En samhällsordning för 2000-talet

Motion 2003/04:K222 av Maud Olofsson m.fl. (c)

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en ny samhällsordning för 2000-talet, federalismens principer, en öppnare samhällsorganisation och ett stärkt civilsamhälle skall utgöra grunden för en översyn av regeringsformen.

2 Inledning

Det är hög tid att medborgarna får möjlighet att vara med och skapa sin omvärld, sin närmiljö och samtidigt vara med och bidra till varandras välfärd. Det finns idag ett enormt behov av gemenskap och av sociala och demokratiska rättigheter. Vi måste börja våga se betydelsen av mänskliga relationer eftersom detta skapar medmänsklighet och deltagande. Skapas solidaritet och gemenskap följer den enskilda individens ansvarstagande automatiskt med eftersom det självfallet är rätt att ställa krav på varandra. Det är även klart att gemenskap och solidaritet skapar trygghet för människan.

Centerpartiets politik bygger på tilltro till den enskilda människans förmåga och vilja att ta ansvar, för sig själv och för andra. Självbestämmande som utgångspunkt för demokratin innebär ett radikalt annorlunda synsätt än det statscentrerade perspektiv som vägleder den politiska diskussionen i dag.

En ständig diskussion måste pågå om vad demokratin egentligen innebär, vilka krav den ställer på hur vi ska bedriva politik och hur institutionerna ska utformas. Det är nu dags att grundligt se över syftet med demokratins institutioner, deras funktioner och överensstämmelse med gällande grundlagar. Ambitionen måste vara att stärka människors självbestämmande. Med detta menar vi människors möjlighet att råda över sig själva, enskilt och tillsammans. Förutsättningen för detta är att beslut fattas så nära, och tillsammans med, de människor som berörs av det. Det är ett starkt decentralistiskt synsätt, som betonar den frivilliga samverkan mellan människor som grunden för beslutsfattande.

Centerpartiet står bakom ett deltagardemokratiskt ideal, där människor inte bara tillåts, utan förväntas, delta i det gemensamma beslutsfattandet. Förutsättningen för detta är att människors deltagande också får leda till faktisk påverkan. Det lokala demokratiska självbestämmandet ska också stärkas i förhållande till högre beslutsnivåer. Med detta stärks i realiteten folkets rätt att delegera makt underifrån. Centerpartiet menar att detta är ett i grunden annorlunda förhållningssätt än det som präglar dagens svenska demokrati, där de politiska institutionerna alltmer har reducerats till att leverera tjänster och service till medborgarna.

Det krävs i dag ett flertal betydelsefulla projekt för att förnya Sverige och åstadkomma ett samhälle byggt underifrån. I Centerpartiets andra demokratimotion ”Demokrati – vår tids utmaning” går vi in mer konkret på de olika uppslagen. Med denna motion vill vi lyfta upp våra grundtankar bakom en ny samhällsordning för 2000-talet.

3 En ny samhällsordning

Samhällets förändring ställer krav på och ger stora möjligheter att förändra politikens perspektiv. I dag har vi sett hur idén om en centralt kontrollerad och genom förvaltningen styrd stat har kommit till vägs ände. En ny politik måste ta en annan utgångspunkt – den måste utgå från den enskilda människan som samhällets grund.

Människors delaktighet i gemensamma beslut på lokal nivå är demokratins verkliga bas. Demokratin blir då inte endast en metod att avgöra beslut i politiskt valda församlingar, utan ett förhållningssätt som även präglar människors vardagliga umgänge och som gör det möjligt att fatta beslut också på den verkligt nära nivån. Detta skapar solidaritet och gemenskap mellan människor. En frivillig gemenskap.

Centerpartiet eftersträvar en vardagsdemokrati som kommer till uttryck genom engagemang i lokalt föreningsliv och i den vardagliga samverkan med likasinnade, exempelvis föräldrar som är engagerade i skolan eller mellan grannar. Demokratiskt arbete på denna nivå kommer att vara ett renodlat deltagardemokratiskt arbete. På så sätt skapas det civila samhället där människorna är ryggraden i samhället.

