Glesbygdsutveckling genom bättre villkor för besöksnäringen

Motion 2005/06:N283 av Patrik Norinder (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om företagsklimatet för besöksnäringen i glesbygden.

Motivering

Sveriges glesbygd utarmas alltmer. Fler flyttar till storstäderna för att hitta jobb och kunna bosätta sig. Stockholms, Göteborgs och Malmös befolkning har under den senaste tioårsperioden ökat med mellan 7 och 10 procent. Samtidigt har befolkningen i många regioner minskat med upp emot 6 procent sedan 1995. I Gävleborgs län har befolkningen minskat med 4 procent under denna period. För att minska urbaniseringstrenden måste landsbygden och glesbygden erbjuda fler arbetstillfällen.

Sveriges har en unik natur och det finns ett brett utbud av sevärdheter. Den svenska glesbygden har med andra ord goda möjligheter att locka turister, såväl inhemska som utländska. Det krävs emellertid goda och välutvecklade kommunikationsmöjligheter för att turisterna skall kunna nå ut i glesbygden. Men med rätt förutsättningar finns det möjlighet att skapa spännande aktiviteter och erbjuda lockande upplevelser för turister.

Besöksnäringen är en arbetskraftsintensiv industri som kan erbjuda människor en möjlighet att bo och verka i sin hemort. Näringen består främst av småföretagare och präglas av en entreprenörsanda. Utöver att skapa arbetstillfällen bidrar turismen till att bredda utbudet av kultur och nöjesaktiviteter. En turistort skiljer sig väsentligt vad gäller infrastruktur och servicestruktur från orter som saknar turism.

För att fler arbetstillfällen ska skapas i glesbygden måste villkoren för småföretagare förbättras. Företagen måste erbjudas ett gynnsamt företagsklimat med villkor som möjliggör att tjänster kan erbjudas till internationellt konkurrenskraftiga priser.

• Den svenska restaurangmomsen på 25 procent är mycket hög jämfört med övriga Europa, vilket är en stor konkurrensnackdel.

• Omfattande regelverk och höga tillsynsavgifter gör det svårt för en entreprenör att öppna en hotell- eller restaurangverksamhet.

• För den som redan har sin verksamhet gör höga arbetsgivaravgifter det svårt att anställa fler.

• Lönsamheten, och därmed möjligheten att anställa, pressas också av en hög energiskatt. Ett hotell- och restaurangföretag betalar i dag samma elskatt som hushållen (25,7 öre/kWh) medan ett företag i tillverkningsindustrin betalar elskatt enligt EU:s miniminivå (0,5 öre/kWh).

Besöksnäringen är en basnäring med stor potential att skapa sysselsättning åt fler. Glesbygdens fortsatta utveckling är beroende av att det skapas incitament för dem som redan har, eller vill starta småföretag. För att ta till vara potentialen i besöksnäringen krävs en genomgripande översyn av hur skattesystemet är upplagt för branschens företagare. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 28 september 2005

Patrik Norinder (m)