Hästavel, m.m.

Motion 1988/89:Jo252 av Stina Eliasson och Marianne Andersson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo252

av Stina Eliasson och Marianne Andersson (båda c)
Hästavel, m.m.

Hästen har stor och ökande ekonomisk och social betydelse. Intresset för
användande av hästen i arbetet på landsbygden ökar. Framför allt gäller
detta i skogen. T.o.m. de stora skogsbolagen har en del hästkörare idag.
Många skogsägare vill ha timret utkört med häst eftersom det är betydligt
skonsammare för miljön. Hästskogsbruket har en ökande nisch i ett mer
ekologiskt och småskaligt lantbruk. Dock bör detta effektiviseras genom
ökade utbildningsresurser. På Wångens hingstuppfödningsanstalt i Jämtland
bedrivs f.n. följande utbildningar: Två åttaveckors kurser för skogskörare,
två tioveckors kurser i hästskötsel och en 40 veckor lång instruktörskurs i
hästkörning, m.m. Erfarenheterna av den utbildning som f.n. bedrivs på
Wångens hingstuppfödningsanstalt är goda. Hästen bör ha en given plats i
den nya naturbrukslinjen som innebär en breddad landsbygdsutbildning,
men också fler special- och påbyggnadskurser bör komma till stånd.
Kallbloden omfattar ju inte bara arbetshästar utan också ponnier som har sin
stora betydelse ur fritidssynpunkt.

Det är av största vikt att slå vakt om avel och uppfödning även på detta
område så att raserna bibehålles.

Hästaveln

Hästaveln har aldrig varit särskilt lönande. Det är det stora intresset som bär
upp verksamheten och med ett rätt inriktat stöd skulle utvecklingen kunna
förbättras avsevärt.

Man kan säga att en häst kostar 2 000 kr. innan den är född och sedan
8 00010 000 kr. per år innan den kan användas som treåring. En treåring är
inte färdig som s.k. skolhäst utan det tillkommer mycket skolningsarbete och
mycken arbetstid går åt till detta. Totalt kan man räkna med att en häst totalt
kostar minst 50 00060 000 kr. innan den är färdig som skolhäst. Förr
försökte man stödja hästaveln genom att varje sto som skulle ha sitt första föl
och då stambokföras fick 125 kr. vilket idag skulle betyda minst 1 000 kr. De
bästa stona fick också frisedel från betäckningsavgiften. Nu kostar det ca 200
kr. att stambokföra; därtill kommer betäckningsavgift och premieringskostnader.
Många ston betäcks inte alls av kostnadsskäl. Detta är negativt för
landet eftersom det råder brist på hästar och vi tvingas importera och
eftersom hästarna gör stora landskapsvårdande insatser och bidrar till
åkerarealens användning. Hästen har en stor betydelse för landsbygdsutvecklingen
vilket särskilt bör uppmärksammas.

Enligt vår mening är det viktigt att stödja uppfödarna direkt så att det
gagnar aveln. Vi anser att ett bidrag på 1000 kr. till varje sto som stambokförs
bör utgå.

Hästarnas hållbarhet

Bl.a. Flyingestiftelsen har påpekat att ridhästarnas medellivslängd halverats
de senaste 30 åren vilket är ett allvarligt problem. Orsakerna kan vara
många; miljön i stallar och ridskolor samt själva hanteringen av hästarna.
Forskning inom detta område är därför av största vikt. Utbildningen av
ridlärare och instruktörer bör förbättras. Det finns dock traditionellt ett
betydande kunnande om hur hästarnas långsiktiga förmåga bäst ska tillvaratas.
Det är nödvändigt att ta vara på denna kompetens vid utbildning av
lärare och instruktörer.

Premieringsverksamheten

För att kunna bibehålla Sveriges rykte som en förstklassig hästproducent är
det av största vikt att premieringsverksamheten håller högsta klass och att
kompetenta människor kan rekryteras. Idag gäller att dessa får arbeta ideellt
för att få nödvändig kompetens och erfarenhet. Här gäller det alltså att ta
ledigt från arbetet för att kunna närvara på premieringar tillsammans med en
erfaren premieringsförrättare. Eftersom det är fråga om upprepade tillfällen
är detta en omöjlighet för många utan ersättning.

Urvalet för rekrytering begränsas därför. Ett stöd till premieringsaspiranter
vore därför av största betydelse, liksom till utbildning av premieringsförrättare.

Det är av största vikt att den utredning, som pågår i jordbruksdepartementet,
beaktar dessa frågor och att förslag snarast föreläggs riksdagen.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vaktslående av kallblodsrasema och ökad
utbildning för användning av hästar i skogsbruket och ökad utbildning
för hästskötarinstruktörer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat stöd till hästaveln,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningsstöd till premieringsverksamheten.

Stockholm den 25 januari 1989

Stina Eliasson (c) Marianne Andersson (c)

Mot. 1988/89
Jo252

10