Strävan att stärka vardagsdemokratin och att utnyttja den som en levande demokratisk arena måste vara vägledande också för arbetet i politiskt valda församlingar. Deltagardemokratin är inte, enligt vårt synsätt, ett alternativ till den representativa demokratin, utan en förutsättning för en levande demokrati. Centerpartiet vill skapa förutsättningar för denna.

Den svenska regeringsformen bygger på att ”all offentlig makt utgår från folket”. I praktiken har detta kommit att betyda att ”all offentlig makt utgår från riksdagen” och att makt, möjligen, kan delegeras till kommuner, regioner och enskilda människor, men då omgivna av restriktioner och kontroller. Ett samhälle byggt underifrån innebär ett annat perspektiv – där makten börjar hos de enskilda människorna och de lokala gemenskaperna.

Det innebär också att gemenskaper av olika slag måste grundas i en samsyn människor emellan om värdet av att agera och fatta beslut gemensamt. Centerpartiet avvisar tankar om att det finns gemenskaper som har ett högre värde än de människor som utgör gemenskapen. Religiös, etnisk och nationell identitet fyller en viktig funktion för många människors identitet, men kan inte sättas före människors rätt till att vara enskilda individer. En modern statsbildning måste därför till sin natur innefatta mångfald och inte eftersträva homogenitet och likriktning.

Individens frihet ställer också krav på individens ansvarstagande både för sig själv och för andra. Samhället ska vara till för att skapa förutsättningar och möjligheter för människor att förverkliga sina drömmar, inte för att peka ut vilka livsprojekt människor ska välja. Likaså måste människor ta eget ansvar för de val man gör och för de konsekvenser de egna valen får. Rättvisa i form av lika möjligheter innebär ingen garanti för lika utfall.

Den moderna staten måste förhålla sig neutral i förhållande till människors val av livsprojekt. Men det innebär inte att staten är fri från värdegrunder. Snarare måste staten stå än starkare i försvaret av det öppna samhällets fundament som tolerans, försvaret för rättsstaten, demokrati som styrelseskick och individens frihet i ett levande samhälle.

4 Federalismens principer

I grund och botten är federalism en fråga om att respektera självstyret. I sin mest abstrakta form handlar det om maktfördelning i en organisation mellan en central auktoritet och de ingående enheterna. Federationers konstitutioner bygger på att självständiga enheter sluter sig samman och kommer överens om vad man ska uträtta gemensamt. Man avstår en del av sin autonomi för att uppnå gemensamma mål, samtidigt som man värnar den inre självständigheten.

Beskrivningar av federalismens principer visar ofta att idén missförstås och förtalas. Genom historien har centralister försökt lägga beslag på federalismen som begrepp för att försvara maktkoncentration och likriktning. I Sverige, som alltsedan Axel Oxenstierna har varit en hårt centraliserad enhetsstat, kan det vara svårt att ens tillgodogöra sig tanken på vad federalismens principer skulle kunna innebära. Många av de politiska reformer som genomförts de senaste åren – maxtaxa i barn- och äldreomsorg, bibliotekslag, riksnorm i socialbidragen, för att nämna några exempel – hade förmodligen varit svåra, för att inte säga omöjliga, att genomföra på nationell nivå i en federal stat.

I grund och botten är det en fråga om att respektera självstyret. För oss är det alldeles självklart att väljarna i Västerbotten, lika väl som väljarna i Västra Götaland, Skåne eller Gotland, har rätt att styra sig själva. Vi har vart fjärde år val till kommuner och landsting, men valen blir alltmer meningslösa eftersom staten ständigt strävar efter att avgränsa det lokala och regionala självstyret. Medborgarna väljer dem som får förmånen att förvalta en politik de inte har möjlighet att påverka.

