En livskraftig jordbruksnäring

Motion 1998/99:MJ219 av Lennart Daléus m.fl. (c)

1 Inledning

Jordbruksnäringen och livsmedelsproduktionen är en mycket viktig
resurs i det svenska samhället. Jordbruksmarken är grunden för
produktion av högkvalitativa livsmedel och bioråvaror. Dessutom har
jordbruket en betydelsefull roll i övergången till ett alltmer
kretsloppsanpassat samhälle. En livskraftig jordbruksnäring är en
förutsättning för ett öppet och levande kulturlandskap.

För att Sverige skall kunna behålla en levande jordbruksnäring med många
livskraftiga jordbruksföretag krävs att de svenska bönderna kan konkurrera
på samma villkor som bönderna i andra EU-länder. Centerpartiet arbetar med
kraft för att ge Sveriges bönder rättvisa konkurrensvillkor.

Inriktningen på jordbrukspolitiken måste vara att trygga utvecklingen inom
jordbruket och livsmedelsindustrin i Sverige. I motionen redovisar Center-
partiet även vilka övergripande förändringar av EU:s gemensamma jord-
brukspolitik som vi anser vara nödvändiga. Förändringar av stödsystem och
förenklingar måste ske för att underlätta en miljövänlig kvalitetsproduktion.
Möjligheterna måste förbättras för det europeiska jordbruket att i större
omfattning delta i konkurrensen på världsmarknaden. Konsumenternas
berättigade krav på bra mat och en produktion utan skadlig inverkan på
miljön måste respekteras i hela Europa.

2 Svensk jordbruks- och livsmedelsnäring

Svensk jordbruks- och livsmedelsnäring är en bransch med stora
framtidsmöjligheter. Jordens minskande jordbruksarealer, den globala
befolkningsökningen och en allt högre efterfrågan på förnybara råvaror
ökar betydelsen av en livskraftig och ekologiskt hållbar jordbruksnäring i
Sverige.

Även om antalet direkt sysselsatta inom jordbruket minskat kraftigt under
de senaste decennierna har livsmedelsnäringen som helhet en mycket stor
betydelse för många människor och företagandet i Sverige. Totalt sett
genererar livsmedelssektorn sysselsättning för 340 000 personer i Sverige.
Det gör livsmedelsindustrin till den tredje största industrigrenen vad gäller
antalet sysselsatta. Mätt i produktionsvärde är livsmedelsindustrin Sveriges
näst största industrigren.

Den svenska jordbruksnäringen är en stor tillgång för Sverige. Det vore en
samhällsekonomisk förlustaffär att inte nyttja och bruka naturresurserna i
jordbrukslandskapet. Dessutom är jordbruksnäringen en förutsättning för
bevarandet av det öppna kulturlandskapet, vilket de flesta svenskar värderar
mycket högt.

Vad som ovan anförts om det svenska jordbrukets betydelse för
livsmedelsproduktion och för det öppna landskapet bör ges regeringen till
känna.

3 EU:s gemensamma jordbrukspolitik

3.1 Agenda 2000

Synen på jordbruket som en betydelsefull och nyttig näring måste prägla
den svenska hållningen i diskussionerna om EU:s nuvarande och
framtida jordbrukspolitik.

Centerpartiet har tidigare uttryckt kritik mot regeringen för att den
långtgående avregleringslinje som regeringen företräder är tämligen
frikopplad från de förslag som blir aktuella i förhandlingarna om Agenda
2000. Den svenska linjen har till stora delar betraktats som en extremlinje,
och vårt inflytande i förhandlingarna kan därmed komma att minimeras.

Det står klart att kommissionens förslag i avgörande delar är ofördelaktigt
för det svenska jordbruket. Bland annat föreslår kommissionen kraftiga stöd
till odling av majsensilage, vilket inte kommer Sverige till del då vi av
klimatskäl inte odlar majs. Den självklara målsättningen inför reformeringen
av den gemensamma jordbrukspolitiken måste vara att svenska jordbrukare
skall ges förutsättningar likvärdiga med dem som gäller för jordbrukare i
andra EU-länder.

Särskilt inom jordbrukspolitiken är det tydligt hur de olika medlems-
länderna agerar utifrån sina nationella intressen för att optimera återbetal-
ningarna från EU:s budget till det egna landet. Detta agerande kan beklagas,
men är dock ett faktum. Finns ambitionen inom regeringen att ytterligare
utveckla svensk jordbruksnäring och livsmedelsindustri måste agerandet i de
pågående förhandlingarna var mycket tydligt från svensk sida. Den svenska
jordbruksnäringens intressen kommer i förhandlingarna inte att försvaras av
någon annan än Sveriges företrädare. Regeringen måste ha insikten att de
förhandlar för hela Sverige - inte bara för de intressen som kan finnas hos
Socialdemokraterna och dess regering.

Regeringens hantering av mjölkkvoterna är ett sent exempel på att den
svenska regeringen går fram med drastiska förslag utan att ta några hänsyn
till vilka konsekvenser det får för det svenska jordbruket, det öppna
landskapet och livsmedelskvaliteten i Sverige. Lönsamheten är redan idag
mycket pressad för många mjölkproducenter. År 1997 fanns det ca 15 700
jordbruksföretag med mjölkkor i Sverige. Under de villkor som i dag gäller
beräknas att antalet inom en tioårsperiod kommer att ha minskat till mindre
än 10 000.

De prissänkningar på mjölk som planeras från EU-kommissionens sida
kommer att få negativa konsekvenser. Den svenska regeringen har,
tillsammans med England, Grekland och Danmark, lagt ett förslag till EU
med dubbelt så stora prissänkningar på mjölk som EU-kommissionen
föreslagit. Detta kommer att ytterligare förvärra situationen. I stället för att
arbeta med att stärka svensk livsmedelsindustri och svenskt jordbruks kon-
kurrenskraft i Europa har regeringen hittillsvarande agerande i stället varit en
linje som ytterligare förstärkt problemen för svenska mjölkproducenter.

