arbetslöshet leder till fattigdom för många av de nya svenskarna eftersom
de inte fått möjlighet att kvalificera sig till socialförsäkringssystemet.
Klyftorna mellan invandrade och infödda svenska växer. Centerpartiet ser
med allvar på det som sker. Vi vill skapa ett samhälle med lika möjligheter
för alla människor, oberoende av bakgrund. Vi vill att samhället ska och kan
utvecklas på en mångkulturell grund.

Centerpartiet eftersträvar ett samhälle med mångfald som tar tillvara alla
de livserfarenheter som landets invånare har och där en del av Sveriges
invånare har förvärvat delar av sin livserfarenhet utanför Sveriges gränser. I
det mångkulturella samhället är det inte främst den varierande etniska
bakgrunden, utan olika kulturer, religioner och språk som är avgörande. Ett
mångkulturellt samhälle bygger på respekt för varandra och att man lär av
varandra. Det är långt kvar innan Sverige nått den öppenhet och respekt som
krävs i ett i verklig mening mångkulturellt samhälle.

Medborgarskapet är viktigt för integrationen i det svenska samhället och
det ger möjlighet att verka i samhället på lika villkor som alla andra. Sverige
har en strikt syn på medborgarskapet, och många människor som lever i
Sverige idag har inte möjlighet att förvärva medborgarskap. Centerpartiet
förslår i motionen att Sverige ska ändra lagstiftningen i riktning mot en mer
tillåtande syn på dubbelt medborgarskap, och att statslösa barn som lever i
Sverige ska få möjlighet att förvärva medborgarskap.

Konsekvenser av den förda
politiken

Sverige har övergått från att föra en invandrarpolitik till att
istället ha en integrationspolitik. Skillnaden ligger i att den
senare riktar sig till hela samhället och omfattar alla som bor
i Sverige, oberoende av vilken bakgrund man har. Avsikten
med invandrarpolitiken var att omfatta dem som har
invandrat till Sverige. Den riktade sig i stor utsträckning till
invandrare som grupp och inte som enskilda individer med
olika bakgrund och förutsättningar. Det har bidragit till att
invandrarskap förknippats med "annorlundaskap".
Invandrarpolitiken, tillsammans med den särskilda
administration som byggts upp för att genomföra den, har
kommit att på ett olyckligt sätt förstärka en uppdelning av
befolkningen i "vi" och "dom". Den har medverkat till att
skapa ett utanförskap som många invandrare och deras barn
upplever i det svenska samhället. Integrationspolitiken ska
istället rikta sig till alla människor i Sverige, för att i verklig
mening bygga ett mångkulturellt samhälle. Ingen ska lämnas
utanför, alla ska vara berörda och delta i processen.

Alltför ofta har invandringspolitiken utgått från ett ovanifrånperspektiv,
där statsmakten och myndigheter utgått ifrån att lägga livet till rätta för
människor och att alla människor kan formas i samma mall. Förorts-
satsningar drivs i vissa fall med en iver om att åstadkomma något gott men
håller berörda personer utanför. För att integrationsarbetet ska åstadkomma
förändringar måste människor vara delaktiga och själva ta ansvar. Samhälls-
gemenskapen måste växa underifrån. Genom ett ökat lokalt inflytande med
aktiva medborgare som tar personligt ansvar för lokal omsorg och känner
samhällets förtroende kan segregationens avigsidor begränsas och ut-
vecklingen vändas.

Segregationen ökar

Segregation skapar främlingskap och misstro samt förstärker
ekonomiska och sociala problem. Segregationen mellan
olika familjer i skilda stadsmiljöer, mellan rika och fattiga,
mellan högutbildade och lågutbildade och mellan människor
boende i stad och på landsbygden är ett stort problem. Det
skapar myter och hindrar oss ofta från att se verkligheten ur
andras perspektiv och lära och förstå av dessa.

Under 90-talet har segregation mellan olika bostadsområden i de större
städerna blivit aktuell efter rapporter om att klyftorna ökar och att
arbetslöshet drabbat människor i vissa områden hårdare än i andra. Ofta är
det de s.k. miljonprogramsområdena som är hårt utsatta. I Storstads-
kommitténs betänkande (1998:25) beskrivs bl.a. att andelen personer med
låga inkomster i utsatta stadsdelar med mycket eller extremt låga inkomster
har ökat sedan i slutet av 1980-talet. I övriga stadsdelar kan man däremot
notera en utjämning av inkomsterna. Det innebär alltså en fördjupning av den
ekonomiska segregationen i storstäderna.

Arbetslösheten har drabbat ungdomar, ensamstående föräldrar och
invandrare hårdast. De är dessutom bara till ringa del, och ofta inte alls,
berättigade till ersättning från socialförsäkringarna. De har därmed halkat
efter andra grupper i den ekonomiska utvecklingen.

Marginaliseringen får andra konsekvenser, som bl.a. går att utläsa i för-
sämrad hälsa. Medellivslängden skiljer upp till 9 år från ett bostadsområde
till ett annat. Hälsan bland utrikes födda kvinnor har försämrats under senare
åroch medellivslängden i dessa grupper minskar.

