i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:166 med Förslag till ändringar i naturvårdslagen (1964:822) och skogsvårdslagen (1948:237), m. m.

Motion 1974:2010 av herr Sellgren

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1974:2010

11

Nr 2010

av herr Sellgren

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:166 med Förslag till
ändringar i naturvårdslagen (1964:822) och skogsvårdslagen
(1948:237), m. m.

1 proposition 1974:166 behandlas olika frågor som berör skogsbruket och
dess förhållande till andra intressen i samhället. De föreslagna ändringarna
i naturvårdslagen och skogsvårdslagen avses förbättra balansen mellan å
ena sidan samhällets krav på bevarande av en god naturmiljö och å andra
sidan samhällets och näringslivets behov av att på ett ekonomiskt sätt tillvarata
de naturresurser som skogen erbjuder.

Skogen är en av landets största naturtillgångar, vilken dessutom förnyas
genom återväxt. Skogsindustrin har stor betydelse för vårt land i fråga om
både ekonomi och sysselsättning. Närmare 25 % av exportinkomsterna utgörs
av skogsindustrins produkter. Det är därför angeläget att sådana förhållanden
skapas att betingelserna för återväxt och utnyttjande förbättras
utan att fördenskull andra för samhället som helhet och för enskilda och
grupper betydelsefulla intressen träds för när. Den balansgången kan ibland
vara svår.

En av de grupper som på ett påtagligt sätt berörs av hur skogsbruket
bedrivs är samerna. Stora trakthyggen och markberedningsmetoder som radikalt
förändrar naturmiljön kan utgöra för näringen livshotande ingrepp.
Frågan om markberedning har varit föremål för debatt i flera år. Genom
tilläggsdirektiv fick arbetsgruppen för utredning angående kalhyggen i uppdrag
att även studera markberedningsfrågorna. Redan under utredningens
arbete uttalade dåvarande jordbruksministern som sin mening att markberedning
inte får bedrivas så att den skadar rennäringen. Uttalandet skedde
i anslutning till tolkningen av 30 § rennäringslagen.

Arbetsgruppen uttalar som sin mening, vilket även återges i den föreliggande
propositionen, att hyggesplöjning, okritiskt använd, kan innebära
olägenheter för andra intressen, särskilt rennäringen. Den anser därför att
metoden bör begränsas till friska och fuktiga marker med utpräglat tjock
råhumus i extrema klimatlägen i Norrlands inland. Utredningsgruppen har
därmed gjort en ganska klar geografisk avgränsning av metodens användningsområde.
Någon sådan avgränsning anges inte i departementschefens
yttrande. Om markberedning genom hyggesplöjning över huvud taget skall
tillåtas, är det enligt min mening angeläget att användningsområdet klart
avgränsas såväl geografiskt och i fråga om typer av mark som med hänsyn
till rennäringens intressen. Jag hemställer att riksdagen ger Kungl. Majit
detta till känna.

Mot. 1974:2010

12

Frågan om samråd mellan skogsbrukets företrädare och samerna är omdiskuterad.
Även departementschefen anser att samrådsbestämmelserna
dock i praktiken torde ha tillämpats i liten utsträckning. Detta torde i särskilt
hög grad gälla i fråga om radikal markberedning. Hittillsvarande erfarenheter
visar på svårigheterna att skapa ett samrådsförfarande, som kan betraktas
som meningsfullt även för samerna. I samband med samernas landsmöten
har ofta framförts klagomål över att vid samråden, i de fall de blivit av,
de samiska företrädarna inte har haft reella möjligheter att hävda sina intressen.
Det framstår därför som angeläget att de bestämmelser som Kungl.
Majit eller av Kungl. Majit utsedd myndighet kommer att utfärda ger samerna
möjlighet att utöva det inflytande som de är berättigade till.

Enligt utredningsgruppens uppfattning bör skogsbruket satsa på att begränsa
användningen av hyggesplöjning genom utveckling av andra, mindre
påtagligt radikala markberedningsmetoder. Detta har enligt min mening
inte tillräckligt beaktats i propositionen. Även om hyggesplöjning verkställs
inom ett område som inte utgörs av egentligt renbetesområde, kan dock markens
beskaffenhet vara sådan att genom plöjningen naturmiljön för nästan
oöverskådlig tid radikalt förändras. Detta kan exempelvis ske där marken
är mycket stenbunden och stora stenblock rivs upp i samband med plöjningen.
Sådana kraftigt förändrade markområden finns redan i dag som
en följd av okritisk användning av hyggesplöjning. Det är därför angeläget
att även riksdagen som sin mening uttalar att markberedning med nuvarande
redskap för hyggesplöjning begränsas ytterst noga i avvaktan på att för naturmiljön
skonsammare metoder kommer fram.

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad
som i motionen anförs beträffande begränsning i användningen
av markberedning genom hyggesplöjning.

Stockholm den 28 november 1974

ROLF SELLGREN (fp)