Förbättrade betalningstider för småföretagare

Motion 2011/12:C241 av Hans Rothenberg och Maria Plass (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att förbättra betalningstiderna för mindre företagare genom att jämställa oskäligt långa betalningstider med kreditocker samt tillämpa dithörande lagstiftning och rättstillämpning.

Motivering

Det är ett tyvärr alltför välkänt faktum att orsaken till att många små och medelstora företag går i konkurs inte alltid beror på bristande affärsmodeller eller affärsmannaskap. Tvärtom, i de flesta fall har konkursen föregåtts av både god affärsvolym och god affärspotential. Det som i slutändan sänker företaget är bristande likviditet, trots att bolaget kan ha både kundfordringar och i övrigt låga omkostnader.

Den som inte kan betala sina kortsiktiga ekonomiska åtaganden som hyra, löner, telefonräkningar etc. är illa ute. Trots detta tvingas många små och medelstora leverantörer in i för dem ofördelaktiga avtal med större kundföretag. Betalningstiden för erläggande av fakturor oberoende av belopp kan i vissa fall uppgå till hela 90 dagar netto. Detta förhållande är knappast skäligt och måste bekämpas.

Vår gemensamma välfärd bygger på ett livskraftigt och innovativt näringsliv. Den internationella konkurrensen är synnerligen hård. Såväl stora företag som organisationer och myndigheter utnyttjar många gånger mindre företags underlägsna förhandlingsposition på ett otillbörligt sätt via oskäliga – men ej olagliga – avtalsvillkor. Detta är oacceptabelt och måste jämställas med ocker från beställarens sida.

Företag ska idka affärer med varandra på skäliga, likalydande och förutsägbara villkor. Små och medelstora företag ska inte tvingas till att utgöra kreditinstitut till storföretag endast för att de är leverantörer till storföretag. Ett sådant förhållande är lika orimligt som oskäligt och bör jämställas med vad som sägs om kreditocker i lagens mening. Eftersom ocker – oavsett form – är olagligt innebär det att sådana avtal torde kunnas förklaras ogiltiga eller bli föremål för jämkning.

Det vore självklart bäst om marknaden, dvs. branschorganisationerna, kunde lösa detta problem på egen hand. Men om inga lösningar eller samförstånd kan uppnås bör en översyn görs av möjligheten att förbättra betalningstiderna för mindre företagare genom att jämställa oskäligt långa betalningstider med kreditocker samt tillämpa dithörande lagstiftning och rättstillämpning.

Stockholm den 3 oktober 2011
Hans Rothenberg (M)	Maria Plass (M)