Förmånsrättsregler

Motion 2004/05:L251 av Maria Larsson m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar att snarast och senast före 2004 års utgång skjuta upp ikraftträdande av ändrade förmånsregler enligt lag 2003:535 genom att punkten 2 i övergångsbestämmelserna får följande ändrade lydelse: I fråga om företagshypotek på grund av en inteckning som har beviljats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser fram till den 1 januari 2007 och att punkten 4 i övergångsbestämmelserna tas bort.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt utvärdera hur ändrade förmånsrättsregler påverkar små och medelstora företag.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda små och medelstora företags kapitalförsörjning.1

1 Yrkande 3 hänvisat till NU.

Ärendet och dess bakgrund

I proposition 2002/03:49 Nya förmånsrättsregler föreslogs en rad lagändringar för att underlätta för företag att genomföra företagsrekonstruktion. Förslagen överensstämde i huvudsak med dem som framfördes i Förmånsrättsskommitténs betänkande SOU 1999:1 och innebar en rad förbättringar vad gäller möjligheten att rekonstruera livskraftiga företag, istället för att låta dem gå i konkurs. I riksdagsbeslut slopades bland annat statens förmånsrätt gällande skatter och allmänna avgifter. Arbetstagares löneskydd vid konkurser förbättrades. Tidigare oprioriterade fordringsägare fick en starkare rättslig ställning. Syftet var att i framtiden hindra att konkurser sprider sig från ett företag till dess affärspartners. Syftet med reformen var också att bidra till att kreditgivning och kredituppföljning mer än hittills inriktas på ett projekts utsikter till lönsamhet. Förmånsrättslagen ändrades så att en företagsinteckning skall gälla 55 procent av all gäldernärens egendom, vilket inte var i enlighet med utredningsförslaget.

Riksdagens beslut trädde i kraft den 1 januari 2004. Eftersom den nya företagsinteckningen med lagändringen får ett helt annat underlag och en annorlunda förmånsrätt beslutade riksdagen om en övergångsperiod fram till den 1 januari 2005. Efter den 1 januari 2005 måste företagsinteckningar från tiden före den 1 januari 2004 också anses som företagsinteckningar enligt den nya lagen. Därför har kreditgivare under 2004 ägnat sig åt att omvärdera sina fordringar då de från den 1 januari 2005 ser sina möjligheter att utmäta gäldenärens egendom kraftigt förändrade.

Kristdemokraternas ställningstagande

Kristdemokraterna har varit drivande för att skapa en ny konkurslagstiftning eftersom det i Sverige varit svårt att rekonstruera livskraftiga företag som tillfälligt kommit i ekonomiska trångmål. Ett centralt problem i det sammanhanget har varit statens förmånsrätt. Inte minst i samband med bankkrisen under 1990-talets början framkom tydligt behovet av en konkurslagstiftning. Kristdemokraterna har drivit frågan aktivt i den s.k. Förmånsrättskommittén.

I riksdagsbehandlingen av proposition 2002/03:49 fördes en diskussion om bankernas förmånsrätt vid företagsinteckningar. Skiljelinjen i diskussionen mellan partierna i lagutskottet, där frågan behandlades, var om förmånsrätten skulle vara 50 eller 65 procent. Kompromissen som samlade en riksdagsmajoritet slutade med en sänkning av förmånsrätten till 55 procent. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2004, men för äldre företagshypotek först från och med den 1 januari 2005.

Helheten var bra varför Kristdemokraterna valde att stödja propositionen. Vi var dock tveksamma på en punkt. Det gällde vilka konsekvenser en så stor sänkning av förmånsrätten skulle få, särskilt i glesbygd. Näringslivets organisationer hade olika uppfattningar i frågan. Det avgörande skälet som gjorde att vi beslöt stödja lagstiftningen var att riksdagen ställde sig bakom följande skrivning i lagutskottet i betänkande 2002/03:LU17:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget med en grundlig utvärdering av reformens olika effekter. Utskottet vill därmed, i likhet med näringsutskottet, understryka vikten av att den i propositionen aviserade utvärderingen kommer till stånd omgående. Det är därvid särskilt angeläget att effekterna på för små och medelstora företag kontinuerligt blir föremål för särskild uppmärksamhet. Även effekterna i olika delar av landet, särskilt glesbygdsområden, skall analyseras, liksom kreditsituationen för entreprenörer som är i färd med att starta, expandera eller utveckla företag. Som näringsutskottet framhållit är det vidare angeläget att regeringen redan nu förbereder ytterligare åtgärder för att underlätta mindre företags kapitalförsörjningom konsekvensanalyserna skulle visa att förändringen av företagshypoteket haft negativa effekter i detta avseende. Utskottet utgår från att regeringen återkommer med en redovisning av utvärderingsarbetet senast inom ett år och om förslag på konkreta åtgärderom så skulle vara erforderligt. Reformens positiva effekter får dock inte gå förlorade.

Kristdemokraterna anser inte att Socialdemokraterna i sin regeringsutövning fullgjort detta riksdagsuppdrag. Något utvärderingsarbete har, i skrivande stund, inte ens igångsatts, än mindre redovisats till riksdagen. Detta trots att snart ett och ett halvt år passerat sedan beslut fattades.

Inga andra förslag som underlättar kapitalförsörjningen för små och medelstora företag har synts till. Det statliga lånegarantisystem som aviserats sedan 2001 och som Nutek lämnade förslag på 2002, har inte kommit i proposition till riksdagen.

