Företagens skyldigheter och de anställdas rättigheter vid företagsnedläggning

Motion 2004/05:A301 av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (v)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagstiftningen i syfte att stärka de anställdas rätt, och skärpa företagens skyldigheter, vid nedläggning av företag eller företagsenhet.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagstiftningen i syfte att ge de anställda ökade möjligheter att förvärva ett företag, eller en företagsenhet, som drabbas av ett beslut om nedläggning.

3. Riksdagen begär att regeringen i övrigt föreslår åtgärder som de facto möjliggör sådana övertaganden som omtalas i yrkande 2.

2Motivering

Allt sedan industrialismens genombrott har verksamheter vuxit fram, utvecklats men också avvecklats och ersatts av andra verksamheter. Strukturrationaliseringar har varit nödvändiga för att få en konkurrenskraftig och utvecklad produktion.

Den svenska fackföreningsrörelsen har historiskt sett varit medveten om detta och har också bidragit till en någorlunda smidig och framåtsyftande förändring av tidigare verksamhet och utvecklande av ny verksamhet. Privat företagsamhet har alltid varit inriktad på att skapa vinster till aktieägare och framtida investeringar. Det har emellertid också funnits en stor kompetens vad gäller själva produktionen och de olika produkterna, inte minst från fackets och de anställdas sida, där många svensktillverkade produkter varit världsledande.

3Kvartalskapitalism för snabba vinster

De senaste decennierna har fokuserats mindre på vad som produceras och mer på total vinstmaximering, så att inte ens mycket lönsamma enheter eller företag är säkra. Den s.k. kvartalskapitalismen tvingar företagsledningar till snabba och mindre genomtänkta beslut för att hålla aktieägare och potentiella sådana nöjda, så att de behåller sina aktier i företaget respektive går in med nya placeringar. Den s.k. globaliseringen handlar i princip om att kapitalet med stor frihet tillåts flyta fritt över landsgränser och mellan olika världsdelar.

Den nya informationstekniken medför att stora kapitalrörelser kan ske med en knapptryckning på en dator någonstans i världen. Detta sätter stor press på enskilda länder, fackföreningsrörelsen och alla löntagare. Tidigare verkade det bland företagsledningar och aktieägare finnas en viss glädje i och stolthet över att ta fram väl fungerande och konkurrenskraftiga produkter. Numera verkar detta till stor del ha ersatts av intresse för kolumnerna i resultatet. I dag är inte ens en hög avkastning på insatt kapital någon garanti mot nedläggning.

4Fallet Degerfors

En rad orter har på senare tid kommit att förknippas med företag som lagt ner eller avser att lägga ner och/eller flytta lönsam produktion till andra länder, t.ex. Gislaved, Kalmar och Degerfors. I fallet Degerfors tog företaget Avesta Polarit för några år sedan det mycket omdiskuterade och kritiserade beslutet att lägger ner det vinstgivande stålverket. Allt tyder på att detta beslut inte vilade på affärsmässiga grunder utan ingick som ett villkor när en fusion skulle ros i hamn.

Ett tydligt problem består i att det inte är olönsamma enheter som läggs ner eller säljs, utan att det allt oftare handlar om att företag köper upp/fusionerar med andra företag och därefter lägger ner enheter i syfte att säkra marknadsandelar och begränsa konkurrensen inom en viss bransch. Av detta skäl går inte heller de som beslutat om en företagsnedläggning med på att någon annan får gå in och förvärva en sådan nedläggningshotad enhet. Såär läget i fallet Degerfors fortfarande, trots att berörda parter i ett måldokument från 2002 förklarar:

att företaget är positivt till ersättningsverksamhet ... och ny affärsverksamhet ... förutsatt att verksamheten ej konkurrerar med (företagets) affärsidé.

Den sista brasklappen har lagt en våt filt över alla försök från andra intressenter att återuppta någon typ av ståltillverkning. Den innebar att Outokumpu, som numera står som ägare till enheten, 2004 kunde upphäva ett tidigare "malpåsebeslut" rörande stålverket. I beslutet hänvisar företaget till tillräcklig kapacitet vid andra enheter men glömmer bort de kvalitetsproblem man brottas med.

5Nedläggningskostnaderna varierar

Det pågår för närvarande en dragkamp om tillverkningen av Saabbilar, där det i ett TV-program tydligt uttalades att det skulle vara krångligare och mer kostsamt för det berörda företaget att lägga ner verksamheten i Tyskland jämfört med Sverige.

Näringsminister Pagrotsky har vid ett flertal tillfällen debatterat denna fråga i medierna och i Sveriges riksdag. Här kan man utläsa kritik mot att nedläggningar ej verkar grunda sig på marknadsmässiga och rationella skäl. Pagrotsky tycks vilja motverka en sådan utveckling men påvisar stor tveksamhet eller vankelmod till om det går att vidta några lämpliga åtgärder.

Vi menar att det är hög tid att vakna och ta strid för att högt kvalificerade arbeten och lönsam produktion skall stanna i landet. Det bör i sammanhanget också påpekas att det i det s.k. 121-punktsprogrammet, en samarbetsuppgörelse som finns mellan s, v och mp för denna mandatperiod, framgår att det skall utredas hur stora företag skall ta ett större socialt ansvar i samband med strukturomvandling och nedläggningsbeslut. Vidare skall utredningen utarbeta förslag på hur anställdas övertagande av hotad produktion skall underlättas.

När näringsutskottet har behandlat likartade motioner tidigare har majoriteten uttalat sig positivt och just hänvisat till skrivningarna i 121-punktsprogrammet, och så sent som i betänkande 2003/04:NU10 avslås bl.a. undertecknades motion 2003/04:N292 med dessa ord:

Det får enligt utskottet förutsättas att uppgörelsen följs, vilket innebär att ett uttalande från riksdagen i enlighet med vad som anförs i motionerna kan anses obehövligt.

Vi konstaterar att mandatperioden börjar närma sig sitt slut men att ingenting har hänt i frågan.

6Skärpt lagstiftning

Det finns mycket som tyder på att den svenska lagstiftningen avseende regelverket vid nedläggning av företag eller företagsenheter måste skärpas. Riksdagen bör därför begära att regeringen lägger fram förslag till ändringar i lagstiftningen i syfte att stärka de anställdas rätt och skärpa företagens skyldigheter vid nedläggning av företag eller företagsenhet.

Dessutom bör riksdagen begära att regeringen lägger fram förslag till ändringar i lagstiftningen i syfte att ge de anställda ökade möjligheter att förvärva ett företag eller en företagsenhet som drabbas av ett beslut om nedläggning.

Riksdagen bör avslutningsvis dessutom begära att regeringen i övrigt föreslår åtgärder som de facto möjliggör sådana övertaganden.

Stockholm den 3 oktober 2004
Peter Pedersen (v)	Rossana Dinamarca (v)