i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:181 med förslag om skatteregler för aktiefonder, m. m.

Motion 1974:2002 av fru af Ugglas m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1974:2002

10

Nr 2002

av fru af Ugglas m. fl.

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:181 med förslag om
skatteregler för aktiefonder, m. m.

Den föreslagna aktiefondslagen har till syfte att såvitt möjligt tillgodose
bl. a. spararnas krav på trygghet. Aktiefonderna riktar sig företrädesvis till
småsparare, vilka inte har möjlighet att själva etablera ett aktieinnehav med
tillfredsställande riskspridning men som önskar även med en begränsad
insats uppnå en sådan riskfördelning via en aktiefond. Lagstiftningen förutsätts
stärka aktiefondernas ställning i det allmänna medvetandet och därmed
också främja det sparande som kan vinnas på denna väg.

En förutsättning för att detta syfte skall uppnås är att skattereglerna för
aktiefonder inte missgynnar sparande i denna form jämfört med enskilt
aktieinnehav. Att undvika ett sådant missgynnande är en riktpunkt för
de föreslagna skattereglerna. Dessa regler kommer emellertid att medföra
en större skattebelastning för fondsparande än för sparande genom direkt
aktieinnehav. Detta är ägnat att motverka sparandet i fondandelar och därmed
över huvud den verksamhet som de nuvarande företagen på detta
område bedriver till tjänst för ett mycket betydande antal småsparare. Fonderna
har cirka 75 000 andelsägare med ett genomsnittligt andelsinnehav
till ett värde av cirka 4 000-5 000 kr.

Enligt propositionen skall aktiefond beskattas för realisationsvinst vid försäljning
av värdepapper helt i enlighet med gängse tillämpade regler för
realisationsvinstbeskattning. Departementschefen medger (s. 41) att detta
kan leda till viss merbeskattning i förhållande till enskilt sparande.

1 propositionen uttalas emellertid att en aktiefond kan förutsättas endast
i mindre utsträckning komma att träffas av realisationsvinstskatt p. g. a.
den möjlighet att kvitta realisationsvinst mot förluster som fonden tänkes
ha (s. 42). Erfarenheten visar emellertid att flera av de stora aktiefonderna
på den svenska marknaden i icke obetydlig utsträckning haft att skatta
för realisationsvinster. Det beror mycket på en slump huruvida kvittning
mellan vinster och förluster kan göras.

I den mån realisationsvinster i en aktiefond delas ut till delägarna får
fonden visserligen motsvarande avdrag, men den realisationsvinst som fonden
ej delar ut höjer andelarnas värde och kan i samma mån leda till realisationsvinstbeskattning
vid delägarnas avyttring av andelar eiler till minskat
förlustavdrag. I dylika fall uppkommer en dubbelbeskattning, vilken
strider mot den i propositionen uttalade principen att dubbelbeskattning
skall undvikas.

Mot. 1974:2002

11

Viktigast är dock att vid direkt innehav av aktier kan ägaren utan realisationsvinstbeskattning
göra omplaceringar inom ramen för bottenavdraget
om 500 kr. Frånvaron av ett dylikt grundavdrag för andelsägare medför
uppenbara nackdelar för denna sparform.

Med den föreslagna lagstiftningen omvandlas den skattepliktiga realisationsvinsten
hos en aktiefond vid utdelning till delägarna till en skattepliktig
kapitalinkomst hos andelsägaren. Härigenom kommer det extra avdraget
i inkomstslaget kapital att av andelsägaren få användas mot såväl den direkta
avkastningen på fondens medel som den skattepliktiga realisationsvinst som
uppkommer till följd av fondens omplaceringar. Då det extra avdraget inte
är avsett att tas i anspråk för även indirekt avkastning i form av realisationsvinster
kommer andelsägaren i en sämre skattemässig situation än
vid enskilt innehav av aktier.

I bilaga till denna motion anges närmare beräkningar, vilka visar effekterna
av propositionens förslag.

Vidare leder beskattningen hos fonden av realisationsvinster till en latent
skatteskuld, vars storlek ofta är omöjlig att fastställa. Detta försvårar beräkningen
av fondandelarnas värde vid varje tidpunkt och därmed en marknadsföring
efter de klara linjer som är önskvärda.

En lösning på de problem som sammanhänger med frånvaron av någon
motsvarighet till 500-kronorsavdraget kan ske på olika sätt. Ett sätt vore
att skattskyldigheten överförs från fonden till andelsägarna genom att andelsägaren
åläggs att ta upp sin del av realisationsvinsten i sin deklaration
men också ges rätt att därvid ta i anspråk sitt 500-kronorsavdrag. Det merarbete
som skulle uppstå vid deklarations- och taxeringsförfarandet behöver
inte bli alltför stort. En annan lösning vore att aktiefonder fick motsvarande
lägre beskattning av vinstema på femårsaktier. En tredje metod är att som
kompensation för frånvaron av ett sådant avdrag sänka skattesatsen för
aktiefonderna.

Vi är emellertid inte beredda att bestämt hävda vilken av dessa vägar
som bör användas för att lösa problemet. Uppenbart är emellertid att de
i propositionen föreslagna reglerna motverkar syftet att få en spridning av
ägandet till stånd. Det bör i stället ankomma på Kungl. Maj:t att framlägga
förslag härom. Detta bör kunna ske efter samråd med realisationsvinstkommittén,
som har att se över inkomstbeskattningen av realisationsvinst
vid icke yrkesmässig avyttring av fastigheter, värdepapper och annan
egendom, i synnerhet som departementschefen själv (s. 42) har anmärkt
att realisationsvinstbeskattningen kan komma att läggas om på denna
punkt.