Förutom de direkta konsekvenserna av färre jordbruksföretagare skulle en
sådan utveckling hota många jobb inom livsmedelsindustrin. Förslaget
drabbar främst skogs- och mellanbygder på sydsvenska höglandet, i
Bergslagen, Värmland samt hela norra Sverige. I dessa områden är
mjölkproduktion basen i jordbruket.

Våren 1998 uppmanade Centerpartiet regeringen att uppta diskussioner
med företrädare för riksdagspartierna i syfte att förankra en svensk strategi
inför de kommande förhandlingarna om Agenda 2000. Regeringen tillsatte
också en referensgrupp där samtliga riksdagspartier fanns representerade.
Det är av största vikt att denna referensgrupp även blir en aktiv del i den nya
regeringens arbete under förhandlingarna om Agenda 2000. Vad som ovan
anförts om förhandlingarna med anledning av Agenda 2000 bör ges
regeringen till känna.

3.2 Förändringar på längre sikt

En ny jordbrukspolitik måste grunda sig på insikten om att behoven av
livsmedel och andra nyttigheter från jordbruket ökar. Världens
befolkning kommer att fördubblas inom en inte alltför avlägsen framtid. I
takt med ökat välstånd kommer matvanorna att förändras. Konsumtionen
av animalier ökar i hela världen. Eftersom animalieproduktionen kräver
ökad produktion av vegetabilier till foder kommer det totala behovet av
produktion att öka mångfalt.

Målen för den gemensamma jordbrukspolitiken måste förändras.
Nuvarande mål är ålderstigna och motsägelsefulla. En ny jordbrukspolitik
måste bygga på en ökad marknadskontakt, på att jordbruket utnyttjas i
miljöarbetet samt på att jordbrukarna ges ökad frihet och ökat ansvar. Det
framtida europeiska jordbruket bör inriktas på:

- uthållig bioproduktion,

- konkurrenskraft på världsmarknaden,

- kvalitetsproduktion för folkhälsa,

- landsbygdsutveckling.

3.2.1 Uthållig bioproduktion

En uthållig jordbruksproduktion måste, liksom all annan produktion, ske
inom de ramar som naturen tillåter. Höga krav måste ställas på miljö och
djurskydd. Djurskyddskraven skall utgå från djurens väl.

Användningen av bekämpningsmedel skall göras mindre riskfylld. De
farligaste preparaten skall fasas ut genom beslut på EU-nivå. Inget land skall
tvingas att godkänna preparat som redan förbjudits i det egna landet.
Användningen av bioråvaror från jordbruket i industrin och för
energiproduktion skall stimuleras. En utveckling mot en hållbar
bioproduktion kan bl.a. stimuleras genom utnyttjandet av ekonomiska
styrmedel. Det bör ske en samordning av användningen av miljöskatter inom
EU för att öka effekten av åtgärderna, samt för att inte riskera snedvridande
konkurrensnackdelar.

3.2.2 Konkurrenskraft på världsmarknaden

EU:s jordbruk måste ta till vara möjligheterna att konkurrera på
världsmarknaden. De nuvarande regleringarna riskerar att låsa in EU på
sin egen marknad. Jordbruksnäringen i EU måste kunna konkurrera med
USA, Nya Zeeland och Australien på den expanderande marknaden i
Sydostasien.

Det är angeläget att Världshandelsorganisationens (WTO) förhandlingar
kan leda till en bättre och stabilare ordning på världsmarknaden. Dessa
frågor kan inte endast överlämnas till marknadskrafterna och den globala
ekonomin. EU måste i förhandlingarna driva hänsynen till andra viktiga
aspekter som att maten skall vara säker och av hög kvalitet. Landsbygds-
miljön och det öppna landskapet måste bevaras. Jordbruket måste även ges
förutsättningar att förvalta det kulturella och sociala arvet på landsbygden.
Den "europeiska modellen" måste försvaras.

3.2.3 Kvalitetsproduktion för folkhälsa

Det finns en mängd hälsorisker inom det europeiska jordbruket och
livsmedelsproduktionen. Förutom den allvarliga BSE-krisen är
salmonella och användningen av antibiotika problem som måste tas på
större allvar. Det är nödvändigt att starta ett arbete med att minska
förekomsten av salmonella i hela EU. Här kan de svenska erfarenheterna
och kunskaperna inom näringen och myndigheterna vara till stor nytta.

Användningen av antibiotika till djur i tillväxtsyfte är en tickande hälso-
bomb. Det kommer allt fler exempel på att resistenta bakterier är på väg att
bli en stor hälsofara. Sverige och Finlands undantag på området måste
försvaras och omvandlas till norm för EU i stället för att vara undantag.
Under senare tid har en åsiktsförskjutning till fördel för den svenska linjen
skett inom EU. Strävan måste vara att den regelmässiga användningen av
antibiotika och andra medicinska preparat i foder i tillväxtsyfte förbjuds
inom EU.

Användningen av genteknik ger många möjligheter, men samtidigt finns
det risker med den nya tekniken. Det är viktigt att konsumenter och
producenter ges möjlighet att själva välja om de vill använda produkter som
är genetiskt modifierade. Därför måste produkter som är genetiskt modifi-
erade särhållas och märkas på ett tydligt sätt. Växter som är resistenta mot
bekämpningsmedel ska ej vara tillåtna. Försiktighetsprincipen måste tilläm-
pas.

3.2.4 Landsbygdsutveckling

Jordbruksproduktionen är basen för en levande landsbygd och ett öppet
landskap. Ängar och hagmarker skapas inte genom bidrag och
regleringar utan genom produktiva jordbruksföretag.

Utvecklingskraften och innovationsviljan är stark på landsbygden. Den
skall stödjas genom att Sverige och EU satsar på infrastruktur, utbildnings-
möjligheter och skatteregler som är förmånliga för landsbygden.

Landsbygdens och jordbrukets möjligheter att knyta samman samhällets
kretslopp måste tas till vara.