Delade städer och segregerade områden är ett demokratiskt, ekonomiskt
och socialt problem som leder till etnisk segregation. Om man inte har
arbete, eller i sin vardag på annat sätt kommer i kontakt med det övriga
samhället, är det svårt att lära känna samhället, lära sig språket osv.
Människor som bor i utsatta områden riskerar att bli utestängda från sam-
hället och marginaliseras på ett sätt som Centerpartiet inte kan acceptera.

Valdeltagande

Europaparlamentsvalet hade lågt valdeltagande - en
katastrof för demokratin ansåg somliga debattörer. Vi vill
uppmärksamma det mycket låga och alltjämt sjunkande
valdeltagandet bland invandrade svenskar - särskilt
alarmerande är valdeltagandet bland dem som enbart har
rösträtt i kommunalvalet. I valet 1994 var valdeltagandet i
Rinkeby i Stockholm bara 53 procent till kommunvalet, i
årets val har valdeltagandet sjunkit ytterligare. Det är under
40 procent i vissa valdistrikt, trots extra insatser för att höja
valdeltagandet.

Om människor inte har förutsättningar att delta i den politiska dialogen
leder det till vanmakt och utanförskap som på sikt är ett hot mot det
demokratiska systemet. Segregation och maktlöshet leder till passivitet och
avståndstagande. Detta är en förklaring till det låga valdeltagandet bland de
nya svenskarna. Därför måste det politiska systemet och arbetssättet för-
ändras så att alla samhällsmedborgare ges större möjlighet att påverka och
vara delaktiga i beslutsfattandet. Vår utgångspunkt är att besluten ska fattas
nära eller av de som berörs av besluten. Decentralisering av makt bygger på
att fler beslut ska fattas av dem som är direkt berörda.

Centerpartiet ser med oro på det minskade valdeltagandet i utsatta
bostadsområden med mycket låg och extremt låg inkomst. Många utrikes
födda svenskar känner inte att de har möjlighet att påverka och därmed ökar
utanförskapet ytterligare. Vi anser att nyckeln till att bryta den negativa
spiralen är att ge makt, inflytande och ansvar till de boende i området.
Ansvar är förutsättningen för att uppnå delaktighet och integration. Därför
föreslår vi att det bör inledas försök med lokal självstyrelse i de utsatta
bostadsområdena. Det skulle utlösa den kraft och förmåga som finns hos de
enskilda människorna och dessutom bli en verklig utbildning i demokrati.
Detta bör ges regeringen till känna.

Utgångspunkter - Det
mångkulturella samhället

Alla människors lika värde och rättigheter är grunden för
Centerpartiets politik. Individens fri- och rättigheter får
endast inskränkas av andra människors lika fri- och rättighe-
ter. Det innebär att alla ska ha samma rättigheter och
skyldigheter i samhället och minoriteter ska i lag skyddas
mot diskriminering. Integrationsarbetet är en process som
förutsätter ömsesidig öppenhet och vilja till förändring.

Det är den enskilde individen som är utgångspunkten för Centerpartiets
människosyn. Den bygger på en respekt för individen, att människor har lika
rätt oavsett kön, etnisk tillhörighet, hudfärg, sexuell identitet eller religiös
övertygelse. Detta innebär t.ex. att samhället ska ge utrymme för olika
religiösa uppfattningar och kulturella skillnader. Samhället ska garantera
religionsfriheten.

Etnisk och kulturell mångfald förutsätter ömsesidig respekt och ställer krav
på att människor är trygga i närmiljön. Kulturer kan löpa parallellt och berika
varandra utan att någon känner sig hotad eller undanföst, men det finns en
risk att chauvinism och konflikt mellan grupper utvecklas om människor inte
är trygga i sin identitet och känner berättigande. Trygghet och självtillit gör
att man kan ta tillvara det positiva och avvisa negativa, intoleranta värden.

För Centerpartiet är pluralism och mångfald i samhället viktigt. Det,
tillsammans med det enskilda engagemanget, skapar en dynamisk utveckling
som är positiv. Homogena miljöer blir lätt intoleranta och stillastående.
Heterogena samhällen har däremot en förmåga att utvecklas och vara mer
kreativa. Många som invandrat till Sverige har ett berättigat behov av att
hitta en egen kombination av kulturella identiteter, precis som svenskar i
utlandet.

Delaktighet och inflytande

Demokratin som beslutsform bygger på människors
deltagande. Människor måste ha möjlighet och förmåga att ta
del av information och ge uttryck för sina åsikter. Den
representativa demokratin som metod används för att
omfatta de flesta människors uppfattningar i
beslutsprocessen. De förtroendevaldas ansvar är att se till
helheten och allmänintresset och stimulera till ett ständigt
samtal om demokratin. Ett demokratiskt beslutssystem kan
inte garantera att alla engagerar sig politiskt. Däremot ska
det demokratiska systemet garantera allas möjlighet att delta.