Mot. 1974:2002

12

Med stöd av vad som anförts hemställs

att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag
till realisationsvinstbeskattning av aktiefonder som jämställer
skattesituationen för andelsägarna med den som råder för dem
som äger aktier direkt.

Stockholm den 26 november 1974

MARGARETHA AF UGGLAS (m)

ANDERS BJÖRCK (m) CARL-WILH. LOTHIGIUS (m)

i Nässjö

Mot. 1974:2002

13

Bilaga

Skattebelastningen vid sparande i aktiefond jämfört med enskilt aktiesparande
inot bakgrund av prop. 1974:181 ined förslag om skatteregler för aktiefonder.

Antag att en aktiefond utdelar 5 kr./andel, varav 1 kr. utgör realisationsvinst
från försäljning av 5-årsaktier.

Andelsägaren beskattas för inkomst av kapital med 5 kr.

Fall I. Schablonavdraget för inkomstkällan kapital inrymmer utdelningen från
aktiefonden.

Ingen dubbelbeskattning eller extrabelastning jämfört med enskilt aktiesparande
inträder p. g. a. att 500 kr.-avdraget vid försäljning av 5-årsaktier
ej kan utnyttjas. Detta fall förutsätter dock att, vid 7 96 bankränta, kapital
å bankkonto understiger ca 11 400 kr. för samtaxerade och ca 5 700 kr.
för ensamstående. Dessa belopp - eller snarare de väsentligt lägre belopp
som möjliggör att även aktiefondens utdelning inryms i schablonavdraget
- torde i flertalet fall få anses vara en lämplig likviditetsreserv, varför fall
I inte kan anses vara representativt. Detta gäller även efter en höjning av
schablonavdraget för kapitalinkomster.

Fall II. Schablonavdraget för inkomstkällan kapital inrymmer ej utdelningen
från aktiefonden.

Andelsägaren får full beskattning efter sin marginalskatt. Om denna är
60 96, blir behållningen 40 96 av erhållen utdelning från aktiefonden.

Den enskilde aktiespararen kan utnyttja 500 kr.-avdraget. Antag i övrigt
samma fördelning etc. mellan utdelning och realisationsvinst.

Utdelning 4:

./. skatt 60 96 2:40

Realisationsvinst

./. schablonavdraget 1:

Netto efter skatt 2:60

eller 52 96 av bruttointäkten jämfört med 40 96 för andelsägaren, som alltså
är i ett sämre läge.

Antag att aktiefonden reinvesterar realisationsvinster och erhållen utdelning.

Aktiefonden (indirekt andelsägarna) beskattas.

Fall lil. Utan hänsyn till realisationsvinstskatt vid framtida försäljning av andelsinnehavet.

Mot. 1974:2002

14

Utdelning

Realisationsvinst (5-årsaktier)

4:

1:

5:

2:75

2:25

./. skatt enl. prop. 55 96
Reinvesterad utdelning

Aktiefonden kan inte utnyttja 500 kr.-avdraget. Andelsägaren får behålla
45 96 av bruttointäkten jämfört med 52 96 om han enskilt sparat i aktier
(fall II).

Fall IV. Med hänsyn till realisationsvinstskatt vidframtida försäljning av andelsinnehavet.

Reinvesterad utdelning enligt fall III är 2:25 kr.

Antag liksom ovan att andelsägarens marginalskatt är 60 96. Vid försäljning
av andelsinnehavet har detta värde ökats med den reinvesterade
utdelningen, som alltså ingår i det värde eller den vinst på vilken realisationsvinstbeskattning
utgår.

a) Innehavstid 3-4 år.

Realisationsvinstskatten blir 60 96 av 50 96 av 2:25 kr. = 0:675 kr.

Av ursprungliga bruttointäkten 5 kr. återstår 1:58 kr. eller 31,6 96. Skattebelastningen
blir 68,4 96 jämfört med andelsägarens antagna marginalskatt
60 96.

b) Innehavstid 4-5 år.

Realisationsvinstskatten blir 60 96 av 25 96 av 2:25 kr. = 0:3375 kr.

Av ursprungliga bruttointäkten 5 kr. återstår 1:92 kr. eller 38,4 96. Skattebelastningen
blir 61,6 96, dvs. fortfarande överstigande marginalskatten.

c) Innehavstid överstigande 5 år.

Om 500 kr.-avdraget kan utnyttjas vid försäljning av andelsinnehavet,
som då ej får överstiga 5 000 kr. i marknadsvärde, uppstår ingen dubbelbeskattning.
Skattebelastningen blir 55 96 av bruttointäkten, men förutsättningen
härför är att andelsinnehavet avyttras. Då inträdeskostnaden i en
aktiefond i Sverige är ca 5 96 av andelsvärdet, är en omplacering betingad
av skatteskäl inte lönsam. Grundidén för en aktiefond är också den att
alla nödvändiga omplaceringar skall handhas inom fonden och ej av dess
andelsägare. Även i denna situation får därför andelsägaren en sämre ställning
än den enskilde aktiespararen. Antag att aktiefondens utdelning +
realisationsvinst före skatt är 4 96 av andelsvärdet. Efter skatt med 55 96
återstår 1,8 96 av andelsvärdet. Nyköpet av andelar kostar ca 5 96 av fondvärdet,
och detta fördelat på en 5-årsperiod betyder ca 1 96 per år. Nettot
av omplaceringen blir således obetydligt, ca 1 96 av fondvärdet eller 25 96
av bruttointäkten.

En enskild aktieägare skulle med här antagna förutsättningar få en nettobehållning
av 52 96 av bruttointäkten (48 96 beskattning), vilket närmare
visas under fall II.

.

■

GOTAB 74 8367 S Stockholm 1974