4 Konkurrens på lika villkor

Efter EU-inträdet måste svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri
kunna konkurrera på samma villkor som andra länder inom EU. Så är
inte fallet idag. Det svenska jordbrukets lönsamhet är för svag och måste
stärkas. En stor del av ansvaret för att förbättra lönsamheten i det svenska
jordbruket ligger naturligtvis på näringen själv. Samtidigt är det viktigt
att påpeka att jordbruksnäringen är mycket beroende av politiska beslut.

Utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167) tillsattes
på centerpartiets initiativ. Utredningen visar bland annat att den svenska
bonden tvingas arbeta med betydligt högre kostnader i form av skatter och
avgifter än den danske och finske bonden. Centerpartiet arbetar med kraft för
att intentionerna i Björks utredning skall fullföljas. Det innebär dels att
svensk jordbruksnäring måste ges ekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor
jämfört med jordbruksnäringen i Danmark och Finland, dels att jordbruks-
företagen i skattehänseende likställs med inhemsk tillverkningsindustri.
Detta har bland annat markerats i Centerpartiets riksdagsmotion med
anledning av regeringens ekonomiska vårproposition, våren 1998.

I retoriken från regeringen, och inte minst från statsministern, har det
under de senaste åren sagts och skrivits mycket om jordbruket som en
framtidsnäring med stora utvecklingsmöjligheter. Tyvärr har retoriken inte
motsvarats av några direkta insatser från regeringens sida. Hittills har inte
några förslag med anledning av Björks utredning kommit från regeringen.

Centerpartiet vill poängtera vikten av att det omgående tas beslut som
stärker det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Under senare tid har
lönsamheten sjunkit drastiskt bl.a. inom den svenska svinproduktionen. Om
inget görs för att förbättra situationen kommer många jordbruksföretagare att
tvingas upphöra med sin verksamhet.

I regeringsförklaringen från den 6 oktober sägs: "Jordbruket skall ges
villkor som är likvärdiga med andra näringars." Om regeringens ambitioner
stannar vid detta vore det en olycka för jordbruksnäringen och för det öppna
odlingslandskapet i Sverige. Jordbrukets problem är att konkurrensvillkoren
mellan svenska bönder och bönder inom övriga EU-länder är så olika. För
Centerpartiet är det en självklarhet att jordbruket skall ges villkor som är
likvärdiga med andra näringars. Dessutom måste konkurrensvillkoren bli
likvärdiga med konkurrentländernas villkor.

Om statsministerns ord i regeringsförklaringen hade haft någon betydelse
så hade budgetförslaget för 1999 innehållit förslag om att ta bort elskatten för
jordbruket, i likhet med vad som gäller för andra näringar. Dessutom hade
det i budgeten funnits förslag om att reducera skatten på eldningsolja till den
nivå som gäller för annan industri. Några sådana förslag finns dock inte i
budgeten.

I centerpartiets ekonomiskpolitiska motion (1998/99:Fi210) lägger vi
konkreta och finansierade förslag om att avskaffa elskatten och minska
skatten på eldningsolja ned till vad som gäller för industrin. Dessutom lägger
vi förslag om att genomföra de övriga förslagen i Björks utredning. Det
innefattar bl.a. satsningar på forskning och utveckling samt exportfrämjande
insatser. Vi anslår även medel som skall kompensera jordbruksföretagarna
för den i jämförelse med konkurrentländerna högre skatten på diesel.
Sammantaget innebär vårt förslag att jordbruksnäringen tillförs cirka
1,4 miljarder kronor per år för att förstärka dess internationella kon-
kurrenskraft.

Centerpartiets förslag med anledning av Björks utredning innebär:

- Slopad elskatt för jordbruksföretag i likhet med vad som gäller för
tillverkningsindustri.

- Sänkt skatt på eldningsolja för jordbruksföretag till den nivå som gäller
för tillverkningsindustri.

- Satsning på forskning och utveckling inom livsmedelssektorn under en
fyraårsperiod.

- Satsning under fyra år på exportfrämjande åtgärder.

- Satsning på program för gårdsbaserad livsmedelsförädling.

- 5-årigt stödprogram för strukturomvandling av växthusodlingen.

- Resurser för trädgårdsbranschens utveckling i 5 år.

- Generell nedsättning av CO 2-skatten på olja för växthusuppvärmning
(omfattar även grönfodertorkar).

- Utöver detta avsätts även medel i budgeten för att tillse att svenska
jordbruksföretagare kompenseras för att de betalar ett högre dieselpris än
kollegerna i konkurrentländerna.

5 EU-finansierade ersättningar

Utnyttjandet av de direkt EU-finansierade utgifterna för arealersättning,
djurbidrag, intervention och exportbidrag har minskat under de senaste
åren. Regeringen gör bedömningen att utnyttjandet kommer att bli än
mindre de närmaste åren. Om regeringen förde en politik som
stimulerade en positiv utveckling inom jordbruket skulle det också få
effekter på utnyttjandenivån av de EU-finansierade stöden.

Centerpartiet anser att regeringen måste ändra sitt agerande på detta
område. I stället för att driva politik som är direkt negativ för Sverige och
svenskt jordbruk borde regeringen, tillsammans med företrädare för
jordbruksnäringen, lämna förslag till åtgärder som kan vidtagas för att öka
utnyttjandet av de direkt EU-finansierade ersättningarna. Då dessa
ersättningar nu finns anser vi att de bör utnyttjas maximalt. Dessutom
påverkar inte ett högre utnyttjande budgetbalansen då inkomsterna i form av
bidrag från EU ökar i samma grad som utgifterna för utbetalda ersättningar
ökar.

En positiv utveckling med fler och starkare jordbruksföretag ger i sin tur
förutsättningar för många nya jobb inom livsmedelsindustri och annan
förädlingsverksamhet. Vad som ovan anförts om åtgärder för att öka
utnyttjandet av de EU-finansierade ersättningarna bör ges regeringen till
känna.

Centerpartiet anser att regeringen bör undersöka möjligheterna att
retroaktivt utbetala de medel som avsatts för arealstöd under 1998, men som
inte utnyttjats. De icke utnyttjade medlen bör kunna fördelas på de redan
beviljade arealersättningarna.

