Hästavel och hästsport, m.m.

Motion 1989/90:Jo217 av Stina Eliasson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo217

av Stina Eliasson m.fl. (c)
Hästavel och hästsport, m.m.

Hästen har stor och ökande ekonomisk och social betydelse. Intresset för
användande av hästen i arbetet på landsbygden ökar. Framför allt gäller
detta i skogen. T.o.m. de stora skogsbolagen har en del hästkörare idag.
Många skogsägare vill ha timret utkört med häst eftersom det är betydligt
skonsammare för miljön. Hästskogsbruket har en ökande nisch i ett mer
ekologiskt och småskaligt lantbruk. Dock bör detta effektiviseras genom
ökade utbildningsresurser.

På Wångens hingstuppfödningsanstalt i Jämtland bedrivs för närvarande
följande utbildningar: Två åttaveckors kurser för skogskörare, två tioveckors
kurser i hästskötsel och en 40 veckor lång instruktörskurs i hästkörning,
m.m. Erfarenheterna av den utbildning som för närvarande bedrivs på
Wångens hingstuppfödningsanstalt är goda.

Hästen får fr.o.m. hösten 1990 en given plats i den nya naturbrukslinjen
som innebär en breddad landsbygdsutbildning men också fler special- och
påbyggnadskurser. Grundutbildningen är därmed säkrad.

Det råder dock stor brist på lärare och instruktörer. Därför bör
instruktörsutbildningen utvidgas och föras upp på hög skolenivå. För att
bättre kunna möta efterfrågan på hästskötarutbildning behöver Wången snarast
kompletteras med en nybyggnad, inrymmande rid- och körhall. Till
detta behövs särskilda resurser.

Hästaveln

Kallbloden omfattar inte bara arbetshästar utan också ponnies som har sin
stora betydelse ur fritidssynpunkt.

Det är av största vikt att slå vakt om avel och uppfödning även på detta
område så att raserna bibehålies.

Hästaveln har aldrig varit särskilt lönande. Det är det stora intresset som
bär upp verksamheten och med ett rätt inriktat stöd skulle utvecklingen
kunna förbättras avsevärt.

Man kan säga att en häst kostar ca 5 000 kr. innan den är född och sedan
ca 10 000 kr. per år innan den kan användas som treåring. En treåring är
inte färdig som s.k. skolhäst utan det tillkommer mycket skolningsarbete och
mycken arbetstid går åt till detta. Totalt kan man räkna med att en häst totalt
kostar minst 50000- 60000 kr. innan den är färdig som skolhäst. Förr försökte
man stödja hästaveln genom att varje sto som skulle ha sitt första föl
och då stambokföras fick 125 kr. vilket i dag skulle betyda minst 1 500 kr. De
bästa stona fick också frisedel från betäckningsavgiften. Nu kostar det ca 200

kr. att stambokföra; därtill kommer betäckningsavgift och premieringskostnader.
Många ston betäcks inte alls av kostnadsskäl. Detta är negativt för
landet eftersom det råder brist på hästar och vi tvingas importera och eftersom
hästarna gör stora landskapsvårdande insatser och bidrar till åkerarealens
användning. Hästen har en stor betydelse för landsbygdsutvecklingen
vilket särskilt bör uppmärksammas.

Enligt vår mening är det viktigt att stödja uppfödarna direkt så att det gagnar
aveln. Vi anser att ett bidrag på 1 000 kr. till varje sto som stambokförs
bör utgå.

Hästarnas hållbarhet

Bl.a. Flyingestiftelsen har påpekat att ridhästarnas medellivslängd halverats
de senaste 30 åren vilket är ett allvarligt problem. Orsakerna kan vara
många; miljön i stallar och ridskolor samt själva hanteringen av hästarna.
Forskning inom detta område är därför av största vikt. Utbildningen av ridlärare
och instruktörer bör förbättras. Det finns dock traditionellt ett betydande
kunnande om hur hästarnas långsiktiga förmåga bäst ska tillvaratas.
Det är nödvändigt att ta vara på denna kompetens vid utbildning av lärare
och instruktörer.

Premieringsverksamheten

För att kunna bibehålla Sveriges rykte som en förstklassig hästproducent är
det av största vikt att premieringsverksamheten håller högsta klass och att
kompetenta människor kan rekryteras. I dag gäller att dessa får arbeta
ideellt för att få nödvändig kompetens och erfarenhet. Här gäller det alltså
att ta ledigt från arbetet för att kunna närvara på premieringar tillsammans
med en erfaren premieringsförrättare. Eftersom det är fråga om upprepade
tillfällen är detta en omöjlighet för många utan ersättning.

Urvalet för rekrytering begränsas därför. Ett stöd till premieringsaspiranter
vore därför av största betydelse, liksom till utbildning av premieringsförrättare.

Det är av största vikt att den utredning, som pågår i jordbruksdepartementet,
beaktar dessa frågor och att förslag snarast föreläggs riksdagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vaktslående om kallblodsraserna och ökad utbildning
för användning av hästar i skogsbruket och ökad utbildning för
hästskötarinstruktörer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda medel för rid- och körhall vid Wångens
hingstuppfödningsanstalt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till hästaveln,

Mot. 1989/90
Jo217

8

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90
tionen anförts om utbildningsstöd till premieringsverksamheten. Jo217

Stockholm den 23 januari 1990
Stina Eliasson (c)

Marianne Andersson (c)

Kjell Ericsson (c)

9