Folkhälsa

Motion 2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om beroende och missbruk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tobak.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om alkohol.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om spelberoende.

5. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder för budgetåret 2001 4 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunerna och de ideella organisationernas roll i
folkhälsoarbetet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetslivet.1

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av en bra bostad.2

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om trafiken.3

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder mot buller.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbildningens roll i folkhälsoarbetet.4

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fritid och kultur.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om apoteken.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskning.
15.
1 Yrkande 7 hänvisat till AU.

2 Yrkande 8 hänvisat till BoU.

3 Yrkande 9 hänvisat till TU.

4 Yrkande 11 hänvisat till UbU.

Inledning

I denna motion tar vi dels upp allmänna synpunkter på folkhälsoarbetet,
dels vissa hälsoproblem som beroende och missbruk samt
infektionssjukdomar. Vi konstaterar också att de två allra största hoten
mot folkhälsan är tobak och alkohol.

Beroende och missbruk

Beroende och missbruk av alkohol, narkotika och andra droger,
läkemedel och spel är stora och allvarliga hälsoproblem. När det gäller
narkotikamissbruk ser vi allvarligt på utvecklingen. De
liberaliseringstendenser som ses ute i Europa är djupt oroande liksom de
rapporter som kommer om ökad acceptans av haschbruk bland ungdomar.
Likaså är det allvarligt att nyrekryteringen till mera regelbundet
narkotikamissbruk bland socialt marginaliserade ungdomar tycks öka.

I riksdagen har de politiska partierna varit överens om narkotikapolitiken
och har gemensamt redovisat sin syn i riksdagsbetänkanden under senare års
riksmöten. Vi är överens om att målet är ett narkotikafritt samhälle, och vi tar
avstånd från de liberaliseringsförsök som görs ute i Europa. Det är en politik
vi skall fortsätta att föra.

Det är på tre fronter som kampen mot narkotikan behöver föras. För det
första måste man med all kraft förebygga att människor börjar missbruka
narkotika. Då kan narkotikan inte ses isolerat från andra
beroendeframkallande medel. Inkörsporten är ofta tobaksbruk och därefter
alkoholbruk. Här krävts ett kontinuerligt aktivt opinions- och
informationsarbete av en rad grupper i samhället, såväl frivilliga som
professionella.

För det andra måste vården och rehabiliteringen motsvara behoven och bli
effektivare än idag. Antalet narkotikamissbrukare bland hemlösa talar för
brister i utbudet av vård och behandling.

För det tredje måste tillgången på narkotika hejdas. Här är det
internationella samarbetet viktigt, och det måste utvecklas vidare. Ett nära
samarbete mellan tull och polis, nationellt och internationellt, är en
grundförutsättning för att vi skall lyckas.

Tobak

Nikotinberoende är också ett allvarligt hälsoproblem. Ungefär 8 000
människor dör varje år i förtid p.g.a. rökningen. Lungcancern bland
kvinnor ökar. Särskilt utmanande är de sociala skillnaderna när det gäller
bruket av tobak.

Rökning är inte ett resultat av social ojämlikhet. Enbart för några
decennier sedan var rökningen en överklassvana medan "arbetarklassens
kvinnor" var i det närmaste helt rökfria. Men ojämlikheten i hälsa är till stor
del ett resultat av att rökningen fortsätter att vara utbredd i mindre gynnade
grupper, att de barn och ungdomar som går vidare till högre utbildningar
börjar röka i mindre utsträckning än andra osv. Här finns behov och utrymme
för kraftigt förstärkta insatser.

Det är dags att det senaste halvseklets forskningsrön om tobakens
skadeverkningar tydligt slår igenom i den officiella synen på tobaken. Det
handlar inte om konsumentpolitik, om ett harmlöst "njutningsmedel" eller en
fråga om individens fria val. Det handlar i stället om ett drogberoende och om
enorma hälsorisker. Cigaretterna dödar i genomsnitt varannan
cigarettkonsument när de används på avsett sätt. Ändå är cigaretterna en av de
mest lättillgängliga varorna i vårt samhälle - mer lättillgängliga än både livs-
och läkemedel.