Det finns ett samband mellan att känna att man kan påverka i sin vardag
och viljan att vara delaktig i samhällets framtid. En nödvändig förutsättning
för att skapa delaktighet i samhället är att ge den enskilde individen
möjlighet att förverkliga sina egna drömmar. Människor bör ges makt över
sin egen tillvaro. Rätten att välja enskilda alternativ inom skola, barnomsorg
och sjukvård på samma ekonomiska villkor som de offentliga är en viktig del
i detta.

En viktig del i demokratin är möjligheten att påverka den politiska
agendan. De frågor som diskuteras påverkar och styr de politiska besluten.
Delaktighet i demokratin beror bl.a. på vilka frågor som behandlas. Om inte
minoriteters frågor diskuteras eller om det mångkulturella perspektivet
förträngs, speglar det en maktrelation som bygger på minoriteters utanför-
skap.

Lika möjlighet till information, både via de formella och informella
beslutsgångarna, är också en förutsättning för att vara delaktig i den
demokratiska processen. Människor har varierande förutsättningar att ta del
av systemet och de som har flyttat till Sverige har i detta sammanhang ett
handikapp, eftersom det tar tid att finna både de formella och informella
vägarna att påverka. Traditionella strukturer inom bl.a. de politiska partierna
gynnar personer som redan är etablerade. De demokratiska strukturerna är
inte tillräckligt öppna och tillmötesgående. Dörrarna till de politiska
beslutssystemen måste vara tydligt öppna också för dem som är inflyttade till
Sverige. Invandrarorganisationerna ska ha möjlighet att verka i samhället,
och förutom resultatstyrda stöd bör det finnas ett grundstöd till
organisationerna. Detta bör ges regeringen till känna.

Att utveckla den lokala kraften

Under senare år har byalagsrörelsen vuxit sig stark på
landsbygden. Lokala utvecklingsgrupper har bildats på
många mindre orter i landet. Människor har slutit sig
samman för att lösa gemensamma problem. Arbetssättet har
utvecklat det demokratiska inflytandet och det lokala
självbestämmandet. Ökat medborgerligt ansvarstagande för
gemensamma angelägenheter ger nya förutsättningar för
solidaritet människor emellan. Frånvaron av inflytande och
möjlighet att påverka gör att man försöker skaffa sig fastare
revir inom de områden som man har möjlighet att utöva
inflytande. De lokala utvecklingsgruppernas arbetssätt passar
bra i de stora städernas förorter.

Brukarinflytande i t.ex. skolan är ett sätt att öka medborgarnas inflytande
och medbestämmande i samhället. Genom att ge föräldrar och elever i lokala
styrelser rätten att vara med och fatta beslut i skolan får de ett reellt
medborgarinflytande som har stor betydelse för engagemanget i samhället.
Inom gymnasieskolan är det möjligt att ge eleverna egen majoritet i
styrelsen. Vi anser att utgångspunkten för den gemensamma verksamheten är
att brukarna ska ha ett direkt inflytande och ansvar över verksamheten. Det
bör skapas en ordning där vi gemensamt betalar insatserna men där ansvar
och beslut ligger direkt hos brukarna. Det kan gälla idrottsanläggningar,
fritidsgårdar, samlingslokaler och skola men även vård och omsorg. Detta
bör ges regeringen till känna.

Rätten att bli respekterad

Människor har olika behov och förutsättningar. Vi har olika
bakgrund och olika erfarenhet. Oberoende av detta ska vi ha
rätt att verka i samhället på lika grund. Det finns många
synliga och osynliga normer som måste förändras för att
detta ska bli verklighet.

Etnisk diskriminering - medveten eller omedveten - måste motverkas. I
många fall handlar det om att göra människor medvetna om att det
förekommer diskriminering, precis på samma sätt som jämställdhetsarbetet
har ägnat mycket tid åt att tydliggöra diskriminering på grund av kön. Den
etniska diskrimineringen kan förekomma var som helst, i olika grader, och
tar sig olika uttryck. För att motverka detta krävs ett genomgripande arbete,
inom alla områden och på både individ-, grupp- och samhällsnivån.

Det är viktigt att vara medveten om att varje människa har en stor
möjlighet att bidra till ett tryggt och demokratiskt samhälle. Det är i vardagen
våra värderingar formas. Varje vuxen har ett ansvar att bidra till barnens
demokratiska fostran. Om vi redan som barn får en grundläggande
övertygelse om alla människors lika rätt och värde, finns inte grogrunden där
för den som vill förvilla ungdomen. Var och en som känner sitt egna värde,
och som mötts av respekt som liten, kan lättare reda ut problem och
motgångar utan att behöva se ner på andra människor och utse syndabockar.
Föräldrar till ungdomar som fastnat i rasistiska och nazistiska gäng måste få
stöd så att de kan hjälpa ungdomarna att komma ur den dåliga miljön. Detta
bör ges regeringen till känna.

Det är ovärdigt vår demokrati när enskilda människor inte kan känna
trygghet, utan ständigt måste tänka på risken att angripas av någon rasist med
allt från dåliga skämt och trakasserier till hot eller misshandel.
Omgivningens tystnad är ytterligare en kränkning för den som utsätts för
förföljelse. Även vittnen som pekar ut de skyldiga har i flera fall utsatts för
hot och misshandel. Möjligheterna att skydda vittnen måste förstärkas och de
som utsätts för förföljelse och lidande måste få mycket kraftigare skadestånd
än hittills. Detta bör ges regeringen till känna.

