En Fyrstadsfond

Motion 1994/95:A451 av Lars Bäckström (v)

I motionen föreslås att en ''Fyrstadsfond'' inrättas.
Fondens syfte skall vara att stödja regionens näringsliv, bl.a.
genom att ställa upp med riskvilligt kapital för industriell
förnyelse och utveckling.

Fonden skall dessutom medverka i samfinansiering för
sådana satsningar som kan komma ifråga när det gäller att
utnyttja eventuella tillkommande medel från EU avseende
mål 2-stöd, d.v.s. stöd till regioner som drabbats av en svår
industriell omstrukturering och tillbakagång.

Fondens kapital bör byggas upp genom att anslag anvisas
inom ramen för den nationella regional- och
näringspolitiken. Ytterligare finansiering kan skapas genom
att de medel som inom regionen avsätts till Trygghetsfonden
styrs till Fyrstadsfonden.

Bakgrund

Arbetsmarknaden i Fyrstadsregionen har drabbats mycket
svårt av den industriella tillbakagången under inledningen av
1990-talet. En rad industrier i regionen har lagts ner eller
väsentligen dragit ned sin verksamhet. Det mest kända
exemplet är Volvo Uddevallaverken, men samma negativa
utveckling har gällt för flera andra industriföretag.
Industrisysselsättningen har därmed gått ner mycket kraftigt
och arbetslösheten i regionen ligger väsentligen över
genomsnittet för riket.

Denna utveckling kan och måste brytas. Den pågående
högkonjunkturen inom exportindustrin inger också hopp. De
goda konjunkturerna inom bilindustrin, återetableringen av
Volvo i Uddevalla och SAAB:s positiva utveckling är mycket
positiva tecken. Men detta innebär inte att problemen är ur
världen.

När varvet i Uddevalla lades ner försvann ca 2 000
industrijobb. Volvos etablering skulle innebära ca 800
arbetstillfällen. Återetableringen innebär 100 säkra jobb i ett
första skede med sikte på kanske totalt 400 arbetstillfällen.
Även de positiva inslagen är således uppgångar i en trend
som långsiktigt innebär en nedgång i
industrisysselsättningen.

Grunden för den högkonjunktur som nu pågår kan också
till stor del sökas i den låga kronkursen. I längden kan inte
den industriella utvecklingen grundas på förmånliga
valutakurser. Fyrstad behöver en uthållig och stabil
industriell bas. Fyrstad behöver fler mindre och medelstora
industriföretag.

Kommunerna i Fyrstad har tagit initiativ som kan bidra till
en sådan utveckling. Samtliga kommuner försöker med
begränsade resurser att driva ett aktivt näringspolitiskt
arbete. Genom den s.k. Fyrstadskommittén finns ett
organiserat samarbete inom flera viktiga sektorer,
näringspolitik, trafikplanering, utbildning och kultur. I
Trollhättans kommun inleddes tidigt en särskild
industrisatsning benämnd SIRU, Strategigruppen för
industriell och regional utveckling. Riksdagen har dessutom
beslutat att inrätta ett s.k. BIC-center i Fyrstadsregionen för
att stödja regionens näringsliv.

Mål 2-stödet

Regeringen fastställde i slutet av december 1994 ett förslag
till EU-kommissionen om fördelning av medel till Sverige
från EU:s strukturfonder. Regeringsbeslutet innebär att av de
2,4 miljarder kronor som skall komma Sverige till del så
skall 400 miljoner kronor per år avdelas till ett s.k. mål 2-
område. Ett målområde som syftar till att stödja regioner som
drabbats av en allvarlig industriell nedgång och
omstrukturering. Regeringen beslöt också att inordna
Fyrstadsregionen i målområde 2.

Mål 2-området innefattar förutom Fyrstadsregionen bl.a.
även delar av Bergslagen, Dalarna och Blekinge. Totalt
omfattar den föreslagna avgränsningen av mål 2-området, ca
1 miljon innevånare eller 11,6 % av den svenska
befolkningen.

De 400 miljoner kronor som skall riktas till område 2 skall
naturligtvis fördelas på alla kommuner i området. Av de
föreslagna 400 miljonerna kan en avsevärd del dock komma
att disponeras inom Fyrstadsregionen och därmed utgöra ett
mycket positivt bidrag för att utveckla regionens näringsliv.
Mot denna bakgrund kan det förefalla onödigt att driva
frågan om ytterligare medel till regionen från en särskild
Fyrstadsfond. Det vore dock en fullständig felsyn.