Det svenska arbetet mot tobak har från början byggt på information,
utbildning och opinionsbildning. Staten kan inte frånsäga sig ansvaret för
dessa insatser. De kan inte överlåtas enbart på frivilliga organisationer och än
mindre på tobaksindustrin. Staten måste ta ett fortsatt ansvar för denna
verksamhet som är en hörnsten i svensk tobakspolitik.

Det är viktigt att försöka komma till rätta med den omfattande
cigarettsmugglingen. Smuggelgods säljs bl.a. av oseriösa tobakshandlare,
sannolikt desamma som trots gällande åldersgräns säljer tobak till omyndiga.
Ett slags licensieringssystem för tobakshandeln finns i bl.a. Frankrike och
anses vara en av de främsta anledningarna till att Frankrikes problem med
cigarettsmuggling är betydligt mindre än t.ex. Italiens och Spaniens. I USA
har FDA (Food and Drug Administration) föreslagit ett federalt licenssystem
som den viktigaste åtgärden för att stoppa tobaksförsäljning till barn och
ungdom.

I dag måste en konsument som vill köpa t.ex. huvudvärkstabletter eller
nikotintuggummi (!) uppsöka ett apotek. Samtidigt säljs en av vår tids mest
hälsoskadliga produkter, cigaretterna, fritt i jourbutiker, bensinstationer och
gatukök. Med dagens kunskap om tobakens skadlighet och nikotinets
beroendeframkallande egenskaper är detta svårförståeligt. På sikt torde någon
form av licensieringssystem vara oundvikligt.

Arbetet mot tobaken intensifieras nu internationellt, såväl inom WHO som
i t.ex. Storbritannien och USA. Det är angeläget att Sverige fortsätter att ge
aktivt stöd till det internationella arbetet mot tobak, inte minst som medlem i
EU. Det är dock samtidigt viktigt att vår trovärdighet i den internationella
tobakspolitiken inte urholkas genom att nationella krafttag uteblir eller skjuts
på en obestämd framtid.

Alkohol

Den svenska alkoholpolitiken har syftat till att minska alkoholmissbruket
och präglats dels av beskattning och reglering av partihandel,
detaljhandel, utskänkning och prissättning, dels av insatser inom hälso-
och sjukvård och socialtjänst av såväl förebyggande som rehabiliterande
karaktär. Stora insatser har också gjorts av ideella organisationer.

Det är en alkoholpolitik som också har vunnit gehör utomlands. Det är fel
att framställa utvecklingen i vår omvärld som en entydig process som
obönhörligt leder till ökad frihet för marknadskrafterna inom alkoholområdet.
I många länder börjar man ta alkoholproblemen på större allvar.
Världshälsoorganisationen (WHO) har antagit en alkoholpolitisk aktionsplan,
som ger ett mycket starkt stöd för de principer som den svenska
alkoholpolitiken vilar på. Inte minst i Sydeuropa förs idag en debatt om hur
alkoholens skadeverkningar skall minskas. Även i Danmark diskuteras ökade
restriktioner, som t.ex. höjd åldersgräns, under intryck av mångas oro för
sjunkande medellivslängd.

I Storbritannien debatteras spritreklam och den cyniska marknadsföringen
av alkoläsk. Den som köper öl, vin och sprit i Storbritannien kan läsa på
etiketten hur många enheter alkohol som finns i förpackningen. Det är de sex
största producenterna av alkoholhaltiga drycker i landet som beslutat att förse
flaskor och ölburkar med hälsoinformation i likhet med varningstexten på
cigarettpaket. Avsikten är att hjälpa människor att kontrollera sitt drickande.

Marknadsekonomi och näringsfrihet är inte ett självändamål, utan till för
konsumenternas skull. Men från grundläggande principer kan det ibland
behöva göras avsteg. Detta gäller bl.a. beroendeskapande produkter som
alkohol, tobak, narkotika och vissa läkemedel, vars konsumtion kan leda till
ett sådant beroende att medlet i fråga tar makten över den enskildes fria vilja.
Konsumtionen leder med andra ord till ofrihet. Också familjemedlemmar,
andra anhöriga, vänner och arbetskamrater kan drabbas genom missbruket.
Därtill kommer en stor kostnad för samhället. Här blir då målet att förebygga
att konsumenterna utvecklar beroende, liksom att förebygga att de ådrar sig
akuta skador. När dessa mål prioriteras, blir marknadsekonomi, med
konkurrens och privat vinstintresse som dynamiska drivkrafter, olämpliga
medel, som leder bort från de politiska målen.

