Ett polarcentrum i Gränna

Motion 1994/95:Kr237 av Margareta Sandgren och Catarina Rönnung (s)

Det finns ett växande intresse för polartrakterna, både i
Sverige och utomlands. Förhållandena där har stor betydelse
för jordens klimat och oceanernas dynamik.
Miljöförändringar i Arktis och Antarktis är indikationer på
vad som händer med hela den globala miljön. De extrema
villkor som gäller för växt- och djurliv, outnyttjade
naturresurser samt polartrakternas historia lockar allt fler
forskare och fler turister.

Behovet av lättillgänglig information och kunskap är
därför stort. Kunskap om polarområdena finns i form data,
dokument, stillbilder och filmer m.m, men är i dag utspridda
på många ställen i Sverige. Och splittringen gör det svårt att
hitta rätt.

År 1997
är det 100

år sedan ingenjör S

A

Andrée tillsammans med Nils Strindberg och Knut
Fraenkel företog sin ballongfärd mot Nordpolen och vars
expedition och öde fascinerat och intresserat många
människor alltsedan dess. Först år 1930
återfanns resterna på Vitön. Föremålen tillföll staten.
I Gränna, Andrées födelsestad, så beslöt
hembygdsföreningen att högtidlighålla Andrées minne
genom att öppna ett Andréemuseum. Efter enträgna
framställningar under hela 30--talet slöts ett avtal med
Geografiska Sällskapet innebärande att förvaltaransvaret för
samlingen överfördes till Gränna.

Samlingen som är exponerad i en fast utställning har rönt
stort intresse genom åren och museet kan årligen räkna in ca 40 000 besökare.

Sedan
ett antal år har tankar och idéer förts fram om hur
man skall kunna utveckla verksamheten vid museet. Inför
det 100-årsjubileum som snart stundar har därför idén om ett
polarcentrum i Gränna väckts.

En utredningsgrupp har arbetat för att undersöka
möjligheterna och förutsättningarna för etablering av ett
polarcentrum i Gränna. En seminarierapport kallad
''Andréemuseet 1997 -- framtiden för det förgångna'' har
lämnats. Därutöver har en utredning gjorts av docent Eric
Dyring som lagt fram ett programförslag för Andréemuseet.

Museets framtidstankar har utgått från en önskan att
bredda och modernisera synen på Andrée och hans
expedition. Det växande tidsavståndet till den beskrivna
händelsen tvingar fram allt mer av analys och förklaring av
tids- och kultursammanhang. En önskan att relatera Andrées
värld till dagens situation leder in i den moderna
polarforskningens värld. Orsakerna är flera. Två skäl
överskuggar; det är dels -- vad som borde vara en tvingande
nödvändighet för kulturinstitutioner -- att skildra
kulturhistoria med utgångspunkt i såväl historien som i
samtiden med siktet inställt på framtiden, det är dels den
genom decennier starka ställning som svensk polarforskning
haft. Svensk polarforskning är ledande i världen och Andrée
skall ses som en länk i en lång kedja av erfarenheter från
denna värld. Andrée är en självklar brygga in i den moderna
polarforskningens värld.

I sitt programförslag pekar Eric Dyring på vilka
utvecklingsmöjligheter som finns med ett polarcentrum.
Bl.a. en utveckling av utställningsverksamheten med en
basutställning och med slagkraftiga aktuella tillfälliga
utställningar. Med ämnen som kan sträcka sig från
polarhistoria till dagsaktualiteter. Han säger vidare att
museet kan med aktuella utställningar sätta in verksamheten
i polartrakterna i ett större sammanhang, vidga förståelsen
för polartrakternas betydelse, öka kunskapen och bidra till
debatt om polarfrågorna i samhället. Andréemuseet kan bli
en arena för information, utbildning och diskussion kring
frågor, som har beröring med dagens polarverksamhet eller
ta sin utgångspunkt i frågor som berör polartrakterna. Vidare
kan museet bli en mötesplats för olika seminarier.