Diskrimineringslagstiftningen bör skärpas. Centerpartiet anser att det
behövs en samlad lagstiftning som kan vara ett kraftfullt verktyg för
Diskrimineringsombudsmannen (DO), och vi avvisar särlösningar för
enskilda grupper. DO ska verka inom alla fält och vid all typ av
diskriminering oberoende av om den grundas på människors etnicitet, handi-
kapp, sexualitet, kön osv. Centerpartiet har, med anledning av propo-
sitionerna om Ny lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet 1997/98:177,
Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktions-
hinder 1997/98:179 och Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på
grund av sexuell läggning 1997/98:180, motionerat om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med en samlad lagstiftning. Vi vill också vidga
diskrimineringslagstiftningen till att omfatta hela livet och inte bara
arbetslivet. Detta bör ges regeringen till känna.

Statistik

Invandrarbegreppet är i statistiken ett ganska vitt begrepp
som omfattar många människor, i vissa fall även personer
som är födda här men med en förälder från annat land.
Invandrarbegreppet, som det nu används, underförstår en
grupp med gemensamma kännetecken och en samhörighet
skild från svenskar. I viss brottsstatistik utskiljs svenskar
födda av invandrade föräldrar och läggs samman med
personer som inte bor i Sverige utan grips vid gränsen och
häktas i Sverige p.g.a. till exempel narkotikabrott. Statistiken
ger därmed en missvisande bild. Regeringen bör göra en
översyn av all tillgänglig statistik, inom alla områden och
klarlägga bakgrunden och behovet av statistikuppgifterna.
Detta bör ges regeringen till känna.

Personer som har varit bosatta här under större delen av sitt liv betraktas
som invandrare trots att man upplever Sverige som sitt hemland. Ett exempel
på en bisarr och onödig markering finns på de nya körkorten där födelseland
anges. Regeringen måste i det europeiska samarbetet driva på för att få en
förändring till stånd. Detta bör ges regeringen till känna.

Även svenska medborgare, som är utrikes födda, betraktas som invandrare
och deras barn finns under begreppet andragenerationsinvandrare. Den nuva-
rande ordningen innebär att en del människor som lever och verkar i Sverige
inte känner att de tillhör det land de lever i. Det finns ingen anledning, som
vi ser det, att dela upp svenska folket i olika grupper beroende på vilket
ursprung de har. Begreppet invandrare bör användas mycket sparsamt.
Invandrare som fått svenskt medborgarskap ska enligt statistik m.m. anses
som svenskar.

Medborgarskap

Medborgarskapet är viktigt för integrationen i det svenska
samhället. Det ger möjlighet att verka i samhället på lika
villkor som alla andra, t.ex. att delta i de allmänna valen fullt
ut. Samtidigt har det ett känslomässigt och symboliskt värde
i form av tillhörighet och identitet. Informationen bör
förbättras och fler bör motiveras att söka medborgarskap. I
flera kommuner genomförs ceremonier för att fira de nya
svenska medborgarna, vilket höjer medborgarskapets status.

Många människor som lever i Sverige har inte möjlighet att förvärva
medborgarskap. Enligt 1950 års medborgarskapslag krävs att man kan styrka
sin identitet fullt ut för att kunna förvärva medborgarskap. Det leder till
problem för stora grupper av invandrare, framför allt för flyktingar och
personer som kommer från länder som saknar en fungerande statlig
administration. Oklar identitet är den vanligaste orsaken till avslag på
ansökningar om svenskt medborgarskap. Regeringen har nyligen lagt ett
förslag till riksdagen om att förändra lagstiftningen så att personer med oklar
identitet ska kunna beviljas medborgarskap efter åtta års vistelse i landet.
Centerpartiet anser att förslaget är bra.

I FN:s barnkonvention, artikel 7 stadgas att barn ska ha rätt att förvärva
medborgarskap. Svenskt medborgarskap förvärvas enligt härstamnings-
principen, men det är också möjligt att förvärva under vissa andra förut-
sättningar. Barn som föds i Sverige av utländska föräldrar får inte svenskt
medborgarskap från födelsen utan kan istället få samma medborgarskap som
föräldrarna. Om föräldrarna är statslösa saknar barnet medborgarskap.
Detsamma gäller om det land som föräldrarna är medborgare i tillämpar
territorialprincipen. Enligt Barnkommittén lever ca 4 000 statslösa barn i
Sverige (1996/97). Centerpartiet anser att alla barn ska ha rätt till ett
medborgarskap och att Sverige bör förändra lagstiftningen i denna riktning.
Detta bör ges regeringen till känna.

Sverige har en restriktiv hållning gentemot dubbla medborgarskap. Många
människor som lever i Sverige har därför ingen möjlighet att förvärva
svenskt medborgarskap på grund av att de inte kan avsäga sig sitt nuvarande
medborgarskap, enligt praxis som råder i födelselandet. Denna restriktiva
hållning tillämpas i Tyskland, Norge och Finland medan t.ex. Polen, Kanada,
Storbritannien tillåter dubbla medborgarskap. Den nuvarande svenska
hållningen har sin grund i det tyska synsättet om medborgarskapet och därför
är det intressant att notera att Tyskland är i färd med att förändra sin
lagstiftning och öppna för dubbla medborgarskap.

