i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 143 med förslag till förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960:391), m. m.

Motion 1972:1912 av herr Åsling m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1972:1912

12

Nr 1912

av herr Åsling m. fl.

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 143 med förslag till förordning
om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960:391), m. m.

Sverige har i avtalet med EEC preliminärt reserverat sig för möjligheten
att tillämpa prisutjämningsförfaranden för en rad livsmedelsindustriprodukter,
däribland flertalet bageriprodukter. Propositionen bygger på en
utredning som gjorts inom kommerskollegium rörande den framtida
utformningen av råvaruprisutjämningen på grund av avtalet med EEC. I
denna föreslås prisutjämning i form av rörliga importavgifter för att
kompensera råvaruprisskillnaderna mellan Sverige och utlandet. Prisskillnaden
skall motsvara det belopp som utgår vid intern prisutjämning, dvs.
vara lika med införselavgifterna för råvarorna men kunna jämkas när så
behövs för att få ett riktigt mått på den faktiska prisskillnaden.
Beträffande produktgruppen knäckebröd, flatbröd och annat matbröd
(ur tulltaxenummer 19.07) föreslås emellertid en maximering av prisutjämningsavgiften
till 12 % av varans värde för flatbröd och till 20 % av
värdet för övrigt bröd, vilket motsvarar nuvarande tull. Statens jordbruksnämnds
majoritet har reserverat sig mot kommerskollegiums förslag,
anser sig av principiella skäl inte kunna tillstyrka ett tak för de rörliga
avgifterna och menar att nämnden även beträffande matbröd bör ges
befogenhet att vid behov ta ut en avgift som motsvarar avgiftsbelastningen
på råvarorna.

De farhågor som framförts av företrädare för Grossistförbundet rörande
importavgifternas inverkan på konsumentpriset synes ej välgrundade.
Grossistförbundet har senare genom sin representant i statens jordbruksnämnd
även anslutit sig till jordbruksnämndens uppfattning att det är
föga troligt att en höjning av gränsskyddet för dessa produkter skall
resultera i en motsvarande höjning av prisnivån på de inhemska varorna.

Departementschefen har emellertid följt kommerskollegiums förslag,
och i propositionen föreslås sålunda att införselavgiften för bröd ur
tulltaxenummer 19.07 maximeras till 12 % av varans värde för flatbröd
och till 20 % av värdet för övrigt bröd.

En maximering av prisutjämningsavgiften på detta sätt skulle innebära
en favorisering av vissa importvaror till men för det svenska jordbruket
och den industri som tillverkar dessa produkter.

Sverige ligger i dag mer eller mindre öppet för import av matbröd.
Importvolymen har ökat kraftigt under senare år, och år 1968 importerades
1 192 ton mjukt matbröd, år 1971 2 412 ton. Importvärdet uppgick
1968 till två miljoner och 1971 till drygt fyra miljoner kronor. Importutvecklingen
gynnas av den omständigheten att nuvarande tull ej förmår
kompensera den inhemska råvaruprisfördyringen.

Mot. 1972:1912

13

Redan 1966 konstaterades vid en utredning inom jordbruksdepartementet
att tullskyddet för det mjuka matbrödets del var helt urholkat
och ibland t. o. m. negativt. Frånvaron av egentligt gränsskydd inbjuder
till ökad import, och eftersom den svenska brödkonsumtionen stagnerat
eller minskat får importutvecklingen omedelbara konsekvenser för den
inhemska tillverkningen. Bortsett från att importen verkar snedvridande
på konkurrensförhållandena i en bransch, som vi redan vet har bekymmer,
betyder detta minskad konsumtion av svenska råvaror, i första hand
spannmål, vilket är ägnat att ytterligare öka spannmålsöverskottet och
motverka våra ambitioner att undvika exportförluster.

Möjligheten att importera bröd stimulerar även intresset bland svenska
bagerier att förlägga tillverkning utomlands. Avståndet från våra nordiska
grannländer till betydelsefulla befolkningscentra i Sverige är så kort att
det inte innebär något egentligt hinder när det gäller hållbara matbrödstyper.
Även sysselsättningsaspekter kan läggas på prisutjämningsfrågan. I
och med att det är ekonomiskt fördelaktigt att legotillverka produkter
utom landet uppstår risk för att antalet sysselsättningstillfällen på sikt
minskar.

En fullständig och för alla produkter likartad prisutjämning innebär
inga nackdelar för den svenske konsumenten. Det importerade matbrödet
har som jordbruksnämnden framhållit ännu relativt begränsad volym, och
importavgiften kan därför inte påverka den allmänna brödprisnivån.

Efter departementsbehandlingen av prisutjämningsproblematiken har
frågan om den svenska livsmedelsindustrins villkor speciellt uppmärksammats
av massmedia till följd av de s. k. multinationella företagens
etablering i landet. Handelsministern har även förklarat att det finns
anledning att särskilt beakta den inhemska livsmedelsindustrins förhållanden.
Det synes rimligt att samhället även i frågor av till synes mer
begränsad räckvidd värnar om svensk industri. Den här berörda frågan
erbjuder en möjlighet att tillmötesgå dessa intressen utan ekonomiska
engagemang. Genom att ge samtliga bageriprodukter full kompensation
för råvaruprisfördyringen skulle den svenska bagerinäringen få möjlighet
att över hela sortimentet få konkurrera med utlandet på samma villkor.

Med hänvisning till vad som har anförts i motionen hemställer vi

att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1972:143 beslutar
att den föreslagna externa prisutjämningen på bröd ur
tulltaxenummer 19.07 skall utgå utan maximering av införselavgiften.

Stockholm den 28 november 1972

NILS G. ÅSLING (c)

SIGVARD LARSSON (fp)
i Umeå

TAGE MAGNUSSON (m)
i Borås