Vilka restriktioner som bör ändras bör föregås av en noggrann analys,
eftersom avveckling av restriktioner ofta visat sig leda till ökade skador och
sämre folkhälsa. Först och främst bör man undvika sådana åtgärder som har
prövats på andra håll eller i Sverige och som lett till ökad konsumtion och
ökade skador. Det finns till exempel gott om forskning om alkoholdryckernas
priskänslighet. Det är helt uppenbart att den isolerade effekten av en
prissänkning leder till en ökning av konsumtionen, även om den vid något
tillfälle dolts av andra faktorer. På samma sätt vet vi att försäljning av
alkoholdrycker i privata butiker driver upp konsumtionen. Det har försökts
både i Sverige och utomlands. Lättnader i den restriktiva politiken måste
därför föregås av noggranna konsekvensanalyser och genomförandet kopplas
till noggrann uppföljning så att man undviker oreparabla skador.

På grund av regeringens misslyckande i förhandlingarna med EU-
kommissionen om de svenska införselreglerna har vi fått en situation där en
stor del av befolkningen från utlandet kan föra in en betydande del av sin
årskonsumtion av vissa sorters alkoholdrycker. I takt med att införselreglerna
liberaliseras, så kommer en allt större del av den individuella
årskonsumtionen att utgöras av importerad alkohol. I en sådan situation blir
det mycket svårt att fortsättningsvis hävda den hittills förda prispolitiken som
ett effektivt instrument att begränsa alkoholkonsumtionen. Regeringens
misslyckande kommer att leda till att den svenska alkoholpolitiken inte längre
kommer att kunna begränsa alkoholkonsumtionen - med medicinska såväl
som sociala skador till följd.

Det viktigaste, som kan göras just nu för att begränsa folkhälsoskadorna av
en ökad alkoholkonsumtion, är att sträva efter att upprätthålla den aktiva
prispolitiken och detaljhandelsmonopolet så långt det är möjligt. Med tanke
på tendensen till ökning av ungdomars konsumtion av alkohol är det också
synnerligen viktigt att prioritera det alkoholförebyggande arbetet bland de
yngre.

Spelberoende

Spelberoende är ett hälsoproblem vars omfattning är större än vad man
tidigare trott. Ca 150 000 svenskar bedöms ha problem med sitt spelande.
För en tredjedel av dem är problemen så allvarliga att de kan klassas som
sjukligt spelberoende. För dem som blivit spelberoende finns idag knappt
någon hjälp att få i form av behandling och rehabilitering. Det är
väsentligt att problemet med spelberoende uppmärksammas och att det
finns adekvata vård- och behandlingsformer tillgängliga.

Hälso- och sjukvårdens ansvar

Hälso- och sjukvården har ett givet ansvar för folkhälsoarbetet. Det är i
hälso- och sjukvården man möter patienter med olika hälsoproblem och
har möjlighet att identifiera och därmed förebygga de bakomliggande
orsakerna. Genom den hårda arbetsbelastning som råder i dag inom hälso-
och sjukvården, är risken överhängande att folkhälsoarbetet inte får de
resurser som krävs för effektiva insatser för att förebygga ohälsa. Detta
leder i sin tur till att hälsoproblem som skulle kunnat undvikas kommer
att drabba enskilda människor till men för deras livskvalitet men också till
men för samhällsekonomin.

Bland yttre orsaker som i olika utsträckning ökat i omfattning inom den
slutna vården finns bland annat fallolyckor, missöden och komplikationer vid
medicinsk åtgärd, överansträngning och påfrestande rörelser samt ogynnsam
effekt av läkemedel i terapeutiskt bruk. Varför dessa missöden inträffat ger
statistiken ingen förklaring på. Vi anser det därför angeläget att
Socialstyrelsen initierar en undersökning om vilka de bakomliggande
orsakerna är och vilka patienter som är mest i riskzonen. Förtroendet för
sjukvården står och faller med kvaliteten på dess arbete och möjligheterna att
förutse och undvika risker i vården.

