Folkhälsa

Motion 2004/05:So603 av Christina Axelsson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ökad satsning på förebyggande arbete inom folkhälsovården.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av obligatorisk och kvalitetssäkrad företagshälsovård.1

2Yrkande 2 hänvisat till AU.

Motivering

Folkhälsan har stadigt förbättrats under de senaste årtiondena när man tittar på medellivslängd och dödlighet. Den ökade medellivslängden beror i första hand på minskad spädbarnsdödlighet och minskad total dödlighet.

Även om folkhälsan har blivit bättre ser vi samtidigt att fler är sjukskrivna eller redan har lämnat arbetslivet på grund av sjukdom. Framtidens hälsoförbättringar är möjliga att åstadkomma först genom att vi satsar mer på förebyggande insatser.

Vi ser att folkhälsoarbetet nu står inför stora utmaningar särskilt när det gäller att minska de stora sociala skillnaderna i hälsa. Andra folkhälsoproblem som kräver insatser är försämringen av den psykiska hälsan hos barn och ungdomar, den kraftigt ökande arbetsrelaterade ohälsan samt livsstilsfrågorna som bristen på fysisk aktivitet i kombination med dålig kost och den ökande användningen av alkohol och andra droger.

Folkhälsoarbete syftar till att förbättra hela befolkningens hälsa och bedrivs på samhällsnivå snarare än på grupp- och individnivå. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå dit krävs kunskaper om hur man genom organiserade och systematiska insatser i samhället förebygger sjukdom och främjar hälsa. Det finns ett nära samband mellan demokrati, delaktighet, jämlikhet och social trygghet å den ena sidan och en bra folkhälsa å den andra. Ytterst handlar folkhälsa om i vilket samhälle vi vill leva och allas lika värde.

Alla vet i dag att alltfler människor drar på sig olika "vällevnadssjukdomar" som är förorsakade av fel livsstil. Det vill säga fel kost, för lite rörelse, för mycket tobak och alkohol och stress - dessvärre i allt lägre åldrar. Det får till följd att fler lider av övervikt, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och till och med cancer. En tredjedel av insjuknandet i dessa sjukdomar kan enligt experterna förklaras av felaktiga kostvanor. Vi vet också att receptet för att minska denna utveckling är mer frukt och grönt, mer rörelse, fler preventiva insatser mot tobak, alkohol och stress, dvs. livsstilsförändringar.

Det är enkla och för nästan alla bekanta hälsotips. Det borde vara möjligt att med mer information och rådgivning i skolor, inom fackföreningsrörelsen och hos övriga folkrörelsen och instanser åstadkomma avsevärda förbättringar av folkhälsan och även se resultat i både mänskliga och samhällsekonomiska vinster.

Vi vill lyfta fram det komplementära, preventiva, förebyggande arbetet. Enligt vår uppfattning är det inte mängder av mediciner eller manipulation av gener som kommer att komma till rätta med vår vanligaste folksjukdomar. Nej, det är bättre kost- och rörelsevanor samt mindre alkohol och tobak som är en viktig del i detta arbete.

Nedan angivna punkter bör få en ökad tyngd i folkhälsoarbetet och läggas till grund för arbetet under de närmaste åren.

• Komplementär preventiv medicin bör konkret involveras inom hälso- och sjukvårdens ram.

• Friskvårdsinspirerad hälsovård prioriteras.

• Satsning bör ske på information om kostens, motionen och rörelsens stora betydelse för egenvärde.

Det är också av största vikt att kunskapen om "dolda" handikapp ökar i samhället. Medvetenheten om exempelvis astmatikers och allergikers svårigheter att delta i samhället på lika villkor är bristfällig hos flertalet. Därav följer att också bemötandet av personer som besväras av astma och allergi har stora brister.

Regeringen, de statliga myndigheterna och många andra arbetar målmedvetet med den av riksdagen den 31 maj 2000 antagna handlingsplanen för handikappolitiken. Trots att en mängd initiativ tagits från regeringens sida skriver Socialdepartementet den 19 september 2003 följande angående allergi, astma och överkänslighetssjukdomar.

• "Det är svårt att förklara varför dessa sjukdomar ökar, men förändringar i vad barn äter och miljön i hemmet kan bidra till att sjukdom inte uppstår, eller att de blir mindre allvarliga. Det är viktigt att kunskap från hälso- och sjukvården når skolpersonal, föräldrar och barn."

De är av största vikt att kunskaperna om denna typ av handikapp ökar i samhället, på arbetsplatserna och inte minst gentemot personal i skolorna.

Obligatorisk företagshälsovård

I dag finns stora problem i arbetslivet med stor utslagning av arbetstagare och många med långa sjukskrivningsperioder. Ohälsan drabbar många anställda. Det är inte bara de äldre som drabbas utan även de yngre, de som i dag planerar eller håller på att utveckla ett aktivt familjeliv. Allt högre krav ställs på den enskilde från såväl arbetslivet som samhället i stort. Krav om att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen och familjens framtid tillsammans med kraven från näringslivet om ökade prestationer. Många gånger står inte kraven i samklang med vad den enskilde individen klarar av. Anpassningen av arbetslivets villkor till individens förmåga är därför mycket viktig.

I dag bygger företagshälsovården på att arbetsgivaren väljer att köpa tjänster i den utsträckning han själv anser tillräcklig. Företagshälsovården täcker heller inte hela arbetsstyrkan. I flera fall får exempelvis inte timanställda, vikarier eller projektanställda del av ett sådant avtal.

Företagshälsovården har som en stor och viktig uppgift att bevaka och utveckla det förebyggande arbetet inom hälsovården och det är av största vikt att alla anställda kan ta del av denna redan från första anställningsdagen. Eftersom kostnader för sjukskrivningar och utslagning från arbetslivet belastar de offentliga pensions- och sjukförsäkringssystemen är det än viktigare att företagshälsovården görs obligatorisk och kvalitetssäkras. De samhälleliga vinster som då frigörs kan i stället satsas i nya angelägna projekt för ökad folkhälsa.

Stockholm den 29 september 2004
Christina Axelsson (s)
Christer Erlandsson (s)	Eva Arvidsson (s)
Mariam Osman Sherifay (s)