Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1983/84,

Motion 1982/83:2427 Margareta Persson och Gerd Engman

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

11

Motion

1982/83:2427

Margareta Persson och Gerd Engman

Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1983/84,
m. m. (kompletteringsproposition) (prop. 1982/83:150)

I regeringens kompletteringsproposition föreslås att 300 milj. kr. avsätts
för att tidigarelägga arbetstillfällen i kommuner och landsting. Man beräknar
att det kommer att ge 4 000 arbetstillfällen. I propositionen sägs också att vid
länsarbetsnämndernas prövning av aktuella arbeten skall prioritet ges åt
arbetsuppgifter som ligger inom områdena öppen psykiatrisk vård, äldreoch
handikappomsorg samt barnomsorg.

Många kommuner och landsting har i dag svårt att genomföra tidigare
planlagda investeringar på grund av det finansiella läget. Risken för att
kommuner och landsting satsar på vårdformer som inte kräver några
investeringar i nybyggnation torde därför vara uppenbar. Det kan exempelvis
innebära att kommuner som tidigare fastställt en utbyggnadsplan för
barnomsorgen i form av ett visst antal daghemsplatser, men som av
ekonomiska skäl tvingats skjuta på utbyggnaden, nu lägger om sina planer
och i stället anställer dagbarnvårdare. Regeringens förslag - om inga
ytterligare markeringar görs - kan alltså få till följd att kommuner anställer
dagbarnvårdare på fasta tjänster och därmed skrinlägger sina tidigare planer
på en utbyggnad av barnstugeverksamheten. Den tillfälliga hjälpen till
kommunerna kan därmed få till följd att inriktningen av barnomsorgen
förändras.

På samma sätt kan inriktningen av den öppna psykiatriska vården och
hjälpen till kvinnor som misshandlats bli annorlunda än som planerats. I ett
läge där man har finansiella svårigheter att satsa på mindre mottagningar i
bostadsområden kan tidigareläggningen av de fasta tjänsterna i stället
förläggas till redan befintliga institutioner, och därmed permanentas en icke
önskvärd vårdform. Den vårdform man väljer kan helt enkelt komma att
strida mot den vårdform som kommuner, landsting och riksdag prioriterar
och som på sikt är bätte, både ur mänsklig och samhällsekonomisk
aspekt.

Det är viktigt att de politiska åtgärder som vidtas inom skilda områden
”hålls ihop”, så att helhetseffekterna verkligen blir de man åsyftar. Ett
exempel på ett sådant helhetsperspektiv är att föredragande statsrådet i
bilaga 3 meddelar att hon har för avsikt att senare för regeringen framhålla
möjligheterna att som beredskapsarbete bl. a. handikappanpassa offentliga
miljöer. Det är ett utmärkt sätt att koppla regeringens prioritering av
handikappfrågor direkt till beredskapsarbetarnas inriktning. På samma sätt
bör man i fortsättningen försöka koppla beredskapsarbeten till de av

Mot. 1982/83:2427

12

regeringen i övrigt uttalade målsättningarna, t. ex. om barn- och äldreomsorg,
så att en helhetssyn på de politiska åtgärderna kan göras.

I den reviderade finansplanen, bilaga 4, föreslås att beloppet för ”särskilda
lokallån” höjs från 25 milj. kr. till 50 milj. kr. En samstämmig riksdag harvid
flera tillfällen uttalat sig för att kommuner och landsting måste försöka
ersätta stora vårdinstitutioner av skilda slag med mindre, mer integrerade
enheter. Nya vårdformer kräver alltså nya boende/lokalformer. I dag är det
ekonomiska skäl som gör att skapandet av mindre vårdenheter och
inackorderingshem stoppas upp. Så trots att både riksdag, kommuner och
landsting vill övergå till andra vårdformer går förändringarna trögt.

I dagens läge finns många outhyrda lägenheter. Med viss ombyggnad
skulle många av dessa lägenheter fungera utmärkt som små vårdenheter,
öppna psykiatriska mottagningar, mottagningar/övernattningar för misshandlade
kvinnor m. m.

På samma sätt skulle många av dessa lägenheter kunna användas för att
skapa lägenhetsdaghem. Kommunerna skulle därmed kunna använda
tidigareläggningen av kommunala tjänster inom barnomsorgen till lägenhetsdaghem.

De särskilda lokallånen bör därför utnyttjas till ombyggnad av outhyrda
lägenheter till skapande av mindre vårdenheter och daghem, i enlighet med
den starka prioritering av öppen psykiatrisk vård, äldre-, handikapp- och
barnomsorg som regeringen gjort.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen uttalar att de särskilda lokallånen i bilaga 4 i första
hand går till samma ändamål som anges för tidigareläggning av
kommunala tjänster.

Stockholm den 10 maj 1983

MARGARETA PERSSON (s) GERD ENGMAN (s)