Även vad gäller de miljörelaterade stöden är det av största vikt att åtgärder
vidtas för att utnyttja de medel som anslagits. Centerpartiet anser att åtgärder
bör vidtas så att delar av de icke utnyttjade EU-finansierade stöden kan
användas för att finansiera de övertecknade miljöersättningarna, som t.ex.
kulturmiljöstödet.

Den självklara utgångspunkten måste vara att Sverige fr.o.m. 1998 skall
utnyttja hela den framförhandlade miljöramen med EU. Därför är
Centerpartiet mycket kritiskt till att den utredning som skall utreda de
framtida miljöprogrammen i direktiven givits uppdraget att som ett alternativ
utreda en neddragning av ramen med 1 miljard kronor. Tvärtom borde
direktiv givits om att utreda ett alternativ med en höjd ram, utöver
alternativet med oförändrad ram. Förutom att regeringen bortser från
jordbrukets betydelse i miljöarbetet sänder regeringens agerande fel signaler
inför de kommande förhandlingarna inom EU om de framtida miljö-
programramarna. Detta bör ges regeringen till känna.

I dag sker en samlad utbetalning av EU-ersättningen i slutet av året. Detta
medför att en väsentlig del av jordbruksföretagarens intäkter koncentreras till
en viss del av året. Detta kan medföra att den enskilde företagaren tvingas
låna till driften i avvaktan på att EU-ersättningen betalas ut. Centerpartiet
anser att regeringen i EU bör agera för att ändra dagens system så att
utbetalningarna av EU-stödet kan ske vid fler än ett tillfälle under året. Detta
bör ges regeringen till känna.

6 Skördeläget

Den kartläggning av skördesituationen som gjorts av Jordbruksverket
visar att 1998 års skörd kommer att bli betydlig sämre än normalt. De
lokala variationerna är stora. Orsaken till det dåliga skörderesultatet är
den regniga sommaren.

Delar av skörden kommer att förbli obärgad. Av spannmålsskörden rör det
sig om 10-15 procent. Det dåliga vädret gör även att det blir särskilt
kostsamt att ta hand om skörden på grund av höga vattenhalter. Tillsammans
med den dåliga kvaliteten kommer de att försämra lönsamheten för det redan
hårt pressade svenska jordbruket.

Att skörden varierar från år till år är en självklarhet för varje jordbrukare.
Årets skörd riskerar dock att för vissa enskilda jordbrukare bli så dålig att
staten måste ta ett ekonomiskt ansvar för de värst utsatta. Det är avgörande
att ett sådant beslut skyndsamt tas av regeringen. Detta bör ges regeringen till
känna.

7 Måttbestämmelser för djurstallar

Även efter 1998 års utgång finns det möjligheter att godta mindre
avvikelser från måttbestämmelserna vad gäller båspallmått i enskilda fall.
Jordbruksverket kan också ge tillstånd till individuella tidsbegränsade
bestämmelser. Kommunernas djurskyddsinspektörer, som känner till och
ser förhållandena på platsen, skall göra helhetsbedömningar vid sina
inspektioner. Enligt Jordbruksdepartementet skall djurmiljön i sin helhet,
stallhygien, djurantal och en rad andra faktorer avgöra om en eventuell
avvikelse från utrymmesreglerna för djuren kan godtas.

Tyvärr tillämpas regeringens anvisningar inte på det sätt som är avsett. I
flera fall gör myndigheten inte den helhetsbedömning av djurmiljön som
jordbruksdepartementet eftersträvar. Detta bör ges regeringen till känna.

8 Enklare regler

Den svenska administrationen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik
måste vara utformad så att den medverkar till att uppfylla EU:s och
Sveriges mål om ett bärkraftigt och effektivt jordbruk, biologisk
mångfald, bibehållet kulturlandskap och regional utveckling. Det är av
nationellt intresse att administrationen bidrar till att svenskt jordbruk kan
få det stöd som det är berättigat till. Administrationen ska inte orsaka
onödiga kostnader, vare sig internt eller externt hos t.ex. jordbrukarna.
Enkelhet måste vara målet i utformningen av administrationen.

Ett stort antal myndigheter är på olika sätt involverade i administrationen
av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är samtliga länsstyrelser,
Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Dessutom har Riksantikvarieämbetet
och NUTEK visst ansvar för dessa frågor.

De krångliga regler och omfattande blankettsystem som i dag måste
hanteras för att erhålla de EU-finansierade jordbruksstöden medför att
Sveriges jordbrukare inte fullt ut utnyttjar de gemensamma medel som finns
att tillgå från EU.

Regeringen har tillsatt flera utredningar med uppgift att se över
organisationen av jordbruksadministrationen. Syftet med detta är att finna en
så kostnadseffektiv lösning som möjligt när det gäller hanteringen av EU-
stöden. Hittills har utredningarna inte lett till några förbättringar.

Centerpartiet har ställt krav på att samarbetet mellan aktuella myndigheter
och jordbruksnäringen måste förbättras för att undvika krångliga system som
försvårar för den enskilde jordbruksföretagaren. Det är dessutom angeläget
att den enskilde jordbrukaren kan vända sig till en myndighet i alla ärenden
som rör EU:s jordbruksstöd och det är naturligt att detta sker på regional
nivå, så nära jordbrukaren som möjligt.

Den nuvarande svenska tillämpningen av EU:s regelverk vad gäller
småskalig vidareförädling av livsmedel innebär avsevärda svårigheter för
bl.a. mindre slakterier och andra livsmedelsförädlare. En positiv utveckling
inom denna bransch förutsätter att regelverket omgående förenklas.

Vad som ovan anförts om enklare regler bör ges regeringen till känna.

Det finns ett stort behov av enklare regler för alla mindre företag.
Centerpartiet har i en särskild motion (1998/99:N238) lämnat förslag på en
rad förenklingar för att underlätta för de små och medelstora företagens
utveckling.