Vidare anser Folkpartiet att Rikskvinnocentrums fortsatta verksamhet
måste säkras. Likaså bör kvinnojourerna få ökad statlig hjälp i sin kamp för
att hjälpa utsatta kvinnor. Folkpartiet anslår därför 4 miljoner kronor mer än
vad regeringen avsatt för dessa ändamål.

Kommunerna och de ideella organisationerna

Hälso- och sjukvården och landstingen har en viktig roll i folkhälsoarbetet
som resurs och samarbetspartner. Naturliga samarbetspartner är
kommunerna, eftersom de har ett stort ansvar genom sitt breda åtagande
för skolan, äldreomsorgen, socialtjänsten etc. Andra viktiga
samarbetspartner är de ideella organisationerna. Inte minst finns många
mindre organisationer som idag lever under en mycket knapp ekonomi
men som betyder mycket i folkhälsoarbetet. Det är viktigt att såväl staten
som kommuner och landsting tar vara på dessa organisationers
engagemang och bidrar till att möjliggöra deras arbete.

Arbetslivet

Inom de flesta samhällssektorer tas beslut som påverkar människors
möjligheter att undvika hälsorisker och att välja hälsofrämjande
levnadsvanor. I Sverige har vi kommit långt när det gäller att minska
riskerna för fysiska risker i arbetsmiljön. Ändå kan man konstatera att de
orsakar ca 200 000 sjukfrånvarotillfällen per år och 110 000 olycksfall.
Belastningsskadorna i rörelseorganen utgör omkring 60 % av de
inrapporterade fallen. Psykosociala problem är ett annat område som
kommit i förgrunden.

Arbetslivsinstitutet och Rådet för arbetslivsforskning är viktiga aktörer när
det gäller att ta fram och sprida kunskap om hur arbetsplatser kan utformas
för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Här finns några områden där vi har
kunskapsbrister och där forskning bör stimuleras. Hur kan t ex arbetets
positiva effekter för hälsa och välbefinnande förstärkas? Hur kan man minska
stress och enformighet i arbetet? Hur kan man få ansvar och makt över den
egna arbetssituationen? Vilken är helhetsbilden av den totala
arbetsbelastningen, dvs summan av yrkesarbete och hemarbete? Hur ser den
ut i olika faser av livet för män och kvinnor? Dessa frågor måste beaktas i en
utredning. Folkpartiet utvecklar tankarna kring stress och utbrändhet i
arbetslivet ytterligare i en motion om stress m.m i arbetslivet.

En bra bostad

En bra bostad är en viktig del av folkhälsopolitiken. Förr utgjorde kyla
och fukt samt trångboddhet hälsoproblem. Idag handlar det i stället om
hälsovådliga byggmaterial som framkallar t ex cancer (radon) och
allergier. Olämplig boendemiljö ligger också bakom en rad olycksfall i
hemmet. Dålig ljudisolering t.ex. får bullerproblem som följd. Den
aviserade förändringen av byggforskningen kan vara ett allvarligt hot mot
den nödvändiga forskning som måste bedrivas med syfte att åstadkomma
en bättre boendemiljö.

Trafiken

Trafiksäkerhetsarbetet är något av en förebild när det gäller att tydliggöra
de hälsomässiga vinsterna av olika beslut. Men det är tydligt att arbetet
måste drivas kraftfullt och fortlöpande. Det senaste årets ökning av
dödsfallen i trafiken visar detta. Det är därför viktigt att man fortsätter
arbetet och satsar på ungdomar i åldersgruppen 18-24 år, d.v.s. de första
körkortsåren. En generell skärpning med krav på helnykterhet i trafiken
skulle sannolikt ha betydande inverkan på dessa ungdomsolyckor.

Det är också angeläget att förbättra de oskyddade trafikanternas säkerhet.
Användningen av cykelhjälmar måste stimuleras liksom skydd när man åker
rullskridskor och bräda. Medan vi har bra statistik över bilolyckorna, så är
statistiken över cykelolyckor och andra trafikolyckor ofullständig. Om
sjukvården systematiskt registrerade och rapporterade alla de trafikolycksfall
den behandlar, skulle många dödsfall och skador kunna förebyggas.