Även om man inte tar steget fullt ut till en federation i Sverige, utan nöjer sig med mindre steg – en starkare grundlagsreglering av det lokala och regionala självstyret, fullföljande av regionparlamentstanken och överförande av skattekraft till regioner och kommuner – kommer olikheten i Sverige att öka. Därmed inte sagt att orättvisorna kommer att öka, men väl respekten för hur människor väljer att utforma sin del av landet. Det är värt att tänka tanken vad en radikal decentralisering av Sverige, byggd på federalismens principer, skulle kunna innebära.

En ny samhällsordning och grundlag bör, med dessa principer, bygga på en mångfald nivåer, där makt, i princip, delegeras underifrån, från enskilda människor till frivilliga och lokala gemenskaper, från de frivilliga gemenskaperna till kommuner och vidare till regioner, staten och Europeiska unionen.

Ett annat synsätt på hur samhället ska organiseras innebär tydliga politiska förändringar. I ett samhälle som under närmare ett sekel präglats av socialdemokratins tro på kollektiva lösningar och maktkoncentration som ett instrument för rättvisa, innebär det radikala förändringar. Lika möjligheter kan inte, och bör inte, innebära att hela Sverige ska vara likadant. Det politiska uppdraget i dag borde vara att bryta upp den makten, ge enskilda människor och lokalt förtroendevalda makt och ansvar för den egna välfärden genom försäkringssystem som förenar trygghet med personligt ansvar, statlig avreglering och bejakande av lokala lösningar för hur välfärden utformas istället för att detaljstyra centralt.

För Centerpartiet är det följaktligen naturligt att tillämpa federalismens principer som utgångspunkt för samhällsförändringar:

• Icke-centralisering, det vill säga decentralisering. Beslut ska fattas så nära de berörda som möjligt.

• En ny skriven konstitution. Det ska finnas tydliga regler för maktdelning, beslutsnivåers kompetens och till skydd för individuella fri- och rättigheter.

• Självstyrande geografiska enheter. Kommuner och regioner ska ha hela beslutsmakten inom de områden som inte är statliga kompetenser.

• Beslutsmakt ska motsvaras av beskattningsrätt för de egna angelägenheterna.

• Det ska för varje nivå finnas direkta band mellan medborgare och lagstiftarna. Det bör alltså förekomma direkta val till någon instans på varje politisk nivå.

• Samarbete mellan självstyrande enheter, liksom samarbete mellan olika nivåer på frivillig grund, ska underlättas.

5 Ett stärkt civilsamhälle

Värdet av det demokratiska samtalet kan aldrig nog betonas. Mångfald och solidaritet växer fram genom att medborgare träffas och för en konstruktiv dialog där alla får vara med och bidra med idéer och nya yttringar. På detta sätt växer det fram starka frivilligorganisationer. Människors möjligheter att påverka ökar, de begränsas inte till att vara klient eller kund, utan det innebär också att vara deltagare, eller medborgare i dess fulla mening. Det är därför nödvändigt med en ny struktur för att öka samverkan mellan offentliga och privata aktörer samt det civila samhället. Stat, regioner och landsting samt kommuner skall alla vara delaktiga i att stärka det civila samhället.

För att alla medborgare ska kunna ta del av, och skapa, sitt civila samhälle måste det finnas mötesplatser för detta. Samlingslokalerna är ett exempel på sådana platser. Där kan ortens framtid diskuteras och olika kulturella yttringar kan få ett forum och en plats. I ett starkt civilt samhälle ökar kvinnornas och ungdomarnas möjligheter att få vara med och påverka sin livssituation. Mångfald ökar med ett federalistiskt synsätt eftersom man tillåter olikheter och samhället byggs underifrån.