9 Kunskapsförsörjning

Sveriges möjligheter att på ett hållbart sätt utnyttja jordens och skogens
resurser är beroende av en hög nivå på forskning och utveckling inom det
området. Detta är ett ansvar för såväl näringen som för staten.
Centerpartiet anser, i likhet med vad som framförts i utredningen En
livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167) att staten måste öka
anslagen till forskning och utveckling inom jordbruksnäringen och
livsmedelsindustrin. Syftet är att stärka näringens konkurrenskraft genom
att bland annat förstärka vidareförädlingen. Centerpartiet vill även betona
vikten av att initiativ tas för att öka EU:s insatser och medfinansiering
inom jordbruks- och livsmedelsforskningen. Vid en internationell
jämförelse satsas små resurser på den tillämpade forskningen inom
jordbruks- och livsmedelsnäringen i Sverige. Centerpartiet förordar en
översyn av den tillämpade forskningen inom området för att göra det
möjligt att bedöma vilka satsningar som bör genomföras.

Bioråvaror kommer att få en allt större betydelse, både inom livsmedels-
produktion, energiframställning och som industriråvara. Centerpartiet anser
att det är av största betydelse att det satsas stora resurser på forskning och
utveckling inom detta område för att utnyttja de goda förutsättningarna för
produktion och vidareförädling av bioråvaror som finns i Sverige.
Ambitionen måste vara att Sverige skall vara världsledande inom området.
Förutsättningarna är goda för många nya arbetstillfällen. Vad som ovan
anförts om kunskapsförsörjning bör ges regeringen till känna.

10 Naturbruksgymnasier

Under senare år har allt färre av de studerande vid
naturbruksgymnasierna valt utbildningar med jordbruksinriktning. Detta
kan i förlängningen leda till problem med nyrekrytering inom jordbruket
och dessutom försvåra möjligheterna att anställa kompetent personal
inom näringen. För att vända den negativa utvecklingen är det viktigt att
inställningen till jordbruksföretagande förändras. Både näringen och
samhället i övrigt har ett ansvar att beskriva de framtidsmöjligheter som
finns inom de biobaserade näringarna. I dag finns en tendens att alltför
mycket fokuseras på de problem och svårigheter som näringen idag
belastas av. En förutsättning för att fler skall satsa på ett jobb inom
jordbruksnäringen är att det bedrivs en långsiktig jordbrukspolitik som
syftar till att utveckla, inte avveckla, näringen. Detta bör ges regeringen
till känna.

11 Konkurrenslagen

Kooperationen spelar en viktig roll för svensk jordbruksnäring. Det
gäller både inom råvaru- och förädlingsleden. Genom att samverka i
ekonomiska föreningar kan producenterna ta vara på fördelarna med den
relativa småskaligheten i primärproduktionen samtidigt som de kan
samverka inom förädling och marknadsföring.

Möjligheten till samverkan inom producentkooperationen har blivit
viktigare i och med att behovet av att marknadsföra svenska livsmedel inter-
nationellt ökat sedan vi blivit medlemmar i EU. De oklarheter som i dag
finns om hur de kooperativa företagen skall behandlas i konkurrenslagen
måste undanröjas. Om inget görs är risken uppenbar att nödvändiga
omstruktureringar inom de lantbrukskooperativa företagen fördröjs.
Investeringsviljan kommer att försvagas. Konkurrenssituationen för svenskt
jordbruk och livsmedelsindustri riskerar att försämras ytterligare.
Centerpartiet anser därför att konkurrenslagen måste förändras. Den negativa
behandlingen av samarbete mellan företag i kooperativa former måste
ersättas med den positiva inställning som utmärker EG-rätten och de andra
EU-länderna.

I en särskild motion (1998/99:N263) redovisar Centerpartiet vilka
förändringar av konkurrenslagen som vi anser nödvändiga för att tillgodose
de kooperativa företagens utvecklingsmöjligheter.

12 Genteknik

Genteknik eller bioteknik är ett samlingsnamn för olika tekniker som
använder levande organismer för att producera olika varor och tjänster.
Det innefattar därmed uråldriga tekniker för öljäsning och
yoghurtframställning likaväl som modern genteknik.

Inom det medicinska området har biotekniken varit mycket betydelsefull.
Exempelvis kan man med biotekniska metoder framställa tillväxthormon och
insulin av hög kvalitet. Modern bioteknik, tillsammans och i symbios med
informationsteknik, bör i många fall kunna forma nya resurseffektiva och
hållbara lösningar. Vi kan lära oss av naturens egna metoder och kanske
ersätta miljöskadliga ämnen eller resurskrävande mekaniska processer. Växt-
förädling, nya kretsloppsanpassade material, och hållbara energiprocesser är
exempel på områden där biotekniken redan är eller kan bli ett viktigt
instrument. Växtförädlarrätten bör utvecklas och man bör undersöka om det
är motiverat med liknande system för djuravel.

Introduktion av främmande organismer kan leda till svåra miljöproblem av
ett alldeles eget slag, problem som tillväxer av sig själva. En organism som
har fått egenskaper som ger bättre möjlighet till överlevnad än naturligt
förekommande arter och som börjar växa och sprida sig kan vara mycket
svår eller omöjlig att hejda.

Så som den moderna biotekniken hittills utvecklats kan den medföra även
indirekta problem av annat slag. Den förstärker utvecklingen mot en allt
smalare genetisk bas i jordbruket. Detta gör människans livsmedelsförsörj-
ning alltmer sårbar.

Hittills har gentekniken inom jordbruket till stora delar utnyttjats för att ta
fram grödor som är resistenta mot bekämpningsmedel. Det är olyckligt om
gentekniken används till att driva fram en negativ utveckling med ökad
användning av kemiska bekämpningsmedel.

Idag krävs en analys av möjliga miljöeffekter vid marknadsintroduktion av
genetiskt förändrade produkter. Vid avsiktlig utsättning av genmodifierade
organismer är detta även reglerat i EU-direktiv.

Det är mycket viktigt att gentekniskt modifierade (GMO) grödor hålls
skilda från andra grödor. På detta område krävs att EU arbetar för att
åstadkomma internationellt bindande regler.