Det som anförs mot införandet av dubbelt medborgarskap är bland annat
rätten att rösta i flera länder - en principiellt viktig fråga men som i
praktiken
inte har någon större betydelse. Få av dem som får medborgarskap, om
reglerna förändras, kommer ha möjlighet eller intresse av att nyttja sin
rösträtt i två länder. Internationaliseringen motiverar en mer tillåtande syn på
dubbla medborgarskap.

Medborgarskapet har betydelse för identifikationen med det land man
lever i. Den situation som råder idag, med att många människor som lever i
Sverige inte har möjlighet att förvärva medborgarskap, är inte acceptabel.
Centerpartiet anser att lagstiftningen bör förändras i riktning mot en mer
tillåtande syn på dubbelt medborgarskap. Detta bör ges regeringen till känna.

Åtgärdsprogram

Arbete

Arbete är en central del av livet och tillgång till arbete ökar
också möjligheten att snabbare lära känna det svenska
samhället. Arbetskraftsinvandrarna tog snabbt del av det
svenska samhället och hade möjlighet att etablera sig med en
egen ekonomi. De skaffade sig ungefär lika goda
förutsättningar som ursprungliga svenskar. Under senare år
har flyktinginvandringen varit dominerande. Samtidigt har
Sverige haft en extrem lågkonjunktur med hög arbetslöshet.
Det bästa och effektivaste sättet att integrera sig i det
svenska samhället är via arbete. På arbetsplatsen lär man sig
hur samhället fungerar och får ett större och vidare
kontaktnät.

Många av dem som flytt till Sverige har hög utbildning, lång
arbetslivserfarenhet och kommer från kulturer med stark företagartradition.
Det är förödande på sikt både för den enskilde och samhället att människor
inte får möjlighet att bidra till sin egen försörjning. Det finns stor risk för
alienation och förlorad framtidstro.

Större samordning och samverkan lokalt skapar större effektivitet. För de
personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden är det extra viktigt att
samarbetet mellan arbetsförmedling, försäkringskassa och kommun fungerar
tillfredsställande. Centerpartiet delar uppfattningen att arbetsmarknads-
politiken i ökad utsträckning bör präglas av individualisering och flexibilitet,
och förutsättningarna för det är att hjälp med introduktion och praktik ges på
lokal nivå och inte genom centrala direktiv. På vissa orter i landet finns det
internationella arbetsförmedlingar för ekonomer, jurister, tekniker m.m. som
genom ett särskilt arbetssätt hjälper företag att få kontakt med personer som,
förutom akademisk utbildning, har flerkulturell kompetens.
Arbetsförmedlingarna bör få efterföljare på fler orter i landet. Detta bör ges
regeringen till känna.

Företagande

Företagande är en väg in i det svenska samhället. Det är
kanske den enda vägen till en egen försörjning och
oberoende av bidrag. Det har visat sig att invandrare startar
och driver företag i högre utsträckning än riksgenomsnittet.
Det är också så att många som invandrat till Sverige kommer
från miljöer med mycket starkare företagartraditioner än de
vi har i Sverige.

Regelverket kring att starta företag är omfattande. Det kan de flesta
nyföretagare vittna om. Dessutom krävs omfattande kunskaper om den
svenska administrationen och ett gediget tålamod för att klara driften inom
det regelverk som styr företagandet i Sverige. De flesta småföretagare
upplever ofta svårigheter att hitta rätt i den offentliga administrationen och
det är ju inte lättare om man inte behärskar svenska språket till fullo. Som
invandrare möts man ibland också med skepticism i kontakten med banker,
vilket gör det omöjligt att få låna pengar. Det handlar då om att vänner och
bekanta ställer upp med krediter. Trots dessa svårigheter, som invandrare
möter, startar invandrare företag i högre utsträckning än andra. Det borde
rimligen innebära att det finns en potential för ännu fler att bli företagare.

Av de invandrare som lyckats starta företag har den egna rörelsen för
många blivit ett kulturellt band med ursprungslandet. Det ger ett försprång
till nya marknader och främjar tillväxten i Sverige.

Företagsamhet kan uppmuntras genom utbildning, kontaktverksamhet med
företagarorganisationer, stimulanser och regelverk som underlättar att starta
och driva eget företag. Generella lösningar är att föredra. Ekonomiska
särlösningar för olika grupper av företagare bör undvikas. Däremot är det
angeläget att regelverk ses över för att förenkla för mindre företag och
nystartade företag. Företag som är etablerade i vissa branscher kan fungera
som mentorer för nystartade företagare i en liknande bransch. Här kan
handelskammare och andra företagarorganisationer ha en stimulerande och
samordnande funktion.