Inte heller har de förslag som Kristdemokraterna lagt för att förbättra kapitaltillgången, om avskaffad förmögenhetsskatt, om möjlighet till riskkapitalavdrag på 100 000 kronor per år i onoterade bolag samt om införande av ett etableringskonto för att spara ihop till egen företagsstart, bifallits av Socialdemokraterna och deras stödpartier vänsterpartiet och miljöpartiet.

Kristdemokraterna fick hösten 2003 signaler om att risk fanns för att kapitaltillgången för små och medelstora företag försämrades; banker ställde krav påökade säkerheter och andelen leasing och factoring ökade markant. Detta föranledde oss att besöka departementet vid två olika tillfällen för att efterhöra vilka åtgärder som var vidtagna eller planerade. Näringsdepartementets företrädare ville dock inte bekräfta vår bild av att kapitaltillgången försämrats. I juni 2004 skrev vi därför ett brev till närings- och finansministrarna för att förklara att vår lojalitet mot riksdagsbeslutet kvarstod endast om riksdagens beslut fullföljdes. Vi föreslog också, med anledning av den fördröjda konsekvensanalysen och utvärderingen, att införande av sänkt förmånsvärde för befintliga krediter bör skjutas upp till den 1 januari 2007. Inte heller i budgetpropositionen för 2005 som nu presenterats finns några märkbara förbättringar vad gäller tillgången på riskkapital för de små och medelstora företagen.

Kristdemokraternas förslag

Kristdemokraterna anser att den socialdemokratiska regeringen hanterat hela reformen kring företagsrekonstruktion på ett oengagerat sätt där man uppenbarligen struntat i att lyssna på varningssignaler och där man inte efterlevt riksdagens beslut. Man har inte utvärderat och analyserat vad som har hänt under 2004 med anledning av de ändrade reglerna. Regeringen tycks sakna beredskap för vad som kan hända efter den 1 januari 2005.

Kristdemokraterna föreslår därför att riksdagen beslutar att skjuta upp det slutliga ikraftträdandet av de ändrade reglerna från den 1 januari 2005 till den 1 januari 2007. Under denna förlängda övergångsperiod ska regeringen utreda hur de ändrade reglerna påverkar små och medelstora företag i allmänhet och i lands- och glesbygd i synnerhet. Utvärderingen bör bland annat kunna visa om nivån på företagshypoteket är rimlig. Regeringen har att i god tid innan den 1 januari 2007 påvisa att ändrade förmånsrättsregler inte på ett allvarligt sätt hotar de små och medelstora företagens kapitaltillgång och föreslå erforderliga åtgärder. De positiva effekterna av reformen får dock inte gå förlorade och förhindra de åtgärder som kan anses nödvändiga.

Riksdagen bör också besluta att regeringen återkommer till riksdagen senast den 1 juli 2005 med förslag om hur situationen för små och medelstora företags tillgång på kapital kan stärkas i enlighet med vad som nedan beskrivs.

Den statliga lånedelen inriktad mot tidiga skeden har förstärkts något i årets budgetproposition. Dock är det inga nya pengar som tillkommit och nivåerna är fortfarande alltför låga. Kristdemokraterna menar att Sverige skulle behöva en ökad statlig satsning på riskkapital och att vi bör göra åtminstone något av vad man gjort i Finland. Där har ett flertal satsningar gjorts. Bland annat har man bildat en statlig stiftelse, SITRA, som fungerar som offentlig riskkapitalaktör. Den är underställd den finska riksdagen och hanterar ett kapital på två miljarder. Men framförallt bildades Finlands Industriinvesterings AB i slutet av 1990-talet med medel från försäljning av statliga företag och med mål att bland annat "förstärka investeringar i form av eget kapital i innovativa företag på groddstadiet eller i startskedet genom att medverka till grundandet av nya fonder som ska koncentrera sig på dem".

Framförallt måste nu privat kapital frigöras för att kunna verka i svenskt näringsliv. Sparandet i vårt land är till allra största delen institutionellt sparande beroende på förmånliga skatteregler. Det måste göras mer förmånligt att satsa pengar för framtida avkastning i ett sparande med ansikte, alltså i ett företag som man känner till eller där man känner ägaren. I denna typ av sparande är risktagandet högre. Men det skapar också en högre grad av engagemang. Vår bedömning är att det skulle innebära mer riskkapital för små och medelstora svenska företag. Det är när personligt engagemang, entreprenörskap och privat kapital hittar varandra som vi får största möjliga tillväxt.

Kristdemokraterna föreslår därför att personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ska ha möjlighet till skattereduktion (riskkapitalavdrag). Avdrag ska få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten ska gälla investeringar upp till en nivå av 100 000 kronor per år. Skattereduktion ska medges även för indirekta riskkapitalinvesteringar via ett företag eller en fond som gör de direkta investeringarna. Denna form möjliggör bättre riskspridning för enskilda investerare. Riskkapitalavdraget ska vara permanent. Avdragsrätten ska ses som en kompensation för den större risk det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag.

Stockholm den 23 september 2004
Maria Larsson (kd)
Yvonne Andersson (kd)	Mats Odell (kd)
Stefan Attefall (kd)	Annelie Enochson (kd)
Lars Gustafsson (kd)	Per Landgren (kd)
Lars Lindén (kd)	Mikael Oscarsson (kd)
Ingemar Vänerlöv (kd)