Vid utsättning av genmodifierade växter måste en noggrann prövning ske i
varje enskilt fall. Prövningen skall vara restriktiv med tyngdpunkt på
långsiktiga konsekvenser för natur och samhälle. Existerande genetiska
variationer får inte hotas. Det är avgörande att det sker en kontinuerlig
utvärdering för att säkerställa att prövningssystemet följs. Centerpartiet har i
en partimotion angående förslaget till miljöbalk ställt krav på höjd
ambitionsnivå på de miljöutredningar som skall ske i samband med
marknadsintroduktion av genmodifierade organismer (GMO). I samma
motion ställs även krav på ökade möjligheter till insyn och överklagande av
beslut. Bland annat föreslås att miljöorganisationer skall ges talerätt i
domstol.

Centerpartiet anser inte att genmodifierade livsmedel skall förbjudas i
Sverige. Däremot måste konsumenterna kunna välja att inte köpa produkter
som består av eller innehåller GMO. I dag skall sådana livsmedel märkas.
Det regleras bland annat i en EU-förordning. Det är viktigt att en ständig
uppföljning sker inom området, och att nödvändiga justeringar av nuvarande
regelverk görs då det är motiverat. Vad som ovan anförts om genteknik bör
ges regeringen till känna.

13 Antibiotika

Flera studier visar att systematisk användning av antibiotika i djurfoder
för tillväxtsyfte leder till att resistenta bakterier är på väg att bli ett allt
större hälsoproblem. Förutom att det är motiverat av djurskyddsskäl, är
ett förbud mot antibiotika i djurfoder det enda sättet att garantera att vi i
framtiden kan använda antibiotika för att bekämpa bakteriesjukdomar.
Den regelmässiga användningen av antibiotika och andra medicinska
preparat i foder i tillväxtsyfte måste därför förbjudas inom hela EU. I dag
är det förbjudet i Sverige och Finland.

Centerpartiet har länge drivit kravet på att förbjuda användningen av
antibiotika i djurfoder inom EU. Det svenska förbudet har varit effektivt.
Bland svenska forskare, inom jordbruket samt bland konsumenter och
politiker finns en stor enighet om att ett liknande förbud bör införas i EU.
Den svenska regeringen driver frågan med kraft i EU där det finns en allt
större acceptans för den svenska linjen. Utgångspunkten måste vara att det
svenska förbudet skall finnas kvar i väntan på att ett liknande införs på EU-
nivå.

I väntan på ett beslut om förbud i hela EU ger ursprungsmärkning av
livsmedel möjlighet för konsumenten av välja produkter från länder där
antibiotika i djurfoder redan nu är förbjudet.

14 Livsmedelskvalitet och djurskydd

Det finns en ökad oro bland svenska konsumenter för vad maten
innehåller och hur den är producerad. Samtidigt är delar av den svenska
livsmedelsproduktionen hotad. Det moderna jordbruket och
livsmedelsindustrin har förändrat människans matförsörjning. I
utvecklingsländer råder osäkerhet om tillgången på mat och i den rika
världen osäkerhet om vad maten innehåller. Den öppna europeiska
marknaden och den gemensamma jordbrukspolitiken har dessutom
förändrat de politiska villkoren.

Den senaste skandalen med belgiska grisar som injiceras med lugnande
medel för att överleva grymma transporter fäster på nytt uppmärksamheten
på maten och miljön. Det finns även många exempel på att det svenska
importförbud mot salmonellasmittat kött inte fungerar på ett tillfredsställande
sätt.

Centerpartiet anser att det bör tillsättas en kommission för att ur en
helhetssyn studera hur svenska konsumenter kan garanteras säkra livsmedel
av hög kvalitet, framställda på ett etiskt och ekologiskt riktigt sätt.
Kommissionen skall ges i uppgift att identifiera eventuella brister i
myndigheternas arbete samt vilka politiska åtgärder som är nödvändiga, i
Sverige och i EU. Kommissionens sammansättning bör bestå av företrädare
för jordbrukets primärproduktion, förädlingsindustrin, konsumentorganisa-
tioner samt företrädare för myndigheter inom livsmedels- och jordbruks-
näringen. Detta bör ges regeringen till känna.

Den svenska regeringen har varit pådrivande inom EU för att förbättra
djurskyddet inom EU. Ambitionen måste vara att skärpa EU:s djur-
skyddslagar efter svensk förebild. Bland annat måste de långa transporter av
levande slaktdjur som i dag sker under ovärdiga förhållanden stoppas.
Centerpartiet förutsätter att regeringen fortsätter att med kraft driva dessa
frågor inom EU.

15 Skogsbruk

Skogen och skogsbruket har stor betydelse för att bibehålla en levande
landsbygd med ett aktivt företagande. Många mindre markägare och
boende på landsbygden är beroende av inkomsterna från skogen för att
kunna bo kvar på orten, och för att kunna utveckla andra delar i sin
affärsverksamhet.

Centerpartiet förordar en utförsäljning av bolag där staten är
majoritetsägare. Centerpartiet vill stärka det personliga ägandet och anser att
det är av stor betydelse att öka det lokala ägandet i de områden där staten
idag är den dominerande ägaren av skogsmark. Centerpartiet välkomnar att
delar av Assi Domäns markinnehav nu kommer i staten ägo, under
förutsättning att regeringen omgående tar nästa steg och säljer skogen till
enskilda skogsägare. Det bör även vara möjligt att använda den statligt ägda
skogen som ersättning till enskilda skogsägare vars skog inte får brukas av
miljöhänsyn. Detta bör ges regeringen till känna.

Centerpartiet anser att en större del av de medel som nu anslagits för skydd
av skyddsvärd skog borde reserverats för biotopskydd och naturvårdsavtal.
Tillräckliga medel måste avsättas för att ersätta de markägare vars skog inte
skall brukas av miljöhänsyn. Vid reservatsbildningar måste stor hänsyn tas
till markägaren och dennes rätt till ersättning.

