Höganäs Museum

Motion 2007/08:Kr278 av Tina Acketoft (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Höganäs Museum ett nationellt uppdrag.

Motivering

Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett Höganäskrus i en svångrem om halsen. Hemsöborna, August Strindberg.

Kullabygden är känd för sin keramiktradition, vilken starkt har präglat bygden. Redan 1825 startades tegelbruk i Höganäs, och fem år senare startades den första kärlfabriken för tillverkning av blyglaserade föremål. Det berömda Höganäskruset var fött. År 1856 anställdes den första designern, Ferdinand Ring, varpå föremålen hade gått från enbart bruksföremål och en ny konstgren hade utvecklats.

Kullabygden kännetecknas ännu i dag till stor del av keramiken, i form av en både storskalig fabriksproduktion och livaktig konstnärlig verksamhet. Än idag förs tillverkningen av Höganäskrusen vidare, och bygden är en känd turistmagnet med besökare från Sverige såväl som från utlandet.

År 1924 lade modellören Albin Hamberg vid Höganäsbolaget fram ett förslag om att bilda ett hantverks- och bygdemuseum i Höganäs. Ett år senare upplät Höganäsbolaget lokaler, och de första föremålen i museets samlingar blev en maltkvarn och Höganäs kyrkas gamla klämtare. Sedan dess har museet samlat ett unikt antal föremål av hög kvalitet i lera och keramik, av såväl bruksföremål som verk av ett stort antal av de mest kända nordiska konsthantverkarna. Kontinuerliga donationer och inköp gör att museet anses vara ett av de mest kompletta vad gäller ler- och keramikgods. Man har också en unik samlad kompetens på området. Exempel ur brukssamlingen är Höganäsbolagets saltglaserade gods, Andersson & Johansson (A & J, sedermera Höganäs Keramik) samlade verk med allt från serier av handdrejade bruksföremål från 1930-talet till dagens moderna produkter. Exempel på historisk kända konsthantverkare som är representerade är Åke Holm, med en unik samling konstverk, Ferdinand Ring, Helmer Osslund, Albin Hamberg, Edgar Böckerman och Patrick Nordström (även kallad Stengodsets fader i Norden).

Keramikens historia lever i mycket genom Höganäs Museum. Förutom de unika samlingarna skildras allt från gruvdriften med ler- och kolbrytning till en fantastisk kunskap om keramikens historia. Resursbrist i såväl mantimmar som utrymme gör att endast en liten del av föremålen idag kan visas. Höganäs museum har en viktig plats som en väktare av denna unika form av konsthantverk och bruksföremål. För att kunna fylla den rollen måste resurser tillsättas för att utveckla och dokumentera samlingarna. Framför allt allmänheten men också forskare, formgivare och studenter ska ha tillgång till samlingen, nu och i framtiden.

I dag drivs museet lokalt, sedan 1997 som en fristående stiftelse med ett blygsamt kommunalt bidrag och i huvudsak ideellt arbete. För att kunna utvecklas till landets enda kompletta museum om keramik bör museet ges ett nationellt uppdrag. Frågan rör inte bara Höganäs Museum utan har också en stor principiell betydelse. Det handlar om kulturpolitik i stort. Ett museum med detta unika innehåll är inte bara av lokalt intresse. Utbildnings- och Kulturdepartementen borde därför utreda och lämna förslag till hur Höganäs Museum ska få förutsättningar att leva vidare och utvecklas som nationellt museum.

Stockholm den 1 oktober 2007

Tina Acketoft (fp)