I det här sammanhanget bör också olycksfall vid åkning på skateboards
och in-liners uppmärksammas. År 1997 inträffade ca 2 000 olycksfall i
samband med in-liner-åkning vilka krävde läkarvård. Ett år senare var siffran
uppe i 5 000. Antalet skadade är antagligen många fler eftersom statistiken är
beräknad på uppgifter från sex sjukhus, varav inget av dem ligger i storstad.
Hälften av olycksfallen inträffar i trafikmiljö, resten i bostadsområden, i
skolan och på idrottsplatser. 92 % beror på att åkaren faller, kanske efter att
ha snubblat på grus och småsten. Här är det viktigt med information om
effektiva skydd och uppmärksamhet på vägbanans beskaffenhet för att
minska antalet olyckor.

Det finns en ökad insikt om bilavgasernas långsiktiga, negativa inverkan
på folkhälsan. En fortsatt utveckling av bilarnas avgasrening och övergång till
renare drivmedel är därför av betydelse för den framtida hälsoutvecklingen.

Buller

Ungefär var tionde person lider av hörselskada. Att höra illa och ha
problem med hörseln är ofta stigmatiserande och skapar många problem.
Det är viktigt att minska bullerstörningarna så att ljudnivåerna sänks och
färre människor utsätts för buller.

Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att utveckla åtgärdsprogram mot
bullerstörningar i samarbete med berörda samhällssektorer som skolan,
trafiksäkerhetsverket m.fl.

Skolan

Arbetsmiljön i skolan har ägnats alltför liten uppmärksamhet. Det gäller
både den fysiska miljön med dålig ventilation och olämpliga
byggnadsmaterial och den psykosociala miljön där mobbning och våld
utgör oacceptabla problem. På senare tid har också uppmärksammats att
elever använder ett grovt och kränkande språk.

Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen har initierat ett arbete för en
bättre skolmiljö. Det arbetet måste fortsätta och konkretiseras. Varje kommun
och varje skola bör ha ett eget program för hur arbetsmiljön i skolan skall
kunna förbättras. Det bör inbegripa en löpande rapportering om arbetsskador
och sjukdom förorsakad av arbetsmiljön.

Skolan har unika möjligheter att öka elevernas kunskaper och påverka
deras attityder till livsstilsfrågor. Det kan gälla inställningen till olika
riskbeteenden som bruk av alkohol och tobak. Omfattningen och innehållet i
ANT-, sex- och samlevnadsundervisningen varierar dock starkt över landet.
Det finns en klassisk obalans mellan skolans kunskapsmål och
attitydpåverkande roll. Här handlar det mycket om lärarnas inställning.

Därför är det viktigt att lärarutbildningen innehåller avsnitt om
folkhälsofrågor och skolans möjligheter att till eleverna förmedla kunskaper
om hälsans och ohälsans bestämningsfaktorer. Med en sådan utbildning ökar
sannolikt motivationen för skolan att prioritera folkhälsofrågorna i
utbildningen. Under skolåldern utvecklas många av de vanor och livsstilar
som får bestående effekter för hälsan. Det gäller matvanor, motionsvanor och
bruk av tobak, alkohol och droger. Det är viktigt att gymnasieskolan fortsätter
undervisningen i hälsofrågor som påbörjas i grundskolan. Den ska ta sin
utgångspunkt i ett positivt och främjande perspektiv även om man inte ska
blunda för de risker som finns i elevernas omvärld.

Bland värnpliktiga har enligt utredningen "Från dubbla spår till elevhälsa"
den genomsnittliga vikten ökat med ca 5 kg mellan 1971 och 1995 och
andelen överviktiga har ökat från 7 till 19 %. Det är därför viktigt att
eleverna
får en undervisning om kost och motion och att idrottsämnet inte teoretiseras
utan att eleverna får utöva fysiska aktiviteter.

Folkpartiet ser med allvar på att det verkar bli allt lättare för ungdomar att
få tag i alkohol och narkotika. Rök- och alkoholdebuten sker allt längre ned i
åldrarna. Dessutom tycks den negativa attityden till narkotika ha luckrats upp
hos en del ungdomar. En undersökning visade nyligen att var fjärde 17-åring i
Stockholm har använt narkotika. Det är nödvändigt att kampen mot alkohol,
narkotika och tobak intensifieras. Folkpartiet efterlyser en nationell
handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och
tobak ska intensifieras.

