Ett nationellt ljusforskningscentrum

Motion 1990/91:Ub559 av Stina Eliasson och Ingbritt Irhammar (c)

Flera sjukdomar, både fysiska och psykiska, visar
samband mellan tiden på dygnet och årstiden. Både i
Sverige och internationellt forskas det kring hur ljus och
mörker påverkar människan. Forskningens samlade
erfarenheter pekar på att människor på nordligare
breddgrader befinner sig i en betydligt större riskzon för
höst och vinterdepressioner än människor på södra delen av
jordklotet.

I trakter där vintern är lång och mörk visar
undersökningar bland annat att antalet årstidsbundna
depressioner är mycket stort. Rent vetenskapligt handlar
det om hur ljus och mörker under dygnets och årstidernas
växlingar påverkar kroppens hormonbalans.

Alla individer är mer eller mindre känsliga. Vissa får inte
några som helst känningar medan andra kan få svåra
depressioner. Vissa människor fungerar något så när
förutom att de känner sig trötta och hängiga.

Vissa människor är extra känsliga för konstgjord
belysning och mår inte bra av att sitta i fönsterlösa rum och
arbeta. Många kontorsrum har inte fönster och det
konstgjorda ljuset kan i sig ha negativa effekter på
välbefinnandet. Många lysrörs ljus har felaktigt spektrum
och stämmer inte med vårt öga. Det ohämmade
lysrörsljuset borde i varje fall komma från glödlampor och
lysrör med ljusflöden mer anpassade till våra ögon.

Bra och riktig arbetsbelysning är mycket viktig och
påverkar det allmänna hälsotillståndet samt stärker
immunförsvaret. Ett försök från en engelsk skola under
ledning av psykiatern Wayne London har visat att så är
fallet. I tre av skolans klassrum lät han installera ny och
bättre belysning. Efter några månader hade sjukfrånvaron
bland eleverna minskat påtagligt hos de elever som arbetat
i rummen med den bättre belysningen. De var betydligt
friskare än sina övriga skolkamrater där sjukfrånvaron
under samma period var 65 % högre.

En forskargrupp inom institutionen för arkitektur vid
Lunds tekniska högskola redogör för att arbete i konstgjort
ljus, utan de variationer dagsljuset ger, sätter igång
produktionen av sömnhormon även om det är mitt på
dagen. För att kompensera sig anstränger sig kroppen litet
extra; produktionen av stresshormon ökar, och människor
blir på en gång trötta och stressade. På kvällen kan det då
finnas för litet sömnhormon kvar i kroppen. Då blir sömnen
orolig och tröttheten ännu mer märkbar nästa dag.
Forskargruppen undersöker bl.a. hur bättre
arbetsplatsbelysning kan motverka vintertrötthet.

På S:t Görans sjukhus i Stockholm bedrivs forskning och
försöksverksamhet med ljusbehandling mot depression.
Försöken har fallit väl ut och man har konstaterat att för
människor med vinterdepressioner har ljusterapi ofta
framstått som en klart bättre behandlingsmetod än
psykofarmaka. Nya resultat av depressionsbehandling har
visat att starkt artificiellt ljus har fysiologiska effekter på
människan. Vid S:t Görans sjukhus har man framgångsrikt
behandlat deprimerade patienter med ljus och samtidigt
kunnat normalisera störda hormonella dygnsrytmer.
Forskningsresultaten baseras på nya metoder som
utvecklats inom den moderna vetenskap som behandlar
biologiska rytmers effekt och som kallas för kronobiologi.
Rätt utnyttjande av artificiell belysning och dagsljus är
folkhälsofrågor som bör motivera ett nationellt
forskningscentrum, gärna i samarbete med nordiska och
europeiska forskare. Ett sådant ljusforskningscentrum bör
innefatta alla svenska universitet och högskolor som kan
och vill bidra med metodutveckling och kunskap.

Vi föreslår därför att ett nationellt
ljusforskningscentrum inrättas. Detta bör ges regeringen till
känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av ett nationellt
ljusforskningscentrum.

Stockholm den 22 januari 1991

Stina Eliasson (c)

Ingbritt Irhammar (c)