Med den nya informationsteknologin är det nu också
möjligt att bygga upp en databas över den svenska
polarhistorien och även låta den omfatta allmän kunskap om
polartrakterna. En sådan databas skulle inte enbart vara en
resurs för specialister och forskare utan också vara
tillgänglig för skolan, folkbildningen och den intresserade
allmänheten. Uppbyggnaden av en databas vid museet i
Gränna till att bli en nationell elektronisk knutpunkt, som
knyter samman andra polarrelaterade databaser, samlingar
och arkiv i ett gemensamt datanät är dock ett långsiktigt
projekt. Det kräver samarbete mellan olika intressenter och
det kräver initialt stora resurser. Andréemuseet har som ett
första steg redan nu laddat sin databas med eget historiskt
material.

En annan intressant utvecklingsmöjlighet framförs också i
utredningen nämligen frågeställningar med anknytning till
den moderna forskningen och den tekniska utvecklingen.
Nya lätta material, skydd mot kyla och hård vind, navigering,
hantering av mat, näringsriktig kost, vitaminbehov m.m. är
några exempel på polarrelaterade ämnen som sysselsätter
dagens industri. Intressanta tekniska aspekter från
polarhistorien kan användas som ingångar till
näringslivsrelaterade seminarier, konferenser, kurser,
presentationer och debatter.

En samlad målinriktad utbildning med inriktning på
polarområdena och polarverksamhet finns inte i landet i dag.
En utveckling av Andréemuseet till polarcentrum bör därför
inkludera en kartläggning av utbildningsbehoven och vilken
utbildning som kan lokaliseras till Grännaområdet bör
utredas. Museet är därvid en intressant basresurs. I dag finns
i och runt om Gränna resurser lämpade för olika typer av
utbildning.

Andréemuseet har haft kontakter med bl.a.
Polarforskningssekretariatet som har uttalat ett stort intresse
för tankarna på ett Polarcentrum och uttalar att man för egen
del gärna skulle inleda ett samarbete med museet när det
gäller den moderna polarforskningen samt informationen om
aktuella forskningsprojekt. Polarforskningssekretariatet har
ansvar för att samordna och initiera svenska insatser på
polarforskningsområdet men har inget ansvar för att
allmänheten informeras om de resultat som polarforskningen
uppnår. Från sekretariatets sida upplever man att detta är en
stor brist och att det finns ett stort behov av information kring
verksamheten. Man ser värdet i att etablera ett ''torg eller
forum'' i en publik miljö och ett intresse i att bygga vidare
på den fina besöksstatistik som museet redan har.

Gränna--Visingsö är en av de mest välbesökta områdena i
landet och Andréemuseet har genom sin dragningskraft
utgjort något av en katalysator i besöksnäringen. En
utveckling av Andréemuseet till ett polarcentrum skulle
kunna dra till sig än fler besökare, både från när och fjärran
och få stor betydelse både lokalt, regionalt och nationellt.
Kommunikationerna är goda till och från Gränna genom bl.a.
E4:ans sträckning, flyg och järnväg i Jönköping.

Det fortsatta arbetet med frågan om ett polarcentrum i
Gränna bör bygga på lokala intressen och ekonomiskt stöd
från bl.a. kommunen. Staten bör också ha ett ansvar mot
bakgrund av att Andréesamlingarna är att betrakta som
nationell resurs och av att utvecklingen av Andréemuseet till
ett polarcentrum måste ses som skapandet av en nationell
tillgång. Mot denna bakgrund bör förutsättningarna för en
gemensam satsning från stat och kommun på uppbyggnaden
av ett polarcentrum i Gränna utredas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning av frågan
om ett polarcentrum i Gränna.

Stockholm den 24 januari 1995

Margareta Sandgren (s)

Catarina Rönnung (s)