Behovet av att få reflektera över identitet, sexualitet, kärlek och
jämställdhet är stort bland ungdomar. Idag är utbudet av information om
dessa frågor stort genom medier som tidningar, teve och Internet. Det är
viktigt att skolan utgör en arena för fördjupade samtal kring sex- och
samlevnad och ger eleverna möjlighet att ta ställning i dessa frågor.
Skolverkets kvalitetsgranskning 1999 av sex- och samlevnadsundervisningen
visar att skolorna får dålig vägledning i de nationella styrdokumenten när det
gäller undervisning i sex- och samlevnad. Målskrivningar i läroplanen är
betydelsefulla för möjligheten att avsätta resurser, formulera mål för det
lokala arbetet och bedöma kvalitet och resultat. Folkpartiet föreslår därför att
det införs mål i läroplanen som närmare definierar området sex och
samlevnad.

Kvalitetsgranskningen tyder också på att det behövs ett skifte från fokus på
risker till ett mer främjande perspektiv där både flickor och pojkar får
möjlighet att integrera sexualiteten som en god kraft. Granskningen visar
också att området jämställdhet behöver få en tydligare plats i undervisningen.

Fritid och kultur

En positiv fritid utgör ofta en av de viktigaste friskfaktorerna för alla
åldersgrupper. Tyvärr når inte det utbud som finns alla samhällsgrupper,
t.ex. funktionshindrade, vissa invandrargrupper och ensamföräldrar.
Biblioteken, teatrarna, de ideella föreningarna m.fl. bör därför stimuleras
att satsa brett också på dessa målgrupper.

Den fysiska aktiviteten bland vuxna är också viktig för hälsotillståndet.
Exempelvis löper dagens kvinnor dubbelt så stor risk som sin
modersgeneration att drabbas av benskörhet. Statistiken visar att 95 % av
medborgarna förstår vikten av motion men trots det rör sig 75 % procent för
lite och 25 % alldeles för lite.

Apoteken

Apotekens kundkrets är mycket vid. Genom apoteken kan man nå
grupper, som inte behöver anlita hälso- och sjukvården, med information
om hur man kan förebygga och själv hantera hälsoproblem. Oavsett
vilken ställning apoteken kommer att få i framtiden, är det viktigt att de
också i fortsättningen får spela en aktiv roll i folkhälsoarbetet. Det
samarbete man haft med Folkhälsoinstitutet rörande t.ex. allergier har
visat sig vara av mycket stort värde.

Forskning

Kunskap behövs således för ett målinriktat och effektivt folkhälsoarbete.
Det finns områden där forskningen visat att förebyggande arbete lönar
sig. Det gäller t.ex. skadeprevention, åtgärder mot tobaksbruk,
suicidprofylax, screening mot cancer i livmoderhalsen och mammografi.
För andra områden som primärprevention av hjärt-kärlsjukdom och
cancer behövs mer forskning för att utröna vilka metoder som är de mest
kostnadseffektiva. Vi ser det därför som viktigt att forskningen över vilka
förebyggande insatser som är mest effektiva utifrån en mänsklig och
hälsoekonomisk utgångspunkt stimuleras och prioriteras.

Ett annat forskningsfält som måste stimuleras är forskning kring hur
kunskap om livsstilars betydelse för folkhälsan bäst kan förmedlas så att
kunskapen blir tillvaratagen på det individuella planet. Praktiskt taget alla
människor i Sverige vet t.ex. att tobaksbruk är farligt för hälsan, ändå väljer
så många som 23 % av de vuxna kvinnorna och 21 % av männen att använda
tobak.

Det är viktigt att folkhälsoinstitutet i sitt folkhälsoarbete gör systematiska
kunskapsöversikter. Folkhälsoinstitutet bör också initiera och stödja forskning
som är viktig för det hälsofrämjande och förbyggande arbetet. Institutet bör
också systematiskt utvärdera olika arbetssätt i förebyggande syfte.

Stockholm den 5 oktober 2000

Kerstin Heinemann (fp)

Harald Nordlund (fp)

Johan Pehrson (fp)