En levande demokrati förutsätter som sagt många mötesplatser där människor kan träffas, skaffa sig nya kunskaper och erfarenheter samt utbyta åsikter och tankar. Det kan röra sig om till exempel global samverkan och nätverk av olika slag. Grunden i en svensk deltagardemokrati är bland annat tusentals mötesplatser som genom föreningsliv, studieförbund, högskolor och universitet genom den så kallade tredje uppgiften och partier erbjuds i det lokala samhället. Studieförbunden erbjuder omistliga mötesplatser för det demokratiska samtalet i studiecirklar, kulturarrangemang och föreläsningar. Detta är mötesplatser där möjligheter finns att finna nya kunskaper och att skaffa sig redskap för att påverka samhällsutvecklingen. Flera generationer av svenskar har fått sin bildning, utbildning och livssyn formad i folkbildningen, studiecirklar, folkhögskola, föreningsliv och där fått redskap för ett aktivt medborgarskap och uppbyggnad av det demokratiska samhället. Det behövs en mångfald studiecirklar, kurser och kulturarrangemang i studieförbund och folkrörelser. Men det förutsätter också en medveten prioritering av detta område.

Ett levande kulturliv är en förutsättning för att människor ska kunna utöva ett eget skapande samt ta emot olika kulturyttringar. Musiken spelar en stor roll för ungdomar och är ett modernt uttryckssätt. Det krävs även goda kommunikationer mellan människor och dagens teknik möjliggör möten och samarbeten som varit betydligt svårare tidigare. För att nya mötesplatser ska fungera som träffpunkter för människor och kunna vara navet för olika verksamheter måste det finnas tillgång till goda datakommunikationer.

6 En öppnare samhällsorganisation

I ett decentraliserat samhälle ska inte staten för kommuner och regioner diktera vilken politik som ska föras. Det innebär också att Centerpartiet inte avser att diktera de politiska vägvalen för underliggande nivåer. Däremot kommer Centerpartiet tydligt att stå på medborgarnas sida.

I praktiken innebär detta att Centerpartiet i kommuner, regioner och riksdag ska arbeta för att stärka det civila samhället och människors frivilliga samarbete. Vi ska öka medborgarnas valfrihet i den offentliga servicen och uppmuntra mångfald och alternativ. Vi kommer konsekvent att verka för ökade inslag av deltagardemokrati, vilket innebär att vi bejakar folkomröstningar, brukarstyrelser i offentlig sektor, samverkansorgan mellan det offentliga och det civila samhället samt ökad initiativrätt för medborgarna i valda församlingar. Beslutsmakt, resurser och verksamhet bör i stor utsträckning decentraliseras till lokala gemenskaper och brukarsammanslutningar. Det som behövs är en ökad samverkan mellan det offentliga, privata och den ideella sektorn.

Erfarenheterna av de beslut som delegerats till dem som berörs, t.ex. till brukarstyrelser vid skolor och daghem eller till brukarråd i primärvården är generellt sett mycket goda och bör ligga till grund för införandet av fler sådana organ. Enligt Centerpartiets uppfattning bör det bli möjligt att, på de berördas initiativ, bilda självförvaltningsorgan. Stärkta möjligheter till självförvaltning bör förenas med större möjligheter att också påverka det politiska beslutsfattandet. Förståelsen för den politiska prioriteringsdiskussionen skulle öka liksom kvaliteten i den offentliga servicen.

Framförallt i den lokala politiken kan de politiska partierna och deras företrädare vara en länk mellan det civila samhället och den offentliga myndigheten. Centerpartiet ska bidra till att skapa närmare länkar mellan medborgarnas egna organisationer, näringsliv och valda företrädare. Vi ska vara det civila samhällets talesmän mot dem som vill slå vakt om myndighetsmakt och maktkoncentration.

Vad som ovan anförts om att en ny samhällsordning för 2000-talet, federalismens principer, en öppnare samhällsorganisation och ett stärkt civilsamhälle skall utgöra grunden för en översyn av regeringsformen bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 26 september 2003
Maud Olofsson (c)
Agne Hansson (c)	Åsa Torstensson (c)
Kenneth Johansson (c)	Margareta Andersson (c)
Lena Ek (c)	Eskil Erlandsson (c)