Vidare är det viktigt att bevarandevärd skog behålls i statens ägo.
Anslagen till skyddsvärd skogsmark ökar i budgetförslaget för 1999, vilket vi
välkomnar. I sammanhanget vill vi dock påpeka att det är mycket olyckligt
att denna anslagsökning inte kommit tidigare.

16 Skogsvårdslagen

Centerpartiet anser att det krävs ytterligare åtgärder för att förhindra
skövling av skogsfastigheter. Den svenska skogen skall brukas på ett
hållbart sätt och inte vanskötas i syfte att göra snabba ekonomiska
vinster.

I skogsvårdslagen regleras att brukningsenheter överstigande en viss
storlek inte får avverkas i sådan utsträckning att mer än hälften av
brukningsenhetens produktiva skogsmarksareal kommer att bestå av kalmark
och skog yngre än 20 år. Denna regel har gällt för arealer över 100 ha, men
sänktes nyligen till 50 hektar. Centerpartiet har i riksdagen motionerat om att
arealgränsen bör sättas redan vid brukningsenheter på 20 hektar. I samma
riksdagsmotion ställs också krav på lagändringar för att reglera att inte
alltför
ung skog slutavverkas. Under senare år har slutavverkningsåldern sjunkit.

Det är idag möjligt att köpa en skogsfastighet som understiger 50 ha,
avverka hela arealen och avsätta medel för återväxtåtgärder. Efter avslutad
avverkning kan fastigheten säljas och avsatta medel kan återvinnas. Det bör
övervägas att genomföra förändringar så att de medel som avsätts för
återväxtåtgärder skall tillhöra fastigheten, och inte som idag fastighetens
ägare. Detta bör ges regeringen till känna.

Centerpartiet har i en kommittémotion (1997/98:Jo81) lagt förslag om
vilka åtgärder vi anser bör vidtagas inom skogspolitiken.

17 Enskilda vägar

Det enskilda vägnätet är för många boende på landsbygden förbindelsen
till det allmänna vägnätet. Det enskilda vägnätet är även en förutsättning
för tillgänglighet till natur och rekreation. Det enskilda vägnätet är viktigt
inte bara för de boende utan är i vidare mening en förutsättning för
utveckling av näringslivet, ökad sysselsättning och ökad tillgänglighet.

Bidragen till de enskilda vägarna är en liten men viktig del för att upp-
rätthålla en hög tillgänglighet. Sveriges vägnät består av ca 9 800 mil statlig
väg, 3 700 mil kommunala gator och vägar och ca 28 000 mil enskilda vägar
varav 7 400 erhåller statsbidrag. Det statsbidragsberättigade enskilda
vägnätet berör ca en miljon av Sveriges befolkning och närmare 50% av den
totala skogs- respektive åkerarealen. Var fjärde gods- eller persontransport
genereras från enskilda vägar. En stor del av alla transporter som sker startar
eller slutar på en enskild väg. Minskade bidrag leder endast till fler avstängda
vägar. En sådan utveckling vore olycklig.

Ca 220 000 fritidsbostäder är direkt berörda av det statsbidragsberättigade
enskilda vägnätet. Möjligheten för alla att använda det enskilda vägnätet är
delvis avgörande för att utveckla turistnäringen. Turistnäringen har en stor
utvecklingspotential som kan bidra med många värdefulla arbetstillfällen på
landsbygden. Goda kommunikationsmöjligheter är då en förutsättning. För
att kunna utnyttja allemansrätten måste människor i stor utsträckning färdas
på dessa vägar och de kan därför med fog kallas för allemansvägar. Nivån
för bidrag till de enskilda vägarna bör återställas till 1994 års nivå.
Centerpartiet anser att även enskilda vägar skall återfå möjligheten att få del
av medel avsatta för bärighetshöjande åtgärder, dvs det så kallade
bärighetsanslaget.

18 Jordförvärvslagen

Riksdagen beslutade våren 1991 om en omfattande avreglering av
jordförvärvslagen. Centerpartiet var emot delar av dessa förändringar.
När det gäller den s.k. boplikten för jordbruksfastigheter förändrades
lagen på så vis att bestämmelserna om boplikt endast gäller i de områden
som erhåller glesbygdsstöd. Dessutom är tillämpningen av lagen svag på
detta område. Med andra ord har boplikten en högst begränsad
betydelse. Centerpartiet varnade i samband med förändringarna för att
förändringar i jordförvärvslagen skulle leda till en omfattande försäljning
av fastigheter till personer som ej har för avsikt att vare sig bo på eller
bruka fastigheten. I vissa delar av landet har den utveckling som vi
varnade för blivit verklighet.

Centerpartiet anser att boplikten ska gälla för hela landet. För skogs-
fastigheter bör boende i bygden vara ett tillräckligt krav. För att få en
levande landsbygd krävs att de som förvärvar jordbruksfastigheter på
landsbygden verkligen har för avsikt att bosätta sig där. För att boplikten ska
få någon direkt verkan måste den kunna villkoras av ansvarig myndighet.

Ett av jordförvärvslagens mål är att begränsa juridiska personers förvärv
av jordbruksfastigheter. När det gäller juridiska personers förvärv så är
ansvariga myndigheters tillämpning av den s.k. kompensationsregeln i 5 §
jordförvärvslagen inte tillfredsställande. Detta har lett till svårigheter för
privatskogsbruket att konkurrera med bolagen om skogsmarken i regioner
där bolagen bedriver en offensiv markpolitik.

Centerpartiet anser inte att jordförvärvslagen ska innehålla ett ovillkorligt
förbud för juridiska personer att förvärva mark. Vi anser dock att
jordförvärvslagens regler om villkor för att juridiska personer ska erhålla
förvärvstillstånd måste vara utformade så att familjejordbruk ges företräde
och blir den dominerande ägarkategorin. Dagens regler är ingen garanti för
detta. Det finns idag en uppenbar risk för ägarförskjutningar mot ett ökat
bolagsägande i vissa regioner. För att motverka en sådan utveckling måste
5 § jordförvärvslagen ändras så att villkoret för att en juridisk person ska
beviljas förvärvstillstånd i princip alltid ska vara att den juridiska personen
lämnar kompensationsmark. För att uppnå detta måste regeln i 5 § andra
stycket jordförvärvslagen om undantag från kompensationskravet för
juridiska personer som bedriver skogsindustriell verksamhet tas bort ur
lagstiftningen.