Vi har i en motion om näringspolitiken presenterat omfattande förslag till
förenklingar för företagen, och utöver förslagen i den motionen anser vi att
det bör införas byråkratilotsar så att det blir enklare att starta och driva
företag. Medborgarkontoren har tillkommit för att hjälpa och lotsa
privatpersoner i den kommunala byråkratin. En liknande modell kan prövas
för dem som vill starta och driva företag. Lotsen ska erbjudas alla och
kommer att ha en särskild betydelse för personer med annat språk än svenska
som modersmål. Lotsen ska, i normalfallet, vara den enda kontakten som
krävs med den statliga och kommunala byråkratin som samtidigt kan
upptäcka alla snåriga regler och som kan bli en erfarenhetsbank för att
åstadkomma förändring. En företagare ska ha möjlighet att ägna sin tid åt sitt
företag istället för krångliga blanketter. Det ska räcka med en kontaktperson
när man startar eget och driver eget. Detta bör ges regeringen till känna.

Invandrare har många gånger problem med att få låna pengar för att starta
eget eller för att expandera. Det är av avgörande betydelse att dessa
företagare inte behandlas annorlunda än andra. Tyvärr förekommer det allt
för ofta att beviljande av lån och starta-eget-bidrag nekas. En ambition bör
vara att öka andelen personer med invandrarbakgrund i de organ som
handhar företagsfrågor. Det gäller bankernas styrelser och personal, Almi
Företagspartner, riskkapitalbolag, länsstyrelsernas styrelser och personal etc.

Barnomsorg och skola

Integrationspolitiken ska inte syfta till att göra alla till
svenskar i traditionell mening utan ge människor samma
möjligheter oberoende av ursprung. Det är viktigt att
människor som lever i Sverige men har en annan kulturell
bakgrund än den traditionellt svenska har möjlighet att känna
trygghet i sitt eget ursprung.

Skolan och utbildningssystemet i sin helhet har en mycket stor betydelse i
ambitionen att skapa ett mångkulturellt samhälle. Skolan har vid sidan av en
kunskapsförmedlande roll en allt viktigare roll som opinionsbildare och
vägvisare. Frågor om människors lika rätt och värde och kulturella olikheter
ska inte undvikas. I skolan möts elever med olika bakgrund och kulturell
hemvist. Skolan har möjlighet att stärka barns och ungdomars förmåga att
naturligt umgås i en mångkulturell miljö där mångfalden blir en tillgång.

Skolan har ett ansvar att lyfta fram olika kulturer och ta in detta som en
tillgång i undervisningen. Skolan måste mer än tidigare också ta upp de
konflikter som kulturmötesfrågor kan ge upphov till. Först när dessa
konflikter tas upp kan fördomar och föreställningar bearbetas på ett kon-
struktivt sätt. Genom detta kan alla elever få ökad beredskap i att leva och
verka i ett alltmer internationaliserat samhälle.

Att få välja skola ska också vara en självklarhet för elever och föräldrar.
Centerpartiet är mycket kritiskt mot de försämringar som regeringen drivit
igenom vad gäller de fristående skolorna. Vi menar att de fristående skolor,
som godkänts av Skolverket, ska tillförsäkras en lägsta garanterad
ersättningsnivå ifråga om bidrag från kommunerna.

Ökad mångfald inom barnomsorgen ger förbättrade möjligheter för barn
och familjer i socialt utsatta stadsdelar. Om man ensidigt hänvisas till
kommunal heltidsomsorg är det många som i stället avstår från barnomsorg.
Deltidsförskolan har stor betydelse för många barn som inte kommer i
åtnjutande av heltidsomsorg. Centerpartiet vill understryka behovet av att
utveckla deltidsförskolan och den betydelse det har för barn i utsatta stads-
delar.

Barnomsorg ska organiseras utifrån barnens behov och föräldrarnas
önskemål. Föräldrarna ska fritt kunna välja den omsorgsform som passar bäst
för deras barn och familj. Centerpartiet har konsekvent arbetat för att föräld-
rar själva ska kunna bestämma vilken barnomsorgsform som passar deras
situation bäst. Vi har tagit avstånd från central planering och likriktning inom
barnomsorgen. Den ska istället präglas av valfrihet och mångfald. Det är
särskilt viktigt att minoritetsgrupper ges möjligheter att tillsammans verka
för att den egna kulturen och det egna språket lever vidare och blomstrar. Det
kan ske genom att man bygger upp egna institutioner, t.ex. förskolor och
skolor. Detta bör ges regeringen till känna.

Den socialdemokratiska regeringen fick stöd av riksdagens
vänstermajoritet för ett förslag att begränsa den fria etableringen inom
barnomsorgen. Det har på sina håll tyvärr försvårat möjligheten att starta
fristående barnomsorgsverksamhet. Barnomsorg byggd på etnisk eller
religiös grund kan vara ett sätt att ge barnen och deras föräldrar en möjlighet
att känna trygghet i sitt eget ursprung och på så sätt kunna ta steget in i det
svenska samhället. Centerpartiet återkommer med förslag om återinförande
av etableringsfriheten i en motion om familjepolitiken.