Först och främst så är inte regionen garanterad dessa medel
genom regeringens förslag till fördelning. Regeringens
förslag till indelning och målområden har visserligen
förankrats hos Vänsterpartiet, och det finns således ett
parlamentariskt stöd för regeringens förslag, men detta är
inte tillräckligt.

För att Fyrstadsregionen verkligen skall kunna få del av
EU:s stödpengar så måste först den svenska regeringens
förslag till indelning och målområden godkännas av EU-
kommissionen. I Vänsterpartiet förutsätter vi att regeringen
skall få gehör inom EU för Sveriges förslag. Vi kan dock inte
utesluta att EU-kommissionen kan komma att föreslå och
kräva ändringar i det svenska förslaget. Om Sveriges förslag
inte godkänns av EU, t.ex. när det gäller mål 2-området och
Fyrstadsregionen, blir behovet av en särskild Fyrstadsfond
än mer akut. Det skulle nämligen innebära att det objektiva
behovet kvarstår medan de förväntade stödresurserna från
EU bortfaller.

Även om Sverige får EU:s godkännande för det svenska
förslaget, vilket måste betraktas som huvudalternativet,
kvarstår trots detta behovet av en särskild Fyrstadsfond om
än i något mer begränsad omfattning.

EU:s regler förutsätter nämligen en nationell
samfinansiering av förekommande EU-stöd för olika projekt
och program. Samfinansieringen förutsätts ligga inom
intervallet 50 till 70 % från nationella källor, och vanligen
resterande 30 % från EU:s fonder. Ett villkor från EU:s sida
är dessutom att det i princip skall röra sig om
nytillkommande medel från den nation som får stödet och
inte endast omdisponering av befintliga medel.

För att kunna tillgodogöra sig medel för mål 2-området i
Fyrstadsregionen krävs således ett väsentligt mått av
nationell, regional och lokal samfinansiering. Sådana medel
bör då kanaliseras i en samlad form, och lämpligen kan detta
ske inom ramen för en särskild Fyrstadsfond. Detta skulle
också väsentligen underlätta det gemensamma
programarbete som krävs i regionen för att komma ifråga för
EU:s stöd.

Fyrstadsfond

Förslag om en särskild Fyrstadsfond lanserades först i ett
aktionsprogram från metallavdelningarna i
Fyrstadsregionen. Förslaget var så genomarbetat att det
relativt snabbt kan omvandlas till praktisk handling. Ett
förverkligande av planerna skulle dock väsentligen
underlättas genom positiva beslut från riksdagens sida.
Beslut som riksdagen bör och kan fatta under våren 1995.

Fondens uppgift skall vara att stödja lokala innovatörer,
stödja företag att utveckla nya produkter, hjälpa till med
lokalanskaffning och ge stöd till omstruktureringar. Fonden
skall vidare administrera starta eget-bidragen, ge
professionell handledning och fungera som kontaktlänk
mellan företag och offentliga institutioner.

Ett område för fonden av särskild vikt är att tillsammans
med andra organ utveckla program för att stärka regionens
underleverantörer.

Fonden bör vara särskilt aktiv inom områden som hjälp
med lönsamhetsbedömning till företag och innovatörer,
rådgivning för att utveckla arbetsorganisationen,
marknadsföring, utbildning och finansiering.

Finansieringen innebär att fonden skall kunna gå in i
företag med riskkapital och delta i ledningsfunktioner. När
företaget stabiliserat sig bör fonden gå ur verksamheten med
sitt kapital, för att kunna satsa det i nya företag.

Riskkapitalet bör enligt metallavdelningarnas program
kunna byggas upp, dels genom direkt statligt stöd, dels
genom att de medel som inom regionen avsätts till
Trygghetsfonden tillförs Fyrstadsfonden. Denna
finansieringsform bör vara fullt möjlig och tillstyrks i denna
motion.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en regional fond för
Fyrstadsregionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av en Fyrstadsfond,
bl.a. genom de nationella medel som krävs för att möjliggöra
satsningar inom ramen för det föreslagna mål 2-stödet från
EU,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av en Fyrstadsfond
genom disponering av medel från Trygghetsfonden.

Stockholm den 24 januari 1995

Lars Bäckström (v)