Ett visst utrymme för juridiska personer att få förvärvstillstånd utan krav
på kompensation bör dock finnas kvar. Detta ska vara begränsat till de fall
när förvärvet sker från annan juridisk person och egendomens beskaffenhet
inte är sådan att det inte är naturligt att den bör ägas eller brukas av en
fysisk
person. Centerpartiet anser att en parlamentarisk utredning bör tillsättas med
uppgift att se över jordförvärvslagen. Syftet med utredningen skall vara att
komma till rätta med de på vissa fastigheter omfattande slutavverkningarna,
samt att stärka boplikten. Detta bör ges regeringen till känna.

19 Äganderätt och ersättningsregler

I samband med riksdagens behandling av förslaget till en samlad
miljölagstiftning, miljöbalken, var Centerpartiet mycket kritiskt till de
oklarheter som finns vad gäller äganderätten och ersättningsreglerna.

Enligt Lagrådets tolkning av det nuvarande rättsläget kan ingripande av
miljöskyddsskäl inte vara grund till ersättning, även om det försvårar
pågående markanvändning, såvitt den aktuella användningen av marken var
olaglig redan när den påbörjades. Tolkningsproblemen uppkommer i de fall
då en markanvändning inte stred mot någon norm när den påbörjades, men
där en senare tillkommen reglering medför att markanvändningen blir
olaglig.

Centerpartiet anser att det är synnerligen otillfredsställande att en majoritet
i riksdagen beslutat om en samlad miljölagstiftning i fullt medvetande om att
lagen innehåller allvarliga oklarheter i en mycket central lagstiftningsfråga.

Det faktum att det råder en motsättning mellan grundlag och vanlig lag
medför att t.ex. ersättningsfrågor även i framtiden kommer att behöva
avgöras i domstol. Det tolkningsutrymme som finns riskerar att medföra att
domarna inte blir enhetliga, utan kan komma att variera från domstol till
domstol.

Centerpartiet anser att ett förtydligande av lagstiftningen bör ske med syfte
att äganderätten även i fortsättningen skall ges ett mycket starkt skydd -
samtidigt som det inte förhindrar de åtgärder som är motiverade på grund av
skyddet av miljön.

Centerpartiet har i tidigare motioner påpekat de oklarheter som finns vad
gäller äganderätten och ersättningsreglerna. Tyvärr finner vi anledning att
upprepa denna kritik. Centerpartiet kräver klara och tydliga ersättningsregler.
Kompensation skall utbetalas för begränsningar av pågående
markanvändning som är att betrakta som mer än bagatellartade. Detta bör ges
regeringen till känna.

20 Allemansrätten

I samband med behandlingen av förslaget till miljöbalk kritiserade
Centerpartiet de oklarheter om allemansrättens tillämpning som den nya
miljölagstiftningen, miljöbalken, medför.

Genom den nya miljöbalken ställs inte några krav på att organiserat
friluftsliv av betydelse skall meddelas markägaren. Däremot skall det
anmälas till naturvårdsmyndigheten för samråd. I realiteten innebär detta att
samrådsmyndigheten och organisatören av friluftsverksamheten, som oftast
är en annan person än markägaren, över markägarens huvud kan bestämma
hur dennes mark lämpligen skall användas för det tilltänkta fri-
luftsändamålet.

I de fall där den organiserade friluftsverksamheten sker i kommersiellt
syfte är det stötande att det blir möjligt att organisera verksamhet på annans
mark utan att fastighetsägaren behöver informeras eller ge sin tillåtelse till
verksamheten. Än mindre kan fastighetsägaren ställa några krav på
ersättning eller del i vinsten av den kommersiella verksamheten. Detta är
fallet även om verksamheten är av mer permanent art.

Möjligheten att vistas fritt i naturen är en mycket stor tillgång. I och med
EU-medlemskapet och en förhoppningsvis ökande turismverksamhet
kommer fler människor än i dag att i framtiden utnyttja allemansrättens
möjligheter. Regeringens förslag, som innebär att markägaren inte ges några
möjligheter att påverka organiserad kommersiell friluftsverksamhet på sin
mark, riskerar att leda till att allemansrätten hamnar i vanrykte. En sådan
utveckling måste undvikas eftersom det skulle vara mycket illa om den en-
skilde skulle gå miste om de privilegier som allemansrätten innebär.

Utgångspunkten skall vara att även markägarens intressen skall ges
utrymme vid tillåtelse av organiserat friluftsliv. Centerpartiet anser att en
förutsättning för organiserat friluftsliv i kommersiellt syfte skall vara att
ett
avtal har slutits med markägaren. Detta bör ges regeringen till känna.

21 Hemställan

21 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det svenska jordbrukets betydelse för
livsmedelsproduktion och det öppna landskapet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förhandlingarna med anledning av Agenda 2000,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att öka utnyttjandet av de EU-
finansierade ersättningarna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utnyttja hela den framförhandlade
miljöramen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbetalning av EU-finansierade ersättningar vid
mer än ett tillfälle under året,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skördeläget,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om måttbestämmelser för djurstallar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om enklare regler,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om naturbruksgymnasier,1

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kunskapsförsörjning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om genteknik,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en kommission för säkra livsmedel,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att sälja statligt ägd skog till enskilda brukare,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att återväxtåtgärder skall tillhöra fastigheten,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändringar av jordförvärvslagen,2

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av klara och tydliga ersättningsregler,

17. att riksdagen beslutar att organiserat friluftsliv som sker i
kommersiellt syfte skall föregås av ett avtal med berörd markägare.

Stockholm den 23 oktober 1998

Lennart Daléus (c)

Agne Hansson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Margareta Andersson (c)

Eskil Erlandsson (c)

1 Yrkande 9 hänvisat till UbU.

2 Yrkande 15 hänvisat till BoU.