Barn kan behöva hjälp med läxläsning. Om föräldrar talar dålig svenska
kan det vara svårt att hjälpa barnen med detta. På sina håll i landet har det
byggts upp en frivilligorganisation runt skolan för att hjälpa barn med
läxläsning. Det bör byggas upp på fler håll.

Språkets betydelse

Kunskaper i svenska språket är av stor betydelse för
möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden och för att
integreras i det svenska samhället. Otillräckliga kunskaper i
svenska språket kan leda till utanförskap och brist på
förståelse för det som sker i samhället, och därmed ökar
risken för marginalisering. Även föräldraskapet kan
försvåras då barnen snabbt lär sig ett nytt språk.

Personer som talar bra svenska men med brytning möts ibland med en
avvaktande attityd från personer som har svenska som modersmål.
Förståelsen för att svenska kan talas på olika sätt är ännu inte etablerad i
Sverige. I flera andra länder har man övervunnit detta attitydproblem.

Svenska för invandrare, sfi

Kunskaper om språk, kultur, historia, lagar och regler är
avgörande för invandrarens möjligheter till arbete och
deltagande i samhällslivet. Avhoppen från sfi-undervisning
är tyvärr många.

Många elever i sfi-undervisningen har inte tillräcklig motivation för att
läsa svenska, eftersom förutsättningarna att få ett arbete upplevs som små.
Samtidigt är kunskaper i svenska språket en förutsättning för att kunna eta-
blera sig i det svenska samhället. Kraven i sfi-undervisningen måste därför
vara fordrande och det måste finnas tydliga tidsgränser.

Sfi-undervisningen bör anpassas till elevernas olika behov och förkunskap.
Undervisningen bör nivågrupperas efter studiebakgrund och intresse.
Arbetsplatspraktik och studier bör varvas och barnomsorg och undervisning
bör i möjligaste mån samlokaliseras. Undervisning och praktik bör pågå
under hela dagen och det bör ställas krav på motprestationer. Detta bör ges
regeringen till känna.

Modersmål

Språkkunskaper är en förutsättning för att klara av fortsatt
utbildning och för att komma in på arbetsmarknaden.
Modersmålet ger barnen möjlighet att behålla sitt språk och
få tillgång till den egna kulturen. Modersmålsundervisningen
(tidigare benämnd hemspråksundervisning) är ett led i den
pedagogiska processen där barnen genom att befästa sitt
modersmål lägger grund för vidare språkinlärning. Vid
bristfälliga kunskaper i svenska är modersmålet också ett
viktigt stöd för övriga ämnen. Läraren är ofta även en viktig
kontaktlänk mellan hem och skola.

Det finns anledning att se över formerna för modersmålsundervisning.
Större flexibilitet är eftersträvansvärd. För att öka valfriheten bör eleven få
en "modersmålscheck". Denna ska kunna lösas in hos godkänd utbild-
ningsanordnare. Det kan vara skolan som organiserar och står för
undervisningen eller t.ex. studieförbund, invandrarorganisationer etc. Kraven
på kvalitet måste dock säkerställas för att annan utbildningsanordnare ska ha
rätt att lösa in checken, ett sätt kan vara krav på behöriga lärare. Med detta
system ökas valfriheten för den enskilde och undervisningen kan även starta
tidigare än skolstart. För mindre språk där det inte går att uppfylla kraven på
fem elever innebär detta ökad möjlighet att få undervisning i modersmål.
Detta bör ges regeringen till känna.

Många invandrare är flerspråkiga och talar ett eller flera av världsspråken.
Trots det är den högre utbildningen helt stängd för dem i Sverige, om de inte
kan engelska. Det generella kravet på kunskaper i engelska bör inte luckras
upp, men det är olyckligt att invandrare med en kvalificerad utländsk
utbildning på grund av rigorösa krav på engelska hindras från komp-
letterande högskolestudier i vissa ämnen. Det bör därför göras en översyn om
det är möjligt att minska kravet på engelska i vissa fall. Detta bör ges
regeringen till känna.

Boende

Fördomar om förorterna

Människor lever och bor i förorterna. De flesta trivs och vill
inte flytta. Ändå har det officiella samhället svårt att inse att
människor finner sig väl tillrätta i dessa bostadsområden. Det
offentliga samtalet kretsar ofta, i nedvärderande ordalag, om
miljonprogramsområdenas yttre miljö utan tanke på att det är
människors hembygd det talas om. Utvecklingen av
förorterna måste ske i samarbete med de boende och i det
offentliga samtalet måste det klart framgå att det är
människors hembygd det handlar om.

Förorterna, speciellt de som har en etnisk och kulturell mångfald, har
förutsättningar som inte finns på andra håll. Det är helt klart att språklig och
kulturell mångfald är en tillgång i en allt mer internationaliserad värld. De
skiftande erfarenheterna måste tas tillvara och förutsättningarna finns.
Förorterna måste utvecklas i riktning mot att bli städer med en allomfattande
service.

Varierat bostadsutbud

Segregationen mellan olika bostadsområden är stor. Detta
gäller inte enbart i storstäderna utan i flertalet städer i
Sverige. Centerpartiet vill klarlägga att det inte i första hand
är ett etniskt utan ett socialt problem att människor inte möts
över gränserna. Vissa bostadsområden är starkt eftersatta i
fråga om underhåll och service trots att hyrorna har samma
nivåer som för lägenheter i andra, mer exklusiva
bostadsområden. Hyressättningen bör i högre grad spegla de
förhållanden som råder och därför sänkas i mindre exklusiva
områden. De kommunala bostadsbolagen har ett särskilt
ansvar för detta. Fastighetsägarna ska ha rimligt låga hyror
på affärslokaler så att privat affärsverksamhet har möjlighet
att växa fram. Självförvaltning av bostadshusen bör
stimuleras. Detta bör ges regeringen till känna.

Ett alltför ensidigt bostadsägande i utsatta bostadsområden bidrar till att
sänka standarden. De boende har ingen möjlighet att välja en annan
fastighetsvärd om de vill bo kvar i området. Fastighetsägandet bör spridas
och försäljning av enskilda bostäder till de boende stimuleras. Det ska vara
möjligt att göra en bostadskarriär inom samma område. Därför måste olika
upplåtelseformer finnas inom samma område. Bildandet av bostadsrätts-
föreningar bör stimuleras. Det krävs extra insatser för att stödja, hjälpa och
informera kring hur man bildar bostadsrättsföreningar. Detta bör ges
regeringen till känna.

Servicen i bostadsområden måste förbättras. Vissa områden saknar post,
apotek och bank. Eftersom det är ovanligt att man har ekonomiska
förutsättningar att äga bil, kan den vardagliga och självklara servicen vara
mycket svårtillgänglig. De statliga bolagen har ett särskilt ansvar att
upprätthålla och utveckla grundservicen i utsatta bostadsområden. Om
bostadsägandet tillåts bli mer varierat kommer också den privata servicen att
förbättras - men det går inte att avvakta förändringar i ägandet. Lokalt
utvecklingsarbete och förbättrad service behövs omgående i många
bostadsområden. Detta bör ges regeringen till känna.

Äldreomsorgen

Det finns ett ökat behov av flexibilitet och respekt för den
enskildes önskemål inom äldreomsorgen. Arbetssättet i
omsorgen kommer också att behöva påverkas av att en högre
andel människor med olika kulturell bakgrund är i behov av
hjälp. Människor med demens glömmer ofta de språk som de
tillägnat sig senare än barndomens modersmål, och trygghet
för dessa människor kan bara skapas om äldreboenden byggs
upp på språklig grund. Rekrytering av vårdpersonal med
olika kulturell bakgrund är viktigt för att öka kunskapen om
skillnader i synen på åldrande och död som finns i olika
kulturer. Begravningsväsendet ska vara tillmötesgående för
enskildas önskemål med hänsyn till detta. Detta bör ges
regeringen till känna.

Hjälp vid kulturkonflikter

Att flytta till Sverige från ett annat land med helt annan
kultur och tradition, annan syn på relationen mellan könen
och annan syn på familjelivet innebär stora påfrestningar för
familjerna. Invandrarkvinnor har blivit mördade eller svårt
misshandlade av nära släktingar p.g.a. av att föräldrarnas
seder och bruk från hemlandet konfronterats med flickornas
önskan att vara som en svensk tonåring. Föräldrarna känner
sig kränkta av flickans vilja att vara som andra tonåringar.
Invandrarfamiljer har ofta svårt att söka hjälp när problem
uppstår i familjerna. Projekt som syftar till att överbrygga
vardagliga kulturkonflikter efter flyttningen till ett annat land
bör stimuleras. Arbetet lyckas bäst om det leds av personer
som väl känner kulturen. Centerpartiet anser att regeringen
bör ta initiativ så att modellen sprids till andra områden i
Sverige. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokal självstyrelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till invandrarorganisationer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om brukarinflytande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till föräldrar med ungdomar som fastnat i rasistiska och
nazistiska miljöer,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skydd för vittnen,1

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en samlad och
heltäckande diskrimineringslagstiftning som också tar fasta på livet utanför
arbetslivet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statistiska uppgifter,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de nya körkorten,2

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet för medborgarskap för statslösa barn,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dubbelt medborgarskap,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsförmedlingarna, 3

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byråkratilotsar för företagare, 4

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minoriteters rätt att bygga upp egna skolor, 5

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sfi-undervisningen, 5

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om modersmålscheck, 5

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kravet på engelska vid vissa högre studier, 5

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om självförvaltning i bostadshus, 6

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett varierat utbud av upplåtelseformer, 6

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundservice i utsatta områden, 6

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om äldreomsorg, 7

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Kistamodellen.

Stockholm den 22 oktober 1998

Lennart Daléus (c)

Agne Hansson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Margareta Andersson (c)

Rolf Kenneryd (c)

1 Yrkande 5 hänvisat till JuU.

2 Yrkande 8 hänvisat till TU.

3 Yrkande 11 hänvisat till AU.

4 Yrkande 12 hänvisat till NU.

5 Yrkandena 13-16 hänvisade till UbU.

6 Yrkandena 17-19 hänvisade till BoU.

7 Yrkande 